Epilepsi

Epilepsi är en vanlig neurologisk sjukdom. I Sverige har cirka 60 000 personer epilepsi varav 10 000 är barn. Epilepsi kan komma när som helst i livet även om det är mest vanligt hos små barn och hos personer över 60 år.

Orsakerna till epilepsi kan vara många. De flesta sjukdomar och skador som drabbar hjärnan kan ge epilepsi. I många fall kan man dock inte hitta någon orsak.
Epileptiska anfall kan se olika ut beroende på var i hjärnan de äger rum och man brukar skilja på olika typer. Om anfallen startar i ett begränsat område i ena hjärnhalvan kallas de fokala. Om anfallen startar samtidigt i hela hjärnan kallas de generaliserade.

Epilepsi är en diagnos som ställs efter klinisk undersökning. Till hjälp i utredningen ingår ofta skiktröntgen och magnetkameraundersökning av hjärnan, samt EEG. Vanliga blodprover och EKG brukar också tas.

Behandlingen innebär i första hand att man vill minska risken för fortsatta anfall. Det finns idag ett stort antal läkemedel att välja mellan. Medicinen botar inte epilepsisjukdomen men läkemedlet dämpar nervcellernas överaktivitet och hindrar uppkomst och spridningen av den epileptiska aktiviteten i hjärnan. Hos några patienter med särskilt svår epilepsi kan det bli aktuellt med kirurgisk behandling, men i så fall bara efter en omfattande utredning.

På neuromottagningen finns ett epilepsi-team med neurologer, epilepsisjuksköterskor, kurator och psykolog för omhändertagande av patienter i öppenvård. På neurologavdelningen finns en enhet som utreder svårbehandlad epilepsi.