Historik
Sjukhusets historia i korthet.
Akademiska sjukhuset i Uppsala är ett storsjukhus med 300 års historia. Föregångare till sjukhuset kan sökas så långt tillbaka som 1300-talet.
Det var år 1708 som den första universitetskliniken inrättades i förre kanslipresidenten Bengt Oxenstiernas hus vid Riddartorget i Uppsala. Karl den XII var kung i Sverige men ute på fälttåg i Östeuropa. En liten ettårig Carl i Småland skulle bli den världsberömde botanikern von Linné. I Versailles höll solkonungen Ludvig XIV sitt lysande hov.
Samtidigt fick Uppsala sin första universitetsklinik - Akademiska sjukhuset!
Sjukhusets historia i korthet
1300-talet
Helgeandshuset vid nuvarande Fyristorg inrättdes 1302 - ett kyrkligt vårdhem för sjuka och fattiga.
Av de sex anställda på Helgeandshuset var två präster. Idag skulle den andelen motsvara ungefär 2 600 sjukhuspräster!
Helgeandshuset användes i 400 år fram till år 1702 när hela sjukhusanläggningen utom sjukhuskapellet brann ner till grunden. Men det byggdes snabbt upp igen.
1500-talet
Genom Gustav Eriksson Vasas kyrkoreform underställdes Helgeandshuset kronan och fick namnet Upsala Hospital
1600-talet
Lars Roberg utnämndes 1697 till professor i anatomi och praktisk medicin vid Uppsala universitet. Professor Roberg hade en ny idé - att bedriva klinisk undervisning vid sjukbädden.
1700-talet
År 1708 inrättades Sveriges första universitetsklinik i Oxenstiernska huset vid Riddartorget i Uppsala. Det så kallade Nosocomium Academicum hade från början sex till åtta vårdplatser. Hur många patienter man tog emot är oklart, men i en allmän regel bestämdes att det fick ligga högst två patienter i varje säng.Det tidigare Helgeandshuset användes parallellt med Nosocomium Adademicum och blev år 1782 länslasarett.
Mannen bakom kliniken var professor Lars Roberg, känd för sin framgång i teoretisk och praktisk medicin. Han blev klinikens första prefekt och förblev så till sin död år 1740.
1800-talet
Länslasarettet vid Fyris torg flyttade 1811 till kronobränneriets gamla byggnader vid Ulleråker och utvidgades 1837 till ett centralhospital för fem län.
Lasarettet flyttdes åter till centrala staden år 1850, till sin nuvarande plats nedanför slottet.
Sveriges första psykiatriska universitetsklinik inrättades 1858 på Ulleråker. Nils-Gustav Kjellberg utnämndes 1863 till dess första professor.
Uppsala universitet, Uppsala läns landsting och Uppsala stad byggde ett nytt sjukhus med 150 vårdplatser, färdigt 1867. Det ansågs vara norra Europas modernaste. Byggnaden nyttjas fortfarande, men inte till patientvård.
Trästicket efter en teckning av E Jacobsson, visades i Ny illustrerad tidning år 1866.
1900-talet
En asyl för psykiatrisk långtidsvård tillkom år 1900 på Ulleråker.
Efter omorganisationen 1931 samlades den statliga vården av sinnessjuka för Uppsala och Stockholm under namnet Ulleråkers sjukhus.
Forskningen i kroppssjukvården gick snabbt. Akademiska sjukhuset expanderade och hade år 1926 577 vårdplatser, sju kliniker och en isoleringsavdelning.
Universitetskliniken för barn- och ungdomspsykiatri flyttades till Akademiska sjukhuset - en av de första psykiatriska klinikerna i Sverige vid ett lasarett.
Akademiska sjukhuset blev 1961 ett av Sveriges första regionsjukhus. Därmed etablerades många nya specialistkliniker vid sjukhuset, exempelvis centraloperation, röntgen och laboratorier. Regionspecialiteterna var plastik-, neuro- och thoraxkirurgi, kirurgisk och medicinsk urologi med dialysbehandling, neurologi, specialkardiologi, reumatologi, dermatologi, allmän och gynekologisk onkologi samt vård och habilitering av barn med rörelsehindrande åkommor (Folke Bernadottehemmet).
Landstinget i Uppsala län blev 1967 huvudman för Ulleråkers sjukhus.
Under 1960- och 1970-talen byggdes flera nya stora vårdbyggnader. Det var då sjukhuset fick sin nuvarande karaktär av storsjukhus i internationell klass.
Akademiska sjukhuset förblev statligt fram till 1983, då landstinget blev huvudman. Fem år senare uppgick Ulleråkers sjukhus och all länspsykiatri i en egen division inom Akademiska sjukhuset.
