GOLD-studien
Insulinbehandling som resulterar i en adekvat glykemisk kontroll förebygger och reducerar utvecklingen av diabetesrelaterade komplikationer. Detta uppnås med hjälp av insulinpump eller upprepade dagliga injektioner med insulin. Doseringen anpassas efter kapillära blodsocker som patienten tar över dygnet. För att optimera insulinbehandlingen har man under senare år börjat använda sig av CGM, Continuous Glucose Monitoring.
Tidigare utförda studier har utvärderat effekten av CGM hos patienter som behandlar med insulinpump. GOLD-studien är den första som undersökt effekten av CGM vid insulinbehandling i form av upprepade dagliga injektioner.
GOLD-studien är en öppen, randomiserad crossover-studie som utfördes mellan januari 2014 och juni 2016. Syftet med studien var att analysera effekten av CGM på glykemisk kontroll, hypoglykemier, välbefinnande och glukosvariabilitet hos individer med typ 1-diabetes, som använder dagliga injektioner för att tillföra kroppen insulin. Patienterna randomiserades in i två grupper, och fick börja antingen med konventionell behandling eller med CGM. Efter en washout-period på 17 veckor bytte grupperna behandling.
Resultaten mättes med hjälp av blindad CGM, HbA1c och enkäter som patienterna fick fylla i.
Resultaten visade att användning av CGM bidrog till en minskning av HbA1c med i genomsnitt 0,43 % (4,7 mmol/mol) gentemot konventionell behandling med endast kapillär glukosmätning. Man såg också en reducerad glukosvariabilitet. Den genomsnittliga totala dosen insulin per dygn efter perioden med CGM låg på 56,5 E, medan den efter perioden med konventionell behandling låg på 57,8 E. Datan som samlades in under CGM-perioderna och i samband med blindad CGM under perioderna med konventionell behandling, visade på att andel tid av dygnet som patienterna spenderat med hypoglykemi minskade vid användning av CGM. I genomsnitt hade patienterna vid CGM-användning glukosvärden under 3,8 mmol/L 2,79 % av tiden, medan de vid konventionell behandling låg under samma värde 4,79 % av tiden. Patienterna hade blodsocker <2,9 mmol/L 0,79 % av tiden vid CGM och 1,89 % av tiden med konventionell behandling.
Antal allvarliga hypoglykemier, där patienten behövt hjälp med att häva hypoglykemin, var 5 stycken under perioderna med konventionell behandling. Under perioderna med CGM inträffade 1 allvarlig hypoglykemi. Under washout-perioden inträffade 7 allvarliga hypoglykemier.
Resultaten visar även på en signifikant ökning av patienternas subjektiva välmående och tillfredsställelse med sin behandling vid användning av CGM. Detta skulle till viss del kunna bero på den signifikanta förbättringen av HbA1c samt reduceringen av andel tid av dygnet som patienterna haft för låga glukosvärden. Lägre andel tid av dygnet som spenderas i hypoglykemi är associerat med högre livskvalitet och lägre risk för allvarliga hypoglykemier.
Ytterligare forskning behövs för att bedöma kliniska effekter och långtidseffekter. Utifrån denna studie kan det dock tänkas att patienter med typ 1-diabetes som behandlas med upprepade dagliga insulininjektioner kan gynnas av att använda CGM.