Typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes

Akademiska sjukhuset inrättade 2012 ett centre of excellence för patienter med svårbehandlad typ 1-diabetes. Syftet med satsningen är att vården av patienter med typ 1-diabetes ska bli ännu bättre. Tanken är att befintliga forskare och läkare ska samarbeta mer över verksamhetsgränserna och att flera mindre enheter tillsammans ska bli starkare.

Fokus för det nya centret blir personer med de allra svåraste formerna av typ 1-diabetes, med oförutsägbara och okontrollerade svängningar i blodsockervärdena, där traditionell behandling med kort- och långtidsverkande insulin eller insulinpump inte fungerar tillfredsställande. Här ser man över möjligheterna till antingen optimering av insulinregimen alternativt någon form av transplantation.

Med gemensamma ronder och slopade internremisser är förhoppningen att patienterna ska kunna erbjudas snabbare utredningar och möjlighet att träffa flera specialister vid samma sjukhusbesök och snabbare komma i behandling. Akademiska sjukhuset räknar även med att vården av patienter med lindrigare former av diabetes gynnas av det nya centret som gör sjukhuset mer attraktivt som bas för forskningsstudier och testbädd för utprovning ny medicinteknik.

I centret involveras experter inom endokrinologi, transplantation, kirurgi och röntgen med flera områden, från universitetet forskargrupper som arbetar med metoder för rening/transplantation av insulinproducerande cellöar från donatorer, med sin bas på BMC respektive Rudbecklaboratoriet.

Barndiabetes

När ett barn insjuknar med diabetes utbildar teamet familjen intensivt under första året för att de själva skall klara så mycket som möjligt av behandlingen, därefter sker en regelbunden uppföljning under hela uppväxten.

Diabetesbehandling innebär inte bara råd om kost- och insulinbehandling utan också omfattande hjälp och råd för att vardagen på dagis, i skolan och på fritiden skall bli bra och inte domineras av sjukdomen.

Vi i diabetesteamet ansvarar för Uppsalas alla barn och ungdomar med diabetes. Teamet består av läkare, sjuksköterskor, dietister och psykolog, alla med specialutbildning inom området.

Vanliga symptom:

  • Behov av att kissa ofta och mycket
  • Blir törstig
  • Är trött
  • Blir lätt illamående
  • Får ont i magen
  • Kan dofta aceton i utandningsluften
  • Ser suddigt
  • Går ner i vikt

 

Diabetespsykolog

Sedan insulinets upptäckt på 1920-talet har den medicinska forskningen gjort stora framsteg vilket avsevärt underlättat vardagen och överlevnaden för de med diabetes. I Sverige är det endast cirka 15 % av de med diabetes som lyckas nå de mål kring glykemisk kontroll som är uppsatta av sjukvården. Det kan vara en svår balansgång att anpassa behandlingen så att både kortsiktiga komplikationer, som hypoglykemi, undviks samtidigt som blodsockernivån ligger på en sådan nivå att risken för långsiktiga komplikationer minimeras.

 Läs mer här

Inkapslad ötransplantation - "Pucken"

Akademiska sjukhuset i Uppsala kommer snart att vara först i världen med transplantation av insulinproducerande öar inkapslade i en specialdosa. Det behövs inga läkemedel mot avstötning eftersom öarna skyddas i dosan från kroppens immunförsvar, men de kan frisätta insulin genom dosans membran.

 Läs mer här

Insulinpumpar

Ett alternativ till insulininjektioner spritt över dygnet är en kontinuerlig tillförsel av insulin med pump - detta kallas kontinuerlig subkutan insulininfusion (CSII). Numera kan pumpen kombineras med kontinuerlig mätning av blodglukos - sensor-augmented-pump (SAP). I dagligt tal insulinpump med sensor. Det är cirka 10 000 patienter i Sverige som har behandling med insulinpump och antalet ökar. Under 2013 upphörde den statliga subventionen för pumpbehandling och det kan därför finnas vissa regionala skillnader hur denna något dyrare behandling tillhandahålls.

 Läs mer här

Mesenkymala stamceller

Hos patienter med typ 1 diabetes som just insjuknat i sin sjukdom kan en transplantation med en typ av stamceller hämtade från patientens egna benmärg stoppa angreppet på de celler som producerar insulin. Resultaten från en nyligen genomförd studie vid Akademiska sjukhuset har publicerats i tidskriften Diabetes. Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhusets endokrin- och diabetessektionen, säger att de första resultaten är lovande men att det behövs uppföljande studier.

 Läs mer här

Organdonation

Organisationen För Organdonation i Mellansverige arbetar för

att öka tillgången på organ och vävnader för transplantation. Organisationen baseras på ett samarbetsavtal mellan Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Akademiska sjukhuset i Uppsala. OFOs arbetsområde utgörs av nio län i Mellansverige med totalt 24 akutsjukhus och i regionen bor cirka 4,2 miljoner invånare vilket utgör drygt 40 % av Sveriges befolkning. De län som ingår i OFO Mellansveriges arbetsområde är:

  • Gotlands kommun
  • Gävleborgs län
  • Dalarnas län
  • Stockholms län
  • Södermanlands län
  • Uppsala län
  • Värmlands län
  • Örebro län

OFOs verkställande enhet består av åtta transplantations-koordinatorer fördelade på två kontor, ett i Stockholm och ett i Uppsala. Till verksamheten finns två överläkare knutna som har det medicinska ansvaret. I verksamheten finns även ett rådgivande organ, OFOs Etikråd, med uppgift att bistå verksamheten i frågor av medicinteknisk karaktär.

