Fler professioner får tydligare karriärväg - nya kompetensmodeller lanseras på Akademiska

Kompetensmodellerna beskriver vad medarbetaren förväntas kunna i olika skeden av sin karriär, vad medarbetaren kan göra för att stärka sin förmåga och utvecklas inom sitt yrke, och den struktur som finns hos arbetsgivaren för detta. Ovan ses arbetsterapeuternas nya kompetensmodell sammanfattad i de ”bubblor” som visar de olika stegen. 

– Det är jättekul att vi äntligen gått i mål med dessa tre modeller, arbetet har på grund av pandemin dragit ut på tiden och det finns en stark önskan från fler yrkesgrupper att ta fram yrkesspecifika kompetensmodeller och få möjlighet att arbeta med framtidsfrågor och utveckling för verksamheten och sjukhusets medarbetare. Vi planerar starta upp arbetet för biomedicinska analytiker och ytterligare hälsoprofessioner efter sommaren. Vi behöver även ­arbeta med att koppla ihop kompetensmodellerna med Region Uppsalas långsiktiga lönestrategi, säger Susanne Eriksson från HR-avdelningen.  

Sedan tidigare finns tre sjukhusövergripande kompetensmodeller: en för sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor, en för forskningssjuksköterskor och en för undersköterskor. Kompetensmodellerna beskriver vad medarbetaren förväntas kunna i olika skeden av sin karriär, vad medarbetaren kan göra för att stärka sin förmåga och utvecklas inom sitt yrke, och den struktur som finns hos arbetsgivaren för detta.

Jonas Engman, tf sektionschef för rehabiliteringsmedicin, har varit med i arbetet för att ta fram den nya kompetensmodellen för psykologer.    

– För psykologer som kommer till sjukhuset är det bra att de får en bild av hur deras ­karriär skulle kunna utveckla sig. Det blir tydligare vilka ­utvecklingsmöjligheter man har som enskild psykolog. Det är en viktig aspekt och jag vet att många har sneglat på ­andra ­regioner som redan har en ­tydlig kompetensmodell för psykologer. Psykologer som grupp lägger stor vikt på att kontinuerligt utvecklas, handledas, lära nytt och gå utbildningar, och då är det viktigt att vi kan visa upp hur deras arbetsliv hos oss kan se ut och vilka möjligheter och ramar som finns, säger han. 

 – ”Bubblorna” som visar de olika stegen i modellen ger en grund för mig som chef att planera kompetensförsörjning och ha en balans i arbetsgruppen. Vi har ganska mycket specialiserad rehabilitering och vård hos oss och har många medarbetare med expertkunskaper. Det är viktigt att ha en bra balans mellan dem som är nya i rollen och andra som börjat arbeta mer självständigt, så att man kan fylla på när ”superspecialisterna” som har jobbat länge börjar gå i pension, fortsätter Jonas Engman. 

Febe Sandqvist har jobbat som kurator på geriatriken i 25 år och har varit med i den arbetsgrupp som har arbetat fram den nya kompetensmodellen för kuratorerna.  

– Jag har jobbat som gruppchef tidigare och kan se att modellen har ett tydligt värde. Inte bara som stöd för den enskilda medarbetaren, utan även för att den innebär ett åtagande för arbetsgivaren, så att det ­säkerställs att oerfarna medarbetare får det stöd de behöver. En annan poäng är att modellen gör det tydligare att man inte ”måste” gå vidareutbildningar och ta chefsuppdrag. De flesta landar till slut i den grupp som beskrivs som ”erfaren” medarbetare och det blir i dokumentet tydligt att det är den bärande gruppen där erfarenheten är värdefull i sig.  

 Modellerna kan bidra till att minska personalomsättningen på avdelningar och mottagningar, då medarbetarna ser att det finns utvecklingsmöjligheter på den nuvarande arbetsplatsen.   

– Samtidigt blir det en utmaning för arbetsgivaren att uppfylla detta, eftersom det inte alltid finns förutsättningar vare sig ekonomiskt eller organisatoriskt att tillgodose allas behov. Men det är väldigt bra att det blir tydligare vad man förväntas kunna klara på en viss nivå och vad man har för möjligheter att utvecklas – tydligheten är värdefull inte bara för yngre medarbetare utan även för oss som har jobbat länge. Sedan ska detta även kopplas ihop med andra kompetensbeskrivningar specifikt för den arbetsplats man är på, och sammantaget ger det en bra bild av vad man ska kunna för att göra sitt jobb på ett bra sätt, säger Febe Sandqvist.  

Text: Hannes Ljunghall 
Foto: Staffan Claesson