NovoPen 6 – den smarta insulinpennan
Det har visat sig att svårigheter att justera insulindosering och felaktig timing för administrering resulterar i dålig glukoskontroll för personer med typ 1-diabetes. Att missade insulindoser påverkar nivåerna av HbA1c är väl känt, och detta leder till ökad risk för diabeteskomplikationer. De medicintekniska framsteg som hela tiden görs, ger möjlighet till bättre utförd behandlingsregim. Detta bland annat med hjälp av CGM (Continuous Glucose Monitoring) och så kallade smarta insulinpennor, som har förmåga att registrera insulindata.
NovoPen 6 är en smart insulinpenna som samlar information om datum och tidpunkt för administrering av insulindoser, samt hur många antal enheter som administrerats. På insulinpennan finns en display som visar hur lång tid det gått sedan och hur många enheter som administrerats vid senaste givna insulindosen. Datan som laddas ned kan ge patienter och vårdgivare möjlighet att se injektionsmönster över tid, tillsammans med informationen om glukosnivåer i blodet med hjälp av CGM eller glukosmätare. Insulinpennan kan ge information om antal missade doser, optimal tidpunkt för administrering och optimal dos i förhållande till måltid om den används tillsammans med CGM.
På 12 diabeteskliniker i Sverige utfördes en observationsstudie där syftet var att se huruvida NovoPen 6 kunde påverka hanteringen av behandlingsregimen och den glykemiska kontrollen hos patienter med typ 1-diabetes. Studien var en enarmad, prospektiv, proof-of-concept studie med 94 deltagare.
Vid baseline fick alla deltagare en NovoPen 6 för injektion av basinsulin och/eller för bolusdoser av insulin. Under denna period var injektionsdatan blindad för patienterna. Efter baseline följde fem stycken visits där vårdgivaren och patienten diskuterade datan som laddades ned, och utförde eventuella justeringar i behandlingen utifrån den informationen. Datan från insulinpennan kunde endast laddas ned hos vårdgivaren. Visit 5 utgjorde den tidigaste punkten för follow-up, eftersom alla deltagare då varit med i studien i genomsnitt >180 dagar.
TIR (Time in Range) definieras som andelen tid som patienten legat mellan 3,9-10,0 mmol/L i blodsocker. Hyperglykemi definierades som blodsockernivåer >10 mmol/L. Hypoglykemi delades in i två nivåer. Nivå 1 definierades som ett blodsocker mellan 3,0-3,9 mmol/L, medan Nivå 2 definierade som blodsockervärde <3,0 mmol/L. Man kollade även på totaldos insulin per dygn, medelvärde för glukos och glukosvariabilitet. Missad insulindos definierades som att ingen bolusdos insulin administrerats inom en tidsram på 15 minuter innan och 60 minuter efter måltid.
När datan analyserades såg man en signifikant ökning av TIR. Det förelåg en minskning av hur stor andel av dygnet som patienterna spenderade i hyperglykemi. Det fanns ingen signifikant skillnad i hur stor del av tiden patienterna hade hypoglykemi Nivå 1, däremot såg man en signifikant minskning av hur mycket tid som de befann sig i hypoglykemi Nivå 2. Medelvärdena för glukos ändrades inte signifikant, men glukosvariabiliteten förbättrades. Patienterna hade samma basdos insulin som vid baseline, men det förelåg en minskning av andelen missade bolusdoser med 43 %. Detta ledde till att den totala dygnsdosen av insulin ökade.
Dessa resultat tyder på att patienterna med hjälp av en smart insulinpenna tillsammans med CGM kan uppnå en bättre glykemisk kontroll och injektionsbeteende. En smart insulinpenna kan också bidra till mer informerade dialoger mellan vårdgivare och patient.
En ökning på 5 % av TIR är associerat med kliniskt signifikanta fördelar. Två analyser har visat på att en ökning av TIR på 10 % har en korrelation med en sänkning av HbA1c på 0,5-0,8 %. Under denna studie upplevde patienterna färre svängningar i sitt blodsocker, ökad TIR, mindre tid i hyperglykemi och hypoglykemi Level 2. Eftersom glukosvariabiliteten minskade signifikant, kan man anta att det är en orsak till att TIR ökade.
Vid antagandet att patienterna äter tre måltider per dag, såg man att patienterna missade att ta bolusdos insulin vid 25 % av måltiderna. Andra studier har påvisat att det finns en korrelation mellan missade bolusdoser och HbA1c-nivåer. Denna studie indikerar att patienterna missar färre bolusdoser och enklare kan justera sina insulindoser med hjälp av en smart insulinpenna. Detta leder i sin tur till bättre glykemisk kontroll. Detta tyder på att utvärdering av data gällande glukosvärden och injektionsdata tillsammans med vårdgivare, kan hjälpa patienterna att komma ihåg att administrera sitt måltidsinsulin och förbättra timingen av administrering i relation till måltiden.
Utifrån datan gällande TIR och antal missade bolusdoser, stödjer detta att smarta insulinpennor kan hjälpa patienter och vårdgivare i hanteringen av deras behandlingsregim.