ALS

ALS är en förkortning för Amyotrofisk lateral skleros som är en neurologisk sjukdom där de motoriska cellerna i hjärnbarken samt i hjärnstammen och ryggmärgen drabbas.

ALS är en förkortning för Amyotrofisk lateral skleros som är en neurologisk sjukdom där de motoriska cellerna i hjärnbarken samt i hjärnstammen och ryggmärgen drabbas. Sjukdomen börjar smygande med en sämre funktion i en arm eller ett ben. Hos en mindre grupp av patienterna kan de första symtomen vara påverkan på tal och sväljning. Vartefter sjukdomen fortskrider utvecklas en generell muskelsvaghet. Även andningsmuskulaturen drabbas, ofta lite senare i sjukdomsförloppet.

Det finns ingen bot mot ALS men det finns en bromsmedicin som kan göra att man försämras långsammare. Övrig behandling inriktar sig på att lindra de problem som uppstår.

Varje år drabbas ca 250 personer i Sverige. Hos 5-10% finns en ärftlig form, så kallad familjär ALS.

Så ställs diagnosen

Diagnosen ställs genom att vissa undersökningar görs. Det finns inget enskilt prov som säkerställer diagnosen utan det är en sammanvägning av resultatet från de undersökningar som utförs.

  • Blodprover
  • Neurofysiologisk undersökning
  • Magnetkameraundersökning
  • Ryggmärgsvätskeprov, så kallad lumbalpunktion

Det kan ibland ta tid att få rätt diagnos då de första symtomen är symtom som oftast har andra förklaringar.

Pågående forskning och samarbeten

Hur är det att vara barn med en förälder som har ALS? Forskningsprojekt tillsammans med Göteborgs universitet.

Är kreatinin ett bra mått på njurfunktion hos ALS-patienter – forskningsprojekt tillsammans med njurmedicin.

Förekomst av fascikulationer mätt via ultraljudsundersökning av muskel – hjälp vid diagnostik av ALS? Samarbete med neurofysiologiska kliniken.