Kärlmissbildningar (vaskulära anomalier) - För vårdgivare

Vad är en kärlmissbildning?

Kärlmissbildningar, eller vaskulära anomalier som de också kallas, är medfödda missbildningar i olika typer av blodkärl. De kan sitta överallt i kroppen och även om de flesta upptäcks i barn och ungdomsåren så kan de även ge symptom först i vuxen ålder. Symptomen är beroende av vilken typ av kärlmissbildning det är och var den sitter. Vanliga symptom är smärta och svullnad. Kärlmissbildningar kan även vara kosmetiskt missprydande framförallt när de sitter i ansiktet.

Man indelar kärlmissbildningar i de med lågt blodflöde som omfattar kapillära missbildningar (eldsmärken), venösa missbildningar och lymfatiska missbildningar, samt de med högt blodflöde vilka kallas arteriovenösa missbildningar. Dessutom finns komplexa tillstånd där man har flera olika kärlmissbildningar t.ex. Parkes Weber, Klippel- Trenaunay, CLOWES och FAVA.

En separat grupp av förändringar är vaskulära tumörer. I denna grupp återfinns de vanliga hemangiomen men även mer ovanliga förändringar såsom kongenitala hemangiom, kaposiformt hemangioendoteliom, tufted angioma med flera.

Utredning och behandling

Utredningen av en misstänkt kärlmissbildning börjar med röntgen som för det mesta är en magnetkameraundersökning (MR). Därefter samlas det multidisciplinära teamet som tillsammans träffar patienten och gör en klinisk undersökning och patienten får berätta om sina besvär. När diagnosen är fastställd får patienten information om tillståndets natur och olika behandlingsmöjligheter.

De flesta kärlmissbildningar behandlas med interventionsradiologiska metoder som till skillnad från kirurgi inte ger några ärr. De flesta ingrepp görs som dagkirurgiska ingrepp i lokalbedövning men om förändringen sitter i ansiktet behövs normalt narkos. Venösa och lymfatiska missbildningar behandlas med perkutan sklerosering där man via en nål fyller kärlmissbildningen med ämnen som får den att skrumpna och försvinna. Arteriovenösa missbildningar behandlas med embolisering där man via en kateter i ljumsken letar sej fram till missbildningen och stänger av denna genom att fylla de sjuka blodkärlen med s.k. coils eller med lim.

Kirurgi används i enskilda selekterade fall och då ofta i kombination med sklerosering eller embolisering.

Forskning och utveckling

Inom verksamheten bedrivs aktiv forskning och utveckling där resultaten publiceras i vetenskapliga tidskrifter och presenteras på nationella och internationella konferenser. Vi är speciellt intresserade av att på en grundvetenskaplig nivå förstå varför kärlmissbildningar uppstår och hur olika behandlingar fungerar.