Dagbok: Sjukhusfysiker som trivs bra bakom scenen

Tv-serien ”Sjukhuset” som skildrade verksamheten på Akademiska sjukhuset hade premiär 2007, samtidigt som jag pluggade mitt tredje år på Göteborgs universitet, och nu har jag jobbat här på Akademiska i tio år för att vara ganska exakt. Jag heter Markus Fahlström och jobbar som sjukhusfysiker mot MR-verksamheten (magnetresonans­tomografi).  

Vi är 5–6 anställda i MR-fysikergruppen, en liten personalgrupp som antagligen är ganska okänd på sjukhuset. Inom gruppen har vi ganska skilda arbetsuppgifter/områden, vilket främst beror på att vi har olika kompetenser/inriktningar, till exempel MR-hjärta, spektroskopi, intraoperativ MR och så vidare.  

Ett område vi däremot jobbar gemensamt kring är MR-säkerhet för personal och patienter. Flera av er kommer kanske ”drabbas” av pingpong-utbildningen i grundläggande MR-säkerhet för personal, som vi har tagit fram tillsammans med BFC. Jag tar mig gärna friheten att poängtera att det är en viktig utbildning. När det gäller patienter arbetar vi mycket med implantatsfrågor, ödmjukt vill jag nog hävda att Akademiska är ledande här, fastän det troligtvis går obemärkt förbi för de allra flesta.   

Jag har förstått att det här numret av Ronden ska fokusera särskilt på högspecialiserad vård och nationell högspecialiserad vård, NHV, så jag tänkte framför allt berätta om de delar i mitt eget jobb som knyter an till detta.  

NHV-processen har pågått ett tag nu, både på myndighetsnivå och lokal nivå. Jag har följt processen sedan flera år tillbaka, mestadels av eget intresse men också på ett professionellt plan. Jag brukar säga att i och med NHV är vården i Sverige konkurrensutsatt – det pågår en tävling – vilket går att diskutera, men det är så jag ser det.   

På onsdagar är det normalt planerade ingrepp på MR-salen, som är en operationssal i ingång 100/101 där en MR-kamera hänger på räls i taket i ett angränsande rum. På MR-salen bedrivs neurokirurgisk verksamhet med tillgång till MR-­undersökning under pågående operation. Verksamheten är generellt inriktad mot tre områden: DBS-implantationer samt ­tumör- och epilepsikirurgi. På onsdagar görs normalt någon av de sistnämnda. Epilepsikirurgisk utredning och behandling är ett område som kommer att bli NHV, där ansökningstiden gick ut för bara några veckor sedan. Inom ramen för epilepsikirurgi gör vi resektioner, inläggning av stereo-EEG, MR-assisterad laserablation samt diagnostiska utredningar på barn i narkos. Tidigare har vi skickat barn till Lund för MR-undersökning på deras 7 Tesla-kamera, men de kan inte söva barn, vilket ökar risken för dålig kvalitet på ­undersökningar på grund av rörelse.    

Jag jobbar sedan mars i år på 50 procent mot MR-salen. Framför allt jobbar jag med utveckling, säkerhetsfrågor, utbildning och administrativt (statistik, studiebesök och så vidare) men gör ibland också inhopp som röntgensjuksköterska. Jag tar också hand om en hel del medicinsktekniska frågor, felanmälningar och liknande. Jag försöker arbeta proaktivt för att minska antalet fel som uppkommer under pågående ingrepp, för att minska antalet strukna och försenade operationer. Proaktivt ­arbete innebär framför allt att arbeta nära verksamheten och vara lyhörd på vad som inte fungerar och fånga upp potentiella fel tidigt. När det inte är verksamhet planerad och MR-salen står tom, kan man passa på att utföra mindre kvalitetskontroller.    

På torsdagar är det moyamoya-rond. Akademiska sjukhuset är en av två vårdenheter i Sverige med uppdrag att bedriva vård inom moyamoyasjukdom (MMS) inom ramen för NHV. MMS är en mycket sällsynt sjukdom som innebär att blodcirkulationen till hjärnan gravid försämras genom förträning av tillförande artärer och medför kraftigt ökad risk för stroke och handikapp. MMS går heller inte att bota, däremot ges preventiv medicinering och ibland genomförs ett neurokirurgiskt ingrepp kallat revaskulariseringskirurgi för att förbättra blodflödet.  

Uppföljning av patienterna görs med MR-undersökning och det är här jag kommer in i bilden. Genom bildprocessering tar jag fram blodflödesvärden och värden på kvarvarande cerebrovaskulär reserv (hur mycket kärlen kan dilatera för att öka blodflödet) i olika områden i hjärnan som försörjs av olika artärer. Detta brukar sedan presenteras som grafer som läggs in i PACS:et som neurokirurger tillsammans med neuroradiolog går igenom på ronderna. Jag har också en klinisk postdoktjänst under 2022–2023 som inriktar sig på uppföljning av patienter med MMS.  

Jag har ett starkt intresse av forskning och har en del samarbeten med andra, kanske lite oväntat framför allt med neuro­kirurger. Jag har också en viss förhoppning om att inom en snar framtid bli docent.  Jag har alltid haft en stark vilja att jobba på sjukhus och trivs bra med att kunna hjälpa till även om jag befinner mig mer bakom scenen än framför. Tv-serien Sjukhuset gjorde ett stort avtryck hos mig och 15 år senare är jag stolt över att kunna berätta att jag själv jobbar på Akademiska sjukhuset.