Epilepsi
Epilepsi är en vanlig neurologisk sjukdom. I Sverige har cirka 81 000 personer epilepsi och varje år insjuknar cirka 5 500 personer varav 1 500 barn.
Epilepsi kan man få när som helst i livet och innebär för många en livslång behandlingskrävande sjukdom som påverkar livet mycket.
Orsakerna till epilepsi kan vara många. De flesta sjukdomar och skador som drabbar hjärnan kan ge epilepsi men ofta kan man inte hitta någon orsak. Epileptiska anfall kan se olika ut beroende på var i hjärnan de äger rum och man brukar skilja på olika typer. Om anfallen startar i ett begränsat område i ena hjärnhalvan kallas de fokala. Om anfallen startar samtidigt i hela hjärnan kallas de generaliserade.
Epilepsi är en diagnos som ställs efter undersökning av läkare. Man använder sig ofta av skiktröntgen och magnetkameraundersökning av hjärnan, samt EEG. Vanliga blodprover och EKG brukar också tas.
Behandlingen innebär i första hand att man vill minska risken för fortsatta anfall. Det finns idag ett stort antal läkemedel att välja mellan. Medicinen botar inte epilepsisjukdomen men läkemedlet dämpar nervcellernas överaktivitet och hindrar uppkomst och spridningen av den epileptiska aktiviteten i hjärnan. Hos några patienter med särskilt svår epilepsi kan det bli aktuellt med kirurgisk behandling, men i så fall bara efter en omfattande utredning.
På neuromottagningen finns ett epilepsi-team med neurologer, epilepsisjuksköterskor, kurator och psykolog för omhändertagande av patienter i öppenvård. På neuroavdelning 85 D finns en enhet som utreder svårbehandlad epilepsi.
Magnetresonanstomografi vid utredning av epilepsi
För att kunna hitta de ofta små förändringarna i hjärnan som ger epilepsi gör vi en utredning med magnetresonanstomografi (MR). En MR-kamera består av en kraftig magnet, en radiosändare med mottagare och en tunnel som du ligger i under undersökningen. Undersökningen riskfri men låter mycket och därför får du ha hörselskydd. Ibland kan vi ge kontrastmedel och det får du i armen i ett blodkärl.
För att öka möjligheten att hitta orsaken till epilepsi gör vi undersökningen med flera olika så kallade MR-sekvenser, som ger olika bildkontraster som vi kan jämföra.
För att kartlägga var olika funktionella områden finns i hjärnan gör vi ibland funktionell MR (f-MRI). F-MRI betyder att vi samlar in information från bilder både när du gör en viss uppgift och när du är i vila. När vi sedan jämför dessa två så kan vi identifiera områden där hjärnan är mer aktiv. Oftas testar vi också språkets lokalisering. Då får du tyst tänka på ett ord som börjar på en bokstav som visas på en skärm. Vi testar kanske också motoriken, då du rör på omväxlande höger och vänster hand. En annan sekvens som heter Diffusion tensor imaging, DTI, ger oss underlag för att framställa olika vitsubstansbanor. Både f-MRI och DTI kan vara viktigt för att bedöma risken för funktionsbortfall efter operation av epileptiskt fokus.
En MR-undersökning utan funktionella sekvenser tar 30-40 minuter. Om f-MRI och DTI också utförs blir undersökningstiden ca en timme.