Lymfödem

Lymfödem

Lymfödem orsakas av en bristande transportkapacitet i lymfsystemet som kan bero på sjukdom, missbildning eller behandling såsom kirurgi, strålbehandling eller efter trauma. Det leder i sin tur till ansamling av lymfvätska under huden, med förändringar av vävnaden som följd.

Lymfödem är ett kroniskt sjukdomstillstånd med ökad volym, ofta i arm eller ben. Svullnaden kan också uppträda i angränsande kroppsdelar, i huvud och hals, bröst eller genitalier. Lymfödem kan ge betydande funktionsnedsättningar i form av inskränkt rörlighet och arbetskapacitet, tyngd och spänningskänsla, smärta, ökad infektionsrisk samt psykologiska och kosmetiska problem. Idag finns ingen känd bot för lymfödem men med adekvat behandling kan symtomen lindras. Lämnas ett lymfödem utan åtgärd kan det successivt förvärras och blir svårt att behandla.

Lymfödembehandling kan ske på olika sätt. Konservativ behandling innebär olika former av kompressionsbehandlingar och manuell terapi. I tillägg ges generella rekommendationer kring egenvård, viktnedgång och rörelseträning.

Vårens informationsträffar

Ödemmottagningen på Akademiska sjukhuset bjuder in till drop-in informationsträffar om lymfödem som är öppna för alla. Läs mer

Datum: 5/3, 7/5 och 4/6
Tid: kl. 14.30-15.30
Plats: Konferensrummet, plastikkirurgmottagningen ingång 79, Akademiska sjukhuset

Välkomna!

Vad är lymfödem?

 

Hur fungerar lymfsystemet?

Med hjälp av hjärtat pumpas blod (blodplasma) ut i blodkärlen till kroppens alla vävnader. Blodplasman som pumpas ut innehåller syre, näring, proteiner, vatten, slaggprodukter etc. I blodbanans minsta kärl, kapillärerna, pressas blodplasman ut till vävnaden där kroppen tar hand om det den behöver. En stor del av vattnet som pressas ut från blodbanan reabsorberas åter tillbaka till blodbanan genom kapillärerna. Proteiner, slaggprodukter och bakterier kan inte ta sig tillbaka in i blodbanan igen utan blir kvar ute i vävnaden. Det är nu lymfsystemet rycker in. De minsta lymfkärlen som börjar ute i vävnaden tar hand om den vätskan (lymfvätskan) som blir kvar ute i vävnaden. Lymfkärlen transporterar lymfvätskan tillbaka upp till hjärtat, på vägen passerar lymfvätskan lymfknutor som renar vätskan från slaggprodukter och oskadliggör bakterier.

Lymfkärlsystemet är uppbyggt av lymfkärl som tillsammans bildar ett nätverk som finns i hela kroppen. I lymfkärlsystemet finner vi även lymfknutor och andra lymfatiska organ som delvis har till uppgift att bekämpa infektioner. Lymfkärlen börjar som små kärl ute i vävnaden, dessa blir sedan större och större ju närmare hjärtat man kommer. De stora lymfkärlen är försedda med små muskler och klaffar som tillsammans arbetar med att transportera lymfvätskan.

Lymfknutor

I lymfsystemet finner vi våra lymfknutor som ibland även kan kallas lymfkörtlar. Vi har mellan 400 och 700 lymfknutor i kroppen. De stora lymfknutstationerna sitter i halsregionen, armhålorna, innanför bröstbenet, buken och i ljumskarna. Lymfknutornas huvudsakliga uppgift i kroppen är att ta hand om slaggprodukter och bekämpa infektioner, de fungerar som små reningsverk.

Vad händer om lymfsystemet skadas?

Om lymfsystemet skadas försämras vätsketransporten och förmågan att bekämpa infektioner. Det sker dels om man tar bort lymfknutor som är våra reningsverk, det sker även när lymfkärl skärs av samt efter strålbehandling. Strålbehandlingen ger mikroskador på lymfsystemet. Man kan även ha en medfödd svaghet på lymfsystemet som kan ge ett lymfödem, detta ger en försämrad transportkapacitet. Om transportkapaciteten sänks tillräckligt mycket orkar inte kroppen transportera bort all vätska i det närliggande området och följden blir att man får en svullen kroppsdel, lymfödem, vanligast är arm/ben.

Symtom på lymfödem

Tidiga tecken på lymfödem kan vara:

  • spännings- eller tyngdkänsla i det drabbade eller närliggande området
  • synlig svullnad
  • trötthetskänsla i den drabbade kroppsdelen

Om något eller några av ovanstående symtom uppkommer utan att sedan försvinna bör du kontakta din läkare för undersökning och eventuellt får du en remiss till en lymfterapeut. Lymfödem är en kronisk sjukdom och ska uppmärksammas och behandlas.

Vem får lymfödem?

Det går inte att säga vem som kommer att få ett lymfödem eller inte. Man har sett att antalet lymfkörtlar och lymfkärl varierar från person till person, detsamma gäller lymfsystemets arbetskapacitet. