Nationell högspecialiserad vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling
Akademiska sjukhuset är ett av tre universitetssjukhus som har tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård (NHV) för epilepsikirurgisk utredning och behandling.
Det finns en grupp patienter som lider av svårbehandlad epilepsi där läkemedelsbehandling är otillräcklig. För dessa patienter kan kirurgisk behandling vara ett alternativ. Om detta övervägs, genomförs en noggrann utredning för att fastställa anfallstyp samt var i hjärnan anfallen börjar.
Region Uppsala är ett av tre centra i Sverige som har tillstånd att utföra epilepsikirurgi och invasiva utredningar inför sådan behandling. Vi samarbetar nära med vårdgivare som remitterar patienter till oss genom regelbundna videokonferenser och utbildningar.
De andra två centren som har tillstånd för epilepsikirurgi är Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Lund.
Det finns en gemensam remiss för både barn och vuxna för neurokirurgisk behandling av epilepsi.
För patienter utanför vår region krävs en betalningsförbindelse.
Utredning och behandling
På Akademiska sjukhuset har vi ett multidisciplinärt epilepsikirurgiskt team med omfattande erfarenhet av avancerade utredningar inför epilepsikirurgi.
Vi har två specialiserade enheter, en för barn och en för vuxna neurologer, där patienter är inlagda under 2-7 dagar för långtidsregistrering med video-EEG och ibland invasiv monitorering med djupelektroder i hjärnan (stereo-EEG). Andra vanliga undersökningar inkluderar MR, PET, SISCOM, traktografi, fMRI och neuropsykologisk utredning. Efter noggrann diskussion och genomgång av patientfallen vid en gemensam konferens, gör vi en samlad bedömning av möjligheterna till kirurgi.
Vi utför olika typer av kirurgiska ingrepp, såsom lesionektomier, temporallobsresektioner och laserablationer. Dessutom utför vi implantationer av neurostimulationsutrustning, inklusive vagusnervstimulatorer och Deep brain stimulation.
Nationellt samarbete
Vår verksamhet är starkt förankrad i det förbättringsarbete som görs inom nationella systemet för kunskapsstyrning.
- Medarbetare vid epilepsikirurgiteamet har deltagit i framtagande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för epilepsi.
- Roland Flink har medverkat i sakkunniggruppen NHV epilepsi för Socialstyrelsen.
- Eva Kumlien är ordförande i nationella arbetsgruppen (NAG) epilepsi och leder arbetet för ”Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Epilepsi”. Hon har också medverkat i Läkemedelsverkets arbetsgrupp som tagit fram riktlinjer för läkemedelsbehandling av epilepsi och är ledamot i styrgrupperna för Svenska Epilepsikirurgiregistret (SNESUR) och ”Svenska Epilepsiregistret”.
- Neurokirurg Pelle Nilsson är medlem i NAG.
- Barnneurologerna Staffan Lundberg och Kristina Rosengren Forsblad har bidragit till att utforma ett nationellt “Handläggningsstöd för epilepsi hos barn och ungdomar”.
- Medarbetare i epilepsikirurgiteamet deltar i nationella epilepsiregister.
- Neuropatologer deltar i projektet Genomic Medicine Sweden (GMS).
Bilddiagnostik vid epilepsikirurgiska utredningar
Att använda magnetkamera för bedömningen av patienter med epilepsi är viktigt. Den kan ibland identifiera de förändringar som orsakar epilepsi. Ofta krävs också mer noggranna undersökningar med molekylär diagnostik och positron emissions tomografi (PET) eller singelfotonemissionsdatortomografi (SPECT).
Bild 1
En PET-undersökning med spårämnet fluoro-deoxy-glukos (FDG) som visar en epileptisk förändring i höger tinninglob.
Bild 2
PET-undersökning med spårämnet alfa-metyl-tryptofan (AMT) som visar en epileptisk förändring i vänster hjässlob.
Bild 3
Blodflödesmätning under ett pågående epileptisk anfall (iktal SPECT) i spetsen av vänster tinninglob.
