Lymfödem

Symtom på lymfödem

Tidiga tecken på lymfödem kan vara:

• spännings- eller tyngdkänsla i det drabbade eller närliggande området
• synlig svullnad
• trötthetskänsla i den drabbade kroppsdelen

Om du har något eller några av symptomen bör du kontakta din läkare för undersökning. Då kan du eventuellt få en remiss till en lymfterapeut. Lymfödem är ett kroniskt tillstånd och ska uppmärksammas och behandlas.

Vem får lymfödem?

Det går inte att säga vem som kommer att få ett lymfödem. Man har sett att antalet lymfknutor och lymfkärl varierar från person till person, detsamma gäller lymfsystemets arbetskapacitet.

Du kan läsa med om hur lymfsystemet fungerar på 1177 (1177.se).

Kompressionsbehandling med kompressionsstrumpa eller bandagering används för att hjälpa kroppen att föra tillbaka vätska från den svullna kroppsdelen när inte kroppen själv klarar av det. Kompression är vanligtvis en ärm eller benstrumpa som upprätthåller cirkulationen där det finns ett lymfödem.

Kompressionen måste sitta helt rätt, annars kan lymfflödet försämras ytterligare. Det är därför viktigt att all kompression individanpassas. Det finns olika hårdhetsgrader för olika typer av ödem, så kallade kompressionsklasser, I-IV. Vanligast är klass II.

Observera att vanliga stödstrumpor inte är anpassade för lymfödem men däremot när venfunktionen är nedsatt, vid flygning eller graviditet.

Praktiska råd vid användning av kompressionsstrumpor

• Gummihandskar vid påtagning av kompression ger bättre grepp och minskar risken för skador på strumpan.
• Det finns olika typer av påtagningshjälpmedel, så har du svårt att själv ta på dig din kompression, diskutera detta med din lymfterapeut.
• Duscha och smörj in huden på kvällen istället för på morgonen.
• Om du använder hudkräm innan påtagandet av kompression låt den torka in ordentligt först.
• Tvätta strumpan varje dag för att bibehålla elasticiteten, följ tvättråden från leverantören av strumpan.
• Tag på strumpan på morgonen innan du sväller mer.
• Kompressionsstrumpan måste sitta slätt mot kroppen. Den ska inte vecka sig eller vikas ner, vilket medför risk för att huden skadas och att strumpan istället försämrar lymfflödet.

Olika typer av kompression

Flatstickad kompression hjälper lymfflödet bäst i aktivitet, till exempel när du tränar.

Rundstickad kompression är mer elastisk, men kan ibland skära in och försämra lymfflödet. För en del passar det att växla mellan flatstickat och rundstickat, allt efter vad man ska göra.

Lymfterapeuten hjälper dig att hitta den typ av kompression som passar bäst för dig.

Hur kan jag få kompression som passar mig?

Kompression provas ut hos legitimerad lymfterapeut, efter remiss från läkare.

Hur ser jag att kompressionen sitter rätt?

Du ska inte bli mer svullen av strumpa/ärm. Det bör inte heller bli röda veck till exempek vid armbågen. Kompressionen tas på om morgonen och av på kvällen, eller enligt lymfterapeutens råd.

Kan jag röra mig som vanligt med kompression på?

Det är viktigt att du rör dig! Särskilt om du har stillasittande arbete.

Hur ofta behöver jag ny strumpa/ärm?

Du behöver i regel förnya kompressionen 1-2 gånger per år.

Vanligtvis träffar du då lymfterapeuten för kontrollmätning och uppföljning av hur det går med egenvård och kompression.

Lymfapressbehandling

Denna behandling provas ut vid svårare ödem. Det är en luftpumpsbaserad intensivbehandling som utförs flera dagar i rad. Pumpen kan, efter bedömning, förskrivas av lymfterapeut för egenvård i hemmet.

Bandagering

Efter behandling med lymfapress brukar man bandagera för att upprätthålla det ökade lymfflödet. Närmast huden läggs tunn tubgas, sedan polstring i form av vadd eller skumgummi och sist lågelastiska lindor, som ger ett bra tryck. Bandaget behålls på till lymfapressbehandlingen nästa dag.

Att kunna bandagera sig själv är till god hjälp, särskilt i perioder då man varit mycket aktiv och kanske svullnar mera.

Tvättråd

För att behålla spänsten och ge fullgod effekt behöver kompressionsplagget sköljas upp varje kväll. En gång i veckan kan det köras i maskin i tvättpåse på 40 grader. Oparfymerat tvättmedel är bra för hudens skull. Dubbel uppsättning av kompressionsplagg behövs, för att alltid kunna ha ett rent plagg på sig.

Sköljmedel ska aldrig användas, det förstör materialet. Kontrollera alltid specifika tvättråd för just ditt/dina kompressionsmaterial.

Påtagningshjälpmedel

Det finns flera typer av hjälpmedel för att få på sig kompressionsplagget. Glidstrutar/sockor av glatt material gör kompressionen lättare att få på. Gummihandskar ger bättre tag och skyddar mot vassa naglar. Hjälpmedlen omfattas inte av högkostnadsskyddet.

När man har lymfödem är den drabbade kroppsdelen mer mottaglig för infektioner. Det beror dels på att huden blir utspänd och mindre elastisk i kombination med att immunförsvarets kapacitet är sänkt på grund av den nedsatta funktionen i lymfsystemet. Bär man kompression bidrar det ofta till att huden lättare blir torr. Sammantaget gör detta att det är extra viktigt att sköta om sin hud om man har ett lymfödem.

Vad kan du själv göra för att ta hand om din hud?

• Hålla huden ren, använd gärna duschtvål med lågt pH-värde.
• Torka dig ordentligt torr efter dusch/bad.
• Lufta huden om du blir varm och svettig.
• Vid torr hud återfukta med en kräm/lotion som har lågt pH-värde. (På apoteket finns exempelvis krämerna Eucerin, Propysal, Propyderm och Propyless. En fetare typ av kräm är Decubal.)
• Vårda nagelband, torrsprickor, eksem. Var uppmärksam på eventuella sår, håll dem rena med tvål och vatten, använd eventuellt plåster.
• Skydda huden vid hushålls- och trädgårdsarbete genom att använda handskar.
• Undvik om möjligt att ta blodprov och akupunktur i svullen kroppsdel.
• Var extra försiktig vid rakning med hyvel, ibland kan hårborttagningskräm vara ett bättre alternativ.

• Se föreläsningen från Breast Reconstruction Awareness day 2018 om bröstrekonstruktion och mikrokirurgisk behandling av lymfödem

Föreläsare är Hella Hultin, endokrin- och bröstkirurg, och Maria Mani, plastikkirurg på Akademiska sjukhuset.