Forskning på Smärtcentrum

För att vi som individer ska kunna fatta rätt beslut och skydda oss från fara behöver vi kontinuerligt få information om vad som händer i vår omgivning, men också vad som sker inuti vår kropp, dvs vårt hälsotillstånd. Denna information får vi genom ett ständigt samspel mellan vårt nervsystem och vårt immunsystem. De båda systemen kommunicerar genom frisättning av signalsubstanser, t.ex. olika sorters cytokiner. Cytokiner frisätts exempelvis vid smärta, stress, inflammation och infektion. De kan påverka känsligheten i smärtbanorna och har också immunreglerande funktioner, exempelvis kan de aktivera immunokompetenta celler i det centrala nervsystemet, s.k. gliaceller. Aktiverade gliaceller frisätter i sin tur cytokiner som i djurstudier visat sig kunna ge upphov till en ökad smärtkänslighet och en minskad smärtlindrande effekt av opioider (s.k. opioidtolerans). Gliacellsaktivering tros också förklara den trötthet och sjukdomskänsla som många upplever i samband med infektioner eller vid långvariga smärttillstånd. Vi har tidigare dokumenterat förhöjda koncentrationer av cytokiner i ryggmärgsvätskan hos patienter med fibromyalgi, ryggsmärta, artros och reumatoid artrit (ledgångsreumatism), men vi ser att cytokinmönstren skiljer sig åt beroende på vilken typ av smärta patienterna har. Dessutom kunde vi med hjälp av positronemissionstomografi (PET) påvisa gliacellsaktivering hos patienter med fibromyalgi av ett slag som skilde sig från våra fynd hos patienter med reumatoid artrit, talande för olika typer av gliacellsaktivering vid dessa tillstånd. Sammantaget talar fynden för att olika smärttillstånd är associerade med specifika avvikelser i cytokinmönster och skilda typer av gliacellsaktivering. Vår aktuella forskning handlar om att förstå hur varierande konstellationer av cytokiner, andra inflammationsmarkörer/

metaboliter och olika typer av autoantikroppar samverkar vid uppkomsten av specifika smärttillstånd. Närmast planeras en studie med syfte att förstå varför ca en tredjedel av patienter med reumatoid artrit utvecklar en kvarstående, fibromyalgiliknande smärta trots framgångsrikt behandlad inflammation.  Vidare studerar vi betydelsen av autoantikroppar för smärtutveckling vid fibromyalgi. Det övergripande syftet är att öka förståelsen för hur samverkan mellan nerv- och immunsystem leder till smärtutveckling och omsätta kunskapen till bättre behandlingsmöjligheter. Projekten är ett samarbete mellan Institutionen för Kirurgiska Vetenskaper och Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Uppsala Universitet, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap och Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet, Stockholm, Smärtcentrum och Reumatologiska Kliniken, Akademiska Sjukhuset, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken, Danderyds sjukhus och Stockholm Spine Center, Stockholm.

Kontaktperson: Eva Kosek

Nervskadesmärta (s.k. neuropatisk smärta) orsakar stort lidande för många patienter, är ofta svårbehandlad pga komplexa, delvis okända sjukdomsmekanismer och medför stora kostnader för samhället. Långvarig neuropatisk smärta orsakad av en identifierbar perifer nervskada utgör en utmärkt utgångspunkt för forskning inom ett område fullt av kunskapsluckor där sambandet mellan genotyp, fenotyp, biomarkörer och analys av olika vävnadsfaktorer är oklart. Detta forskningsprojekt tillämpar ett brett och integrativt angreppsätt för att studera neuropatisk smärta hos verkliga patienter.  Vi har identifierat en kohort av 1 100 patienter som lider av en objektivt verifierad lesion i en perifer sensorisk nerv, mestadels till följd av ett skarpt trauma några år tidigare. Alla har blivit föremål för reparativ nervkirurgi på handkirurgiska kliniken vid Akademiska sjukhuset. Vid uppföljning rapporterade 48% neuropatisk smärta av olika svårighetsgrad, medan 52% var smärtfria trots samma typ av nervlesion. Vi studerar skillnader mellan patienter med och utan smärta avseende fenotyp, genotyp, biomarkörer och vävnadsanalyser. Patienterna i denna grupp lider av helt fastställd neuropatisk smärta (”definitive neuropathic pain”) och utgör därmed en perfekt modell för traumatisk neuropatisk smärta, vilket ger oss unika möjligheter att studera olika aspekter av neuropatisk smärta. Resultaten förväntas utgöra en bas för vidare studier med syfte att identifiera patofysiologiska mekanismer vid neuropatisk smärta av betydelse för terapi- och läkemedelsutveckling.

Kontaktperson: Adriana Miclescu

Psykologiska aspekter på sömn och smärta

Denna forskning handlar dels om sömnstörningar, dels om smärtproblematik, samt samspelet mellan dessa två områden. Den har sin bas i den kliniska behandlingsforskningen vad gäller att undersöka effekten av det som visats fungera i högkontrollerade efficacy-studier i den, ofta ganska osorterade, verkligheten på kliniken. En aspekt av detta är spridningen av verksamma behandlingar (dissemination), inte minst vad gäller hur man effektivt ger psykologiska behandlingar till individer som på grund av t ex somatisk sjukdom har svårt att ta sig längre sträckor för traditionell psykologbehandling, bl. a. via internetförmedlad kognitiv beteendeterapi. Vidare fokuserar denna kliniska forskning på ökad förståelse för komplexa patientgrupper, i syfte att bättre kunna utforma en optimal behandling. Exempel på detta är forskning som ämnar undersöka hur acceptans för symtom bidrar till upplevd funktionsnedsättning hos individer med sömnstörningar, samt hur personer med komplex smärtproblematik upplever acceptansbaserad exponeringsbehandling.

