Triggerfinger

Tendovaginitis stenosans, tenosynovitis nodosa, digitus saltans.

Triggerfinger är ett låsningsfenomen då ett finger eller tummen fastnar i böjt läge alternativt endast med svårighet kan sträckas och då med smärta. Fingret kan dock sträckas med hjälp av andra handen. Vid undersökning finner man ett upphakningsfenomen vid försök till sträckning. Ömhet över senskidan i nivå med knogen på handflatesidan (se bilden - ömmande område skuggat) är också vanligt. Eventuellt kan man här känna en uppdrivning. Smärtan kan också förläggas till första fingerleden. Tummen och därefter ring-, lång- och lillfingret är de fingrar som vanligen drabbas.

Vad är orsaken?

Orsaken är oklar men symptomen har sin förklaring i anatomin. Senskidan som omger böjsenorna är på vissa nivåer förstärkta med tvärgående fibrösa band = annularligament. Dessa har till uppgift att fästa böjsenorna mot skelettet. I senskidan är det trångt och svullnad orsakad av inflammation, förtjockning av senan eller reumatiska förändringar kan ge upphov till triggerfinger.

Triggertumme kan vara medfödd och barnet kan då inte sträcka tummen.

Vilka drabbas?

Alla kan drabbas. Vanligast är sjukdomen hos för övrigt friska medelålders kvinnor. Den förekommer 2-6 gånger oftare hos kvinnor än hos män. Triggerfinger drabbar i högre frekvens diabetiker och reumatiker.

Vad kan du göra?

Åkomman kan ibland framkallas av tillfällig överansträngning. I dessa fall kan det löna sig med vila då det kan läka ut spontant. Det kan även löna sig att prova med antiinflammatorisk medicin, exempelvis Ipren.

Vad kan sjukgymnasten eller arbetsterapeuten göra?

Sjukdomen kan inte botas med fysikalisk behandling och det blir därför inte aktuellt med sjukgymnastik eller arbetsterapi.

Vad kan distriktsläkaren göra?

Tidigare har man eftersträvat att injicera kortison i sensskidan. Många distriktsläkare har därför ansett att denna behandling bör utföras av ortoped eller handkirurg. Det är emellertid visat i en eegant studie (1) att man faktiskt uppnår lika bra eller bättre effekt av kortisoninjektionen om den deponeras subcutant, i relation till anularligamentet, över den aktuella MCP leden. Då det inte längre ställs krav på någon särskild teknik kan de flesta läkare utföra denna kortisoninjektion.

Man palperar ut det ömma stället motsvarande det volara omfånget i metacarpofalangealledsnivå, där man också ofta känner en resistens/uppdrivning. Efter spritdesinfektion injicerar man 0,5-1,0 ml kortison (använd gärna kortison med lokalanestetikum) i området omkring annularligamentet.
OBS! Det är viktigt att informera patienten om att symptomen sannolikt lättar under några timmar pga bedövningsmedlet i injektionen, men att det sedan kan göra ont ett eller ett par dygn innan besvären slutligen viker. Under denna tid kan det finnas behov av smärtlindring med t.ex. paracetamol i ordinär dosering.

Denna behandling kan upprepas en till två gånger med sex veckors mellanrum.

Inremitterande läkare bör också kontrollera att blodsocker och blodtryck är välinställda.

Vad kan en specialist göra?

Om konservativ behandling (kortison) inte ger symptomfrihet rekommenderas kirurgi med klyvning av första annularligamentet. Ingreppet sker i lokalbedövning och i blodtomt fält, vilket innebär att man lindar armen och tömmer denna på blod och därefter pumpar upp en blodtrycksmanschett på överarmen som får sitta på under ingreppet. Blodtrycksmanschetten kan upplevas som besvärande men ingreppet tar endast ca 15 minuter.

Ingreppet innebär att man delar första annularligamentet (A1). När man delat ligamentet kontrollerar man att böjsenorna löper fritt. Operationen sker i s.k. dagkirurgi. Stygnen kan tas efter 2 veckor hos distriktssjuksköterska.

Patienten bör undvika tungt arbete. Första dagarna efter operationen bör man hålla handen högt när man inte använder den för att undvika svullnad. Sjukskrivning en till tre veckor beroende på arbete och vilken hand som blivit opererad. Det kan göra lite ont när bedövningen släpper - men det brukar gå över på ett par dagar.

Vilket resultat kan förväntas efter behandling?

Resultat av kortisoninjektion kan vara mycket goda men har ibland bara övergående effekt. Prognos är bättre efter sprutbehandling med kortison om symptomen inte varit längre än några månader och bara ett enstaka finger är drabbat. God effekt av kortison uppnås i ca 80 % av fallen.

Resultat efter kirurgi är ofta mycket gott med få återfall, något sämre vid triggerfinger hos diabetiker och reumatiker. Själva såret läker på 14 dagar men det tar flera månader innan ärret mjuknat och bleknat. Ärret försvinner inte helt.