Lägga till en diabetespsykolog till diabetesteamet vid typ 1-diabetes?
Kan stöd av psykolog i diabetesteam bidra till förbättrad glukoskontroll och livskvalitet samt minskad sjukdomsrelaterad stress för vuxna med typ 1-diabetes? Det är fokus för denna studie som nu inleds på Akademiska sjukhuset.
Den ökade risken för förtida död, hjärt-kärlsjukdomar och skador på andra organ påverkas av glukoskontrollen vid typ 1-diabetes. Det finns ett flertal strategier i Sverige som syftar till att patienterna ska uppnå en bra glukoskontroll. Trots detta är det endast omkring 20% av patienterna i Sverige som uppnår behandlingsmålet på ett HbA1c <52 mmol/mol.
Det är väl känt att en högre nivå av motivation hos patienter leder till att de uppnår en bättre glukoskontroll. Det finns andra barriärer utöver motivation som försvårar följsamhet till behandlingen, exempelvis vissa psykiatriska tillstånd. Specifika diabetesrelaterade psykosociala faktorer kan även de utgöra en barriär som försvårar följsamhet. Dessa faktorer inkluderar kraftig rädsla för hypoglykemier, diabetesrelaterad utmattning, orealistiska behandlingsmål, dålig relation till sin behandlande läkare, känsla av maktlöshet samt skepticism inför sin behandling. Det är vanligare med psykosocial stress hos personer med typ 1-diabetes än hos befolkningen i stort. Kunskapsläget gällande effekten av en diabetesutbildad psykolog som en resurs i diabetesteam är dock oklart.
Tidigare studier har inkluderat utbildare inom diabetes, som ibland haft utbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT), men dessa studier har generellt sett inte haft en optimal design. Vissa av dessa studier har påvisat att det kan finnas en gynnsam effekt av KBT inom diabetesvård och en tidigare svensk studie har visat lovande effekter på den glykemiska kontrollen.
Den här studien avser att undersöka om behandling hos en diabetesutbildad psykolog har effekt på glukoskontroll, diabetesrelaterad stress och livskvalitet hos vuxna patienter med typ 1-diabetes. Det är en icke blindad, randomiserad multicenterstudie med parallell design. Patienter med typ 1-diabetes som har ett HbA1c >62 mmol/mol kommer inkluderas. Studien beräknas pågå under ett års tid.
Psykologerna har utbildning i KBT, vilket utgör den valda behandlingen. De kommer få utbildning i typ 1-diabetes och basen utgörs av ungefär samma litteratur som används för diabetessjuksköterskor. Utbildningen kommer bestå av basal glukosfysiologi, HbA1c, komplikationer, insulinbehandling, tolkning av glukosvärden, med mera. Målet med undervisningen är att psykologerna ska få en grundkunskap i hur man behandlar typ 1-diabetes. De får inte göra några ändringar i den medicinska behandlingen, men behöver ha allmän kunskap kring detta för att kunna ha en adekvat kommunikation med patienterna och identifiera möjliga barriärer för en god diabetesvård.
Hälften av patienterna kommer randomiseras genom lottning till att under ett års tid få stöd av en psykolog utöver sedvanliga besök hos diabetessjuksköterska, läkare och dietist. De kommer få träffa psykolog under minst sju individuella besök. Kontrollgruppen får samma antal besök inom diabetesteamet, men träffar ingen diabetesinriktad psykolog.
Behandlingen startar med en klinisk intervju i syfte att identifiera vad patienten själv upplever är den största barriären för att uppnå en bra glukoskontroll. Intervjun innehåller anamnestiska frågor för att screena för tidigare psykiatriska problem och andra psykosociala aspekter som kan påverka patienten. En screening för depression utförs. Psykologen och patienten utformar tillsammans en behandlingsplan med målet att förbättra HbA1c utan att reducera livskvaliteten, genom att rikta behandlingen mot olika typer av diabetesrelaterad oro och andra psykosociala barriärer. Behandlingsinterventionen baseras på KBT. Uppföljning i studien sker efter tre månader, sex månader samt ett år hos en diabetessjuksköterska.
Om resultaten visar på att behandling hos en diabetesutbildad psykolog kan förbättra glukoskontroll, diabetesrelaterad oro och livskvalitet, kan detta utgöra ett komplement till den sedvanliga diabetesvården innefattande besök hos diabetessjuksköterska, läkare och dietist.