Kontaktperson: Kristoffer Bothelius

Fysiologiska samband mellan smärta och sömn

Forskningsfokus ligger på sambandet mellan smärta och sömnstörningar hos patienter med långvarig generaliserad nociplastisk smärta (chronic widespread pain, CWP) med eller utan restless legs syndrom (RLS). Syftet är att förstå vilka mekanismer som vid sömnstörning påverkar ökningen av smärtsymtom och har effekt på livskvaliteten. I en tidigare studie kunde vi påvisa att sömnstörning (t.ex. fragmenterad sömn) utgjorde en prediktor för RLS hos patienter med CWP. Vidare fann vi tecken till ökad aktivitet av det sympatiska nervsystemet hos personer med CWP. I en pågående studie på smärtrehabiliteringsavdelningen undersöker vi sömnkvalitet med både polysomnograf och actigraf, före och efter behandling av patienter med fibromyalgi eller CWP och detta relateras till rehabiliteringsutfallet efter genomgången rehabilitering och behandling av sömnstörningen. Slutligen planeras en studie där vi ämnar kvantifiera signalsubstanser (neurotransmittorer) i hjärnan med hjälp av en radiologisk metod (magnetkameraspektroskopi) hos patienter med CWP med och utan RLS för att vidare undersöka sambandet mellan smärta och sömn.

Kontaktperson: Romana Stehlik

I detta projekt studeras olika aspekter av opioid behandling från cellulär nivå till människa. Opioider är potenta och effektiva smärtlindrande substanser, men utveckling av tolerans och bland annat bristfällig förskrivning kan leda till iatrogen (av läkare orsakad) beroendeutveckling. Vi undersöker hur opioider förskrivs i Sverige, vilka faktorer som leder till överförskrivning, hur man kan förebygga problemet med iatrogen beroendeutveckling och hur man i klinisk verksamhet bäst följer patienter som behandlas med opioider. En del av detta arbete består av att validera den svenska versionen av ett skattningsformulär för risk för beroendeutveckling hos opioidbehandlade patienter (Current Opioid Misuse Measure, COMM). I samarbete med kollegor från Beroendefarmakologi studeras olika opioiders  neurotoxiska egenskaper på cellär nivå in vitro. I longitudinella studier undersöks neuroimmunologiska biomarkörer och kognitiva förändringar hos patienter i samband med rotation från kortverkande opioider till substitutionsterapi.

Kontaktperson: Lenka Katila

Möjligheten att behandla långvariga smärttillstånd med implanterbara system för nervstimulering har funnits i över 50 år. Behandlingsutbudet har senaste decenniet ökat kraftigt genom tillkomst av nya vågformer, implantat, samt anatomiska stimuleringsmål.

Terapiområdet är dock behäftad med relativt stora kostnader per patient och evidensläget avseende effekterna har i flera metastudier bedömds som bristfälligt. Viss kunskap finns om mekanismerna för tonisk stimulering på ryggmärgsnivå, men mycket få humanstudier har gjorts avseende nyare högfrekventa stimuleringsmönster i syftet att utforska eventuella unika mekanistiska aspekter. Dagens kunskapsläge kan oftast inte ge entydig vägledning om vilken stimuleringsteknik som lämpar sig bäst för den enskilda patienten. Ej heller finns det tillräcklig data kring komplikationsfrekvens, långtidseffekter eller kostnadseffektivitet i en svensk eller nordisk kontext. Vår forsknings övergripande syfte är att försöka bidra till att minska några av dessa kunskapsluckor och i förlängningen förbättra matchningen mellan patient, smärttillstånd och terapi.

Pågående forskningsprojekt:

• Att studera och beskriva hur invasiva nervstimuleringsmetoder presterar som behandling för långvarig smärta genom analys av kopplad data från multipla lokala och nationella register.
• Att studera effekten av invasiva stimuleringssystem i en kontrollerad nordisk multicenterstudie.

Kontaktperson: Terje Kirketeig

Intentionen med vårt projekt är att söka ny kunskap om den postoperativa smärtans patofysiologi och en effektiv och säker postoperativ smärtlindring. Detta sker i form av en randomiserad, placebo-kontrollerad, dubbelblind klinisk läkemedelsprövning fas IV av s-ketamin med visdomstandskirurgi som smärtmodell. Syftet är att utvärdera effekten och tolererbarheten av preoperativ intravenös tillförsel av s-ketamin i subanestetiska doser. Genom att jämföra patientupplevelse med biomedicinska markörer (i plasma och saliv) för inflammation hoppas vi hitta samband som ger en bättre förståelse för smärtans patofysiologi. Detta är inte tidigare studerat på ett käkkirurgiskt klientel och ej heller på akut smärta. Denna del av studien är att betrakta som hypotesgenererande, då detta är nya metoder och i någon mån forskningsfront.

Studien utförs i samarbete med Lars Sand, professor Oslo Universitet och Åke Tegelberg, professor Örebro/Malmö Universitet.

Kontaktperson: Lars Eriksson/Torsten Gordh