Vårdförbundets blockad påverkar vården

Läs hur det kan påverka dig

"Nu känns det hoppfullt"

Infektionsläkare Paul Skorup
”Det är flera spännande behandlingar på gång som troligen kan fungera”, säger infektionsläkaren Paul Skorup. Bild: Staffan Claesson.

– Nu känns det hoppfullt på flera sätt. Andra avdelningar på sjukhuset kan mer självständigt ta hand om covidpatienter, vilket avlastar oss. En stor lättnad framöver ligger i att vaccineringen mot sjukdomen har startat. Så nu ser vi ibland ett litet leende på personalen efter det tuffa år vi haft. Den beskrivningen av läget ger Paul Skorup, infektionsläkare på Akademiska sjukhuset.

Flera spännande behandlingar på gång

– Det är dessutom flera spännande behandlingar på gång som troligen kan fungera, till exempel ett preparat som används mot reumatiska sjukdomar – IL-6-hämmare. Det kan komma att ges till vissa svårt sjuka patienter mot den inflammatoriska stormen som dödar patienterna – här ingår vi i en studie som undersöker detta.

En annan behandling är monoklonala antikroppar som upptäcker coronavirusets spikeprotein. Dessa kan komma att ges till patienter som exponerats för viruset, men ännu inte blivit sjuka eller kanske i förebyggande syfte till vissa riskgrupper.

– Ytterligare en behandling som är föremål för studier nu är konvalescensplasma, det vill säga att ge plasma från en person som nyligen haft covid till någon som just insjuknat. Det blir också ett tillskott av antikroppar, men inte lika rent som monoklonala antikroppar.

Hämmar infektion och lindrar skador

Paul Skorup nämner också giktmedicinen Colchicin som presenterats i en preliminär rapport från en studie med 4 500 patienter. Medicin hämmar inflammationen och verkar här lindra skadorna på lungorna.

– Akademiska är delaktigt i flera behandlingsstudier, bland annat en ifall även vakna patienter gynnas av att ligga i bukläge. Vi vet att nedsövda patienter har nytta av det. Vården av covidpatienter bygger sen starten på syrgasbehandling i olika utsträckning. Blodförtunnande läkemedel är viktigt eftersom dessa patienter är blodproppsbenägna.

Kortison motverkar inflammation och sätts in på uttalat sjuka patienter efter dag sju i sjukdomsförloppet. Det är viktigt att ge rätt behandling vid rätt tillfälle. Just nu diskuterar Paul Skorup och hans kollegor ifall det vore bra att ytterligare öka kortison i enstaka dagar till de svårast sjuka på intensivvården.

– Det antivirala läkemedlet Remdesivir verkar minska sjukligheten om det ges före dag åtta till uttalat sjuka.

Kommer att ta tid

En positiv effekt av att trycket på infektionsläkarna lättat något är förstås minskad stress.

– Nu har vi bättre ork att ta del av och utföra forskning samt sköta kunskapsutbytet kring covid med kollegor på andra sjukhus. Men det kommer ta tid innan vi återhämtat oss, säger Paul Skorup.

Text: Ingela Wiman