Förebyggande arbete

Avvikelsehantering

En avvikelse är en icke förväntad händelse i verksamheten som medfört eller skulle kunna medföra skada för patienten. Avvikelser är sjukhusets sätt att rapportera fel eller det som skulle ha kunnat gå fel. Avvikelsen kan vara relaterad till den medicinska behandlingen eller omvårdnaden. De kan bero på brister i det mänskliga handlandet, tekniken i och organisationen av vården.ikon Den som uppmärksammat avvikelsen är ansvarig för att rapportera händelsen i landstingets avvikelsehanteringssystem så att den kan utredas och orsaken åtgärdas till exampel genom att rutiner förändras. Därefter ska åtgärderna återkopplas till verksamheten så att vi kan undvika framtida liknande händelser.

Certifiering/ackreditering av vårdpersonal och vårdprocesser

Ackreditering är rätt att utföra en viss uppgift. Begreppet används inom en mängd olika områden. Några exempel är SWEDAC och andra ackrediteringsorgan som prövar kompetens och rutiner hos verksamheter som utför t ex laboratorier. Det kan också innefatta vårdrelaterade processer. Om resultatet från granskningen av dokument och rutiner är godkänt ackrediteras verksamheten. Ackrediteringen är ett bevis på att de krav som ställs på kvalitet är uppfyllda och att kvaliteten kontrolleras med fastställda intervaller.

Certifiering är en prövning som görs på ett visst sätt, för utfärdande av ett certifikat eller intyg, som bland annat kan bestå av en licens, ett diplom eller yrkeslegitimation. Certifieringen kan utföras av ett organ, en juridisk eller fysisk person som skriftligen försäkrar att innehållet i ett dokument överensstämmer med verkligheten.

Här är några exempel på certifieringar och ackrediteringar vid Akademiska sjukhuset som har med patientsäkerheten att göra:

  • Legitimerad personal som t ex läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter (Socialstyrelsen)
  • Akademiska laboratoriet (EFI, JACIE, Swedac, IVO)
  • Allogen blodstamcellstransplantation
  • Funktionell familjeterapi
  • Rehabiliteringsmedicin
  • Reproduktionscentrum

Identifiering av skador i vården (markörbaserad journalgranskning)

Att granska patientjournaler enligt en strukturerad metod är en del av arbetet med att ge patienter en säker vård. Metoden markörbaserad journalgranskning identifierar och mäter skador i vården över tid. Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) definieras en vårdskada som "lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid kontakt med hälso- och sjukvården"

Lex Maria

En undvikbar händelse, som medfört att en patient kommit till allvarlig skada eller att risk för allvarlig skada förelegat, ska anmälas av vårdgivaren till Inspektionen för vård och omsorg enligt Lex Maria. Chefsläkarna är anmälningsansvariga och samordnar arbetet och verksamhetschefen har till uppgift att utforma anmälan och de bilagor som krävs. Flertalet händelser som föranleder anmälan enligt Lex Maria utreds med händelseanalys. Enskilda personer kan inte göra en Lex Maria-anmälan men kan direkt till Inspektionen för vård och omsorg lämna tips och anmälan om klagomål på vården.

Här ser du alla Lex Maria-anmälningar.

Minskad smittspridning

På Akademiska sjukhuset arbetar vi aktivt och förebyggande för att minska smittspridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner. Alla medarbetare har stöd från regionens vårdhygieniska expertis som består av specialutbildade hygienläkare och hygiensjuksköterskor Varje vårdenhet har utsedda hygienombud och hygienansvariga läkare som varje dag arbetar aktivt med hygienfrågor. Genom att följa våra strikta hygienrutiner bidrar alla medarbetare till att minska risken för smittspridning och vårdrelaterade infektioner.

Du som patient och dina anhöriga kan hjälpa oss med att minska risken för smittspridning genom att följa våra hygienregler.

Patientsäkerhetsutbildning för chefer och medarbetare

För att skapa en god och säker vård, med fokus på vad som konkret kan göras för att minska skadorna i vården har sjukhuset tagit fram två utbildningar i patientsäkerhet, en medarbetarutbildning (e-utbildning) och en chefsutbildning.

Medarbetarutbildningen tar upp medarbetarens roll på arbetsplatsen i att skapa en trygg och säker vård. Syftet med utbildningen är att få alla att reflektera kring och se patientsäkerhet ur nya perspektiv. Utbildningen, som är en e-utbildning, består av filmer, reflektionsövningar och faktadelar och tar upp frågor om förhållningssätt, säkerhetskultur samt lagar och föreskrifter som påverkar och styr det dagliga arbetet. Tanken med utbildningen är att den kan användas både individuellt och i grupp.

Ledarens engagemang är en av de viktigaste faktorerna för att få effekt av förbättringsarbete och förändringsprocesser. Chefsutbildningen i patientsäkerhet riktar sig därför till alla som har en ledande roll i patientsäkerhetsarbetet. Utbildningen sker i seminarieform där cheferna får möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter med kollegor och experter, diskutera händelser och öka kunskapen kring patientsäkerhetsfrågor. Deltagarna får möta föreläsare både från Akademiska sjukhuset och från andra lärosäten. Utbildningen syftar till att fördjupa kunskaperna i patientsäkerhet och ge konkreta verktyg för hur man leder förbättringsarbete mot ökad patientsäkerhet.

Risk- och händelseanalys

En riskanalys är en systematisk identifiering och bedömning av risker. Den görs i förebyggande syfte för att ständigt förbättra och utveckla verksamheten. Det finns olika anledningar till att genomföra riskanalyser till exempel för att upptäcka risker som kan leda till att en patient skadas eller för att ta fram konkreta åtgärder som minimerar risken. Bra tillfällen att använda riskanalys är när ny teknik eller medicinsk-teknisk produkt ska införas, organisationsförändringar, tillbud eller negativ händelse på annat sjukhus eller enhet, som även skulle kunna hända inom den egna verksamheten och på redan kända problem eller risker.

Då en händelse inträffat, som medfört att en patient kommit till allvarlig skada, eller kunde ha skadats allvarligt bör en händelseanalys utföras. Analysen görs utifrån en specifik metod och ska ge kunskap om hur och varför händelsen inträffade samt om vilka åtgärder som bör vidtas för att förhindra att liknande händelser upprepas.

Suicidprevention

För att förebygga suicid behöver vi arbeta brett inom vården, omsorgen och på våra arbetsplatser. Nu har Region Uppsala som en av de första regionerna i landet tagit fram en vägledning för suicidprevention. Syftet är att öka kunskapen om psykisk ohälsa för att vi ska kunna arbeta förebyggande med en arbetsmiljö som främjar omtanke och öppenhet.