Pankreastransplantation

Den första pankreastransplantationen på människa utfördes 1966 och sedan dess har man i världen utfört mer än 35.000 transplantationer. Senaste åren görs globalt cirka 2.000 pankreastransplantationer per år. I Norden har antalet pancreastransplantationer ökat igen under 2000-talet och utgör ett säkert behandlingsalternantiv för en utvald grupp patienter med typ 1-diabetes.

 Läs mer här

Ötransplantation

Indikation och målsättning för ötransplantation

Vissa patienter med typ 1-diabetes utvecklar med åren okontrollerbara svängningar i blodsockret med täta allvarliga samt livshotande hypoglykemier. Ofta saknas varningstecken för hotande hypoglykemi ("impaired awareness of hypoglycemia"). Detta leder ofta till ett tillstånd som man inte kan häva själv och kan leda till medvetslöshet. Rädslan för hypoglykemier leder till sämre glukoskontroll och kan leda till social isolering, svårigheter i arbetslivet samt olycksfall, exempelvis i trafiken. Det är svårt att beräkna hur många patienter som motsvarar denna beskrivning men sannolikt rör det sig om 2-3 % av samtliga personer med typ 1-diabetes.

Huvudmålet för ötransplantation är att förhindra svåra eller livshotande hypo- respektive hyperglykemier. Detta kan uppnås även utan insulinfrihet. Erfarenhetsmässigt ser man även utan insulinfrihet, men vid mätbara nivåer av insulin från de transplanterade öarna, en betydande stabilisering av blodglukosvariationen (bättre HbA1c) med avsevärt lägre frekvens av hypoglykemier, och bättre förmåga att känna igen symptom vid lågt blodglukos ("awareness"). Studier har visat att man utan insulinfrihet kan stoppa progress av sekundära diabeteskomplikationer och förbättra njurfunktionen.

Det Nordiska nätverket för klinisk ötransplantation

De transplantationskirurgiska verksamheterna i Uppsala, Stockholm, Göteborg, Malmö, Oslo, Helsingfors och Köpenhamn har bildat ett nätverk – Det Nordiska nätverket för klinisk ötransplantation. Framställningen av isolerade Langerhanska öar från donerade bukspottkörtlar är centraliserad till Rudbeckslaboratoriet i Uppsala. Mellan åren 2000 och 2011 har ölaboratoriet isolerat öar från 1 742 bukspottkörtlar. Öarna framställs i enlighet med cGMP (current good manufacturing practice) och endast de isoleringar som lever upp till högt ställda kvalitetskrav släpps fria för transplantation och inom nätverket har 111 patienter transplanterats med 286 infusioner. Nätverket har varit mycket forskningsaktivt och deltar i studier finansierade av bland annat amerikanska National Institutes of Health (NIH) och JDRF (Juvenile Diabetese Research Foundation).

Öisolering

Pankreas för öisolering härstammar från avlidna organdonatorer. Proceduren för isolering är under stadig utveckling men i korthet injiceras ett enzym (kollagenas) som avlägsnar bindväven varefter de Langerhanska öarna i en centrifug kan separeras från övrig pankreasvävnad. Dessa öar förvaras sedan i odlingsskåp varvid man under 1 till 3 dagar kontrollerar renhetsgrad, mängd och kvalitet.

Ötransplantationen

Då öarna förvaras i odlingsskåp innan transplantationen kan patienten i god tid förberedas för transplantationen. På röntgenavdelningen placeras en tunn kateter i den åder som går till levern från tarmen (portavenen). Öarna infunderas under cirka 30 minuter och fastnar sedan i leverns kärlbädd där de växer fast och tillverkar insulin. Eftersom alla öar inte klarat isoleringen, en del öar inte fastnar i kärlbädden och en del öar inte klarar den efterföljande syrebristen samt inflammationen kan proceduren ofta behöva upprepas. Patienten kontrolleras inledningsvis veckovis vid verksamhet väl förtrogen med transplantation, immunsuppression och diabetesbehandling.

Under 1990-talet, med dåtidens immunsuppression och isoleringsteknik, blev drygt 10 % insulinfria. År 2000 publicerades Edmontonprotokollet, som ytterligare förfinats sedan dess, och andelen insulinfria fem år efter ötransplantation är för vissa centra över 50 %. Som ovan nämnts ser man även utan total insulinfrihet genomgående stabilare blodglukos och de svåra hypoglykemiepisoderna kan i princip elimineras. Troligen kan redan befintliga diabeteskomplikationer hejdas i sin vidare utveckling eller till och med förbättras.

Utveckling framöver

På kort sikt kan kedjan från organdonation, omhändertagande av organ, öisolering, transplantationsteknik, val av kärlbädd, motverkande av den inflammatoriska reaktionen och immunsuppression förbättras på samma sätt som skett de senaste 10 åren. På längre sikt finns hopp om tekniker för att uppnå immunologisk tolerans i stället för immunsupression.