Epilepsi

Epilepsi är en vanlig neurologisk sjukdom. I Sverige lider cirka 81 000 människor, varav 12 000 barn av epilepsie och varje år drabbas cirka 4 000 vuxna och 1 500 barn av sjukdomen.

Sjukdomen kan debutera när som helst i livet, men barn under ett år och personer över 65 år löper störst risk att drabbas. Diagnosen epilepsi ställs när en person har upplevt återkommande epileptiska anfall som inte har utlösts av någon tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade epileptiska anfall.

Vid Akademiska sjukhuset bedrivs en omfattande verksamhet för diagnostik samt medicinsk och kirurgisk behandling av epilepsi. Vårt epilepsiteam består av barn- och vuxenneurologer, neurofysiologer, neurokirurger, epilepsisjuksköterskor, psykologer och andra neurospecialister.

Vi tar hand om patienter i alla skeden av sjukdomen, från de som upplever sitt första epileptiska anfall till de med svårbehandlad epilepsi som inte svarar på medicinering.

 

Information om epilepsikirurgi

Magnetresonanstomografi vid utredning av epilepsi

För att kunna hitta de ofta små förändringarna i hjärnan som ger epilepsi gör vi en utredning med magnetresonanstomografi (MR). En MR-kamera består av en kraftig magnet, en radiosändare med mottagare och en tunnel som du ligger i under undersökningen. Undersökningen riskfri men låter mycket och därför får du ha hörselskydd. Ibland kan vi ge kontrastmedel och det får du i armen i ett blodkärl.

För att öka möjligheten att hitta orsaken till epilepsi gör vi undersökningen med flera olika så kallade MR-sekvenser, som ger olika bildkontraster som vi kan jämföra.

För att kartlägga var olika funktionella områden finns i hjärnan gör vi ibland funktionell MR (f-MRI). F-MRI betyder att vi samlar in information från bilder både när du gör en viss uppgift och när du är i vila. När vi sedan jämför dessa två så kan vi identifiera områden där hjärnan är mer aktiv. Oftas testar vi också språkets lokalisering. Då får du tyst tänka på ett ord som börjar på en bokstav som visas på en skärm. Vi testar kanske också motoriken, då du rör på omväxlande höger och vänster hand. En annan sekvens som heter Diffusion tensor imaging, DTI, ger oss underlag för att framställa olika vitsubstansbanor. Både f-MRI och DTI kan vara viktigt för att bedöma risken för funktionsbortfall efter operation av epileptiskt fokus.

En MR-undersökning utan funktionella sekvenser tar 30-40 minuter. Om f-MRI och DTI också utförs blir undersökningstiden ca en timme.