Akademiska barnsjukhuset bildades 1991 som en egen division inom sjukhuset när de tre klinikerna barnmedicin, barnkirurgi och barnortopedi sammanfogades under ett tak. Vid den tiden var det det första integrerade barnsjukhuset i Norden med samlad kunskap och kompetens.
Samariterhemmets sjukhus, med länsgeriatrik, kortvårdskirurgi och röntgen, uppgick 1997 i Akademiska sjukhuset.
2000-talet
År 2000 invigdes Rudbecklaboratoriet, Akademiska sjukhusets och Uppsala universitets stora gemensamma satsning på forskning inom genetik och cancer. Samma år blev även sjukhuset certifierat som hälsofrämjande sjukhus.
2001 bildades Uppsala kliniska forskningscentrum och samma år opererades cochleaimplantat in på fem patienter.
2002 startades kliniskt träningscentrum. En verksamhet där studenter opch personal kan träna praktiska färdigheter, hjärt-lungräddning med mera. Samma år startar även Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri.
Sjukhusets styrelse upphörde i och med utgången av år 2002. Dess uppgifter togs då över av landstingsstyrelsens ägardelegation.
Som ett led att öka sjukhusets konkurrenskraft startades 2003 ett projekt för att titta närmare på varumärket Akademiska sjukhuset. Det resulterade i en tidning som beskriver omvärldens uppfattning om Akademiska. Och en bok som ska inspirera oss att bli ännu skickligare, bygga mer långsiktiga relationer och ödmjukt bemöta alla våra patienter. Akademiska blir detta år det första sjukhuset i Norden att behandla patienter med bukhinnecancer med varm cytostatika.
2004 invigdes intensivvårdshelikoptern, den enda i sitt slag i Norden. En ny avdelning för neonatal intensivvård startas också.
Interventionslaboratoriet med avancerad röntgenutrustning öppnades på centraloperation 2005. Akademiska blev därmed ett av de första sjukhus i världen som samordnar kirurgi och röntgen. 2005 införs även elektroniska patientjournaler på hela sjukhuset. En ny ambulansstation invigdes. Sjukhuset blev även först i landet med att att inrätta en fast organisation för arbetet med att stoppa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.
2006 invigdes obesitascentrum. Detta år blev Akademiska också först i landet med att erbjuda 65-åriga män i länet ultraljudsundersökning för att upptäcka bråck på stora kroppspulsådern i buken. 2006 genomförde vi vår tvåtusende njurtransplantation. Den första transplantationen gjordes 1969. Metadonprogrammet firade 40-årsjubileum.
2007 spelades första säsongen av tv-serien Sjukhuset in. I mars samma år fick Uppsala landets förste professor i katastrofpsykiatri, överläkare Tom Lundin.
2008 fyllde Akademiska sjukhuset 300 år vilket firades genom att prata om framtiden. Detta år bildades tre Center of Excellence inom områdena inflammation, endokrina tumörer och neurotrauma.
Forskning och undervisning framskrider vid Akademiska sjukhuset utifrån Lars Robergs bärande idé - klinisk undervisning vid sjukbädden, allt för den enskilda patientens bästa.
Litteratur
Lars Roberg. Akademiska sjukhusets grundare. Åke Dintler. Uppsala 1958.
Akademiska sjukhuset 1926-1958.
Administration, ekonomi, byggnadsfrågor, befattningar m m.
Fredrik Berg. Uppsala 1959.
Akademiska sjukhuset 1867-1967.
En bildkrönika av Åke Danielsson.
Uppsala 1967.
Akademiska sjukhuset 1959-1979.
Erik Tynelius och Anders Grönwall.
Uppsala 1981.
Kvinnosjukvård under 100 år.
En jubileumsbok från kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset.
Bo Lindberg red. Uppsala 1994. ISBN 91-630-2694-5.
Akademiska sjukhuset 1708-2008
Jubileumsbok med anledning av sjukhusets 300-årsjubileum.
Redaktör: Leif Åberg. ISBN 978-91-88928-98-6.
Medicinhistoriska museet
Är du intresserad av medicinsk historia? Besök Medicinhistoriska museet. Museet speglar utvecklingen av läkekonsten från äldsta tid till nutid. Akademiska sjukhusets mer än trehundraåriga historia berättas. Sedan 2003 finns Elisabet Dillners samling deponerad på museet och från januari 2013 är det tidigare Psykiatrihistoriska museet som upptar husets hela övervåning införlivat i Medicinhistoriska museet.
Öppettider och mer information hittar du på museets webbsida.