Vårdförbundets blockad påverkar vården

Läs hur det kan påverka dig

För dig som är patient

I Sverige sker cirka 38 000 vårdkontakter per år pga brännskador och cirka 1300 av dem vårdas på sjukhus på grund av skadorna.

På brännskadecentrum arbetar vi i team kring dig som patient för att kunna ge vård av hög kvalitet. Det patientnära teamet består av specialutbildade och erfarna kirurger, intensivvårdsläkare, specialistsjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnast, kurator, psykolog samt arbetsterapeut. Teamet samarbetar även med expertis inom psykosocial problematik som har stor erfarenhet av rehabilitering av de som drabbats svårt av brännskador. Teamet har utformats så att vårdkedjan hålls ihop från skadetillfälle till utskrivning.

Efter den akuta intensivvården är rehabilitering viktig. Vid Akademiska har vi specialiserat oss på att hjälpa till med samt följa upp din rehabilitering på hemorten. Detta är ett resultat av vår forskning kring rehabilitering och livskvalitet. Målsättningen med vår vård är att du som patient ska kunna återgå till ett så normalt liv som överhuvudtaget är möjligt.

Vad händer med mig som patient?

På avdelningen vårdas varje år cirka 110 patienter med vitt skilda typer av skador, varav de flesta inkommit från annat sjukhus. Medelbrännskadeytan har de senaste åren varit cirka 17 procent. Medelvårdtiden är cirka 17 dagar och medianvårdtiden är 11 dagar.

Medelbrännskadeytan för patientgruppen är jämfört med de flesta andra brännskadeenheter relativt hög, vilket visar att rutinerna att hänvisa mindre skador till adekvat vårdnivå fungerar väl. De första dygnens vård är ofta mycket krävande. Efter en period karaktäriserad av intensivvård och akut kirurgi, övergår vårdkaraktären gradvis till att domineras av sårvård.

Vårdkvaliteten följs kontinuerligt med flera kvalitetskriterier. Ett sådant är medelvårdtiden per procent bränd yta. Den är cirka 1,0 dag vilket anger att vården är effektiv och rationell. Andra kvalitetskriterier är specialistjourlinje, välutbildad och erfaren personal, rutiner för smärtlindring och väl utvecklat anhörigstöd. Ytterligare ett kriterium är att alla patienter med djupare skador opereras tidigt efter skadan med borttagande av död vävnad. Målsättningen är att samtliga patienter som behöver operation skall kunna åtgärdas inom 24 timmar efter ankomst.

Hur når patienter brännskadeenheten?

De flesta patienter hänvisas till brännskadecentrum via det sjukhus där de primärt har sökt vård. Första kontakten utgörs vanligen av ett samtal med brännskadejour på Akademiska sjukhuset. Detta vanligen medan patienten fortfarande är på akutmottagningen på mottagande sjukhus. Brännskadejour och läkare på inremitterande sjukhus diskuterar då skadetyp, skadeomfattning och man kommer överens om den omedelbara behandlingen. Om det bedöms att specialiserad vård är nödvändig planeras överföring med hjälp av ambulans för kortare sträckor eller med helikopter eller flyg för längre sträckor. Det är viktigt att transporten genomförs med mycket god medicinsk kvalitet. Ofta används Akademiska sjukhusets ambulanshelikopter. De flesta patienter ankommer till brännskadecentrum 2-12 timmar efter skada.

Vad händer vid ankomst?

Patienten tas omedelbart in på ett intensivvårdsrum och bedöms av en brännskadejour. Patientens skador undersöks noggrant samtidigt som vätskebehandling ges. En behandlingsplan görs upp.

Intensivvård

Patienter med stora skador vårdas ofta i respirator, och det brännskadeödem (svullnad) som utvecklar sig under de första dygnen behandlas med stora mängder vätska i sådan omfattning att cirkulationen är opåverkad.

Om patienten utvecklar påverkan på organsystem behandlas dessa var för sig. På brännskadecentrum används i första hand Siemens 900C och Servo 300 respiratorer och för njurfunktionsstöd, Prisma CVVH-enhet. Patientens livsviktiga funktioner följs kontinuerligt med avancerad monitoreringsutrustning vilket säkerställer en mycket hög intensivvårdskvalitet.

Akut kirurgi
Akut kirurgi innebär borttagande av den yta som är så djupt bränd att den bedöms inte kunna läka själv. Ytan tas bort med hjälp av kniv och/eller s. k dermatom. Målet är att i så stor utsträckning som möjligt täcka denna yta med transplantat i någon form, i första hand delhud tagen från oskadade hudområden. Är detta inte möjligt täcks med andra typer av hudtäckningsalternativ (så kallad donatorhud, Integra, Alloderm, EuroSkin).

Den fortsatta sårvården
Såren sköts mycket noggrant tills läkning sker. Brända områden bandageras och ges olika typer av lokalbehandling för att minska risken för bakterieväxt och/eller för att säkerställa att transplantat läker in på ett bra sätt. I ett senare skede genomförs vid behov omläggningar och tvätt i duschrum.

De flesta såromläggningar sker dock i patientens säng under adekvat smärtstillning. Vid mindre såromläggningar är tabletter eller injektioner av smärtstillande läkemedel till fyllest, medan kortvarig narkos ges vid de lite större smärtsamma omläggningarna.

Speciella förhållanden för barn

Brännskadade barn utgör en vanlig patientgrupp. Oftast är skadan åstadkommen genom skållning på hett vatten. I så stor utsträckning som möjligt försöker man säkerställa att barnen får den värme och trygghet som en nära vuxen skulle ge. Även respiratorbehandling kan ges med barnet sittande i knät. Smärtlindring av barnet och psykosocialt stöd till föräldrarna finns att få.

Omläggningar och sårvård på barn med mindre skador sker med stor fördel i badkar. Glad pojke i badet
Det är förvånansvärt lätt att "leka loss" bandagen.

Patientdagbok

Många patienter minns sin tid på en intensivvårdsavdelning mycket fragmentariskt. På vårdrummet ligger en bok som dina närstående kan skriva i. Tillsammans med en text som vårdpersonalen överlämnar till dig och eventuellt andra dokument från din vårdtid kan det sammanställas till en patientdagbok som speglar tiden på avdelningen. Dagboken kan hjälpa att få ihop det personliga pusslet efter tiden på avdelningen.

Rehabilitering

Under vårdtiden tar sjuksköterska eller kurator kontakt med hemorten för att identifiera vilka lokala förutsättningar som finns för fortsatt omhändertagande av patientens rehabilitering. Medarbetare på avdelningen tar kontakt med ansvarig läkare på hemsjukhuset.

I samband med att patienten får akut vård utvärderas även om det finns riskfaktorer som kan medföra en besvärlig situation efter utskrivning. Denna utvärdering görs av en psykiater som är knuten till avdelningen. Riskfaktorer kan vara psykiatrisk eller beroendeproblematik.

Återbesök efter ett år

Efter ett år undersöks patienten i form av ett multiprofessionellt mottagningsbesök varvid alla patientens problem beaktas. Patienten möter då såväl läkare som sjuksköterska, psykolog, arbetsterapeut och sjukgymnast. Patientens funktion i olika avseenden bedöms på ett standardiserat sätt för att tidigt säkerställa tillgång till olika typer av specialiststöd i de fall det är nödvändigt. Målsättningen är att patienten på hemorten ska ha en person som koordinerar kontakterna med brännskadeteamet i Uppsala. Lyckosamheten i rehabiliteringen på hemorten bestäms i stor utsträckning av hur väl en kontinuerlig kontakt kan upprätthållas med regionens brännskadekompetens.

Speciella vårdrutiner

Omhändertagande av psykisk problematik utgör en integrerad del i varje brännskadeenhet. I storleksordningen 25-30 % av patienterna har stor premorbid psykiatrisk problematik och/eller missbruk. Akademiska sjukhuset har en separat enhet för konsultationspsykiatri för "internt bruk". Denna enhet leds av mycket erfaren psykiatriöverläkare med 30 års erfarenhet. Denna enhet är den formella kontaktytan vid varje situation där akut psykiatrisk bedömning behöver göras.

Fasta rutiner finns för att i akut fas göra bedömning av suicidrisk på patient med uppenbarligen psykiatrisk historia som kommer till brännskadenheten liksom för bedömning av psykiatriskt status vid tveksamheter och för bedömning av medicineringsbehov.

Utöver bedömning av suicidrisk, bedömning av krisreaktion och bedömning av olika former av konfusionella bilder hanteras huvuddelen av den psykiatriska problematiken av vårdpersonalen, men med konsultationspsykiatrin i bakgrunden vid behov.

För patienter som lämnar brännskadeenheten till hemmet säkerställs adekvat kontakt, vare sig detta innebär kontakt med aktuell länspsykiatri, med lokal missbruksvård eller med lokala krisgrupper.

Patienter med påtagligt rehabiliteringsbehov bedöms tillsammans med definierad läkare på avdelningen för rehabiliteringsmedicin på Akademiska sjukhuset. Denne ingår då i den så kallade rehabiliteringsgruppen.

Hur vet man att vårdens kvalitet är hög?

Målet med en centraliserad avancerad brännskadevård är att ge högsta möjliga kvalitet i relation till de kostnader som samhället väljer att lägga på vården. Att mäta vårdkvalitet är därför viktigt men trots detta mycket svårt.

En anledning är att de relativt få svårt brännskadade patienterna är spridda på alltför många enheter i Sverige, vilket gör resultatet av en enskild enhets verksamhet svårbedömd. En annan orsak är att det är svårt att hitta enkla mått som man kan använda för alla patient- och skadetyper. Det går till exempel inte att bedöma vården av ett litet barn som skållat sig på hett vatten på samma sätt som den av en vuxen individ med livshotande utbredd skada som kräver månadslång respiratorbehandling och upprepade avancerade kirurgiska åtgärder. Det viktigaste kvalitetsmåttet är givetvis slutresultatet. Att mäta detta är, som för annan traumavård, mycket svårgenomförbart och förutsätter registrering i ett stort internationellt register. I Uppsala görs detta i det stora amerikanska trauma- och brännskaderegistret TRACS (Trauma Registry of American College of Surgeons) som nu används av 85 av de största brännskadecentra i USA för att kunna säkerställa internationellt accepterade kvalitetskrav.

För närvarande pågår på initiativ från Brännskadeenheten i Linköping utveckling av ett gemensamt brännskaderegister som på sikt är tänkt att användas av alla brännskadeenheter i Norden. Kvalitetens visas främst genom upprätthållandet av ett antal övertänkta kvalitetskriterier eller mål som beskriver definierade krav på verksamheten, så kallade "standards".

En patient berättar: "Teamet var ett jättebra stöd"

Som 23-åring var Andreas Neuman nära att mista livet i en olycka på kalkverket där han arbetade. På brännskadecentrum på Akademiska sjukhuset fick han vård som tog honom tillbaka till livet.

 Läs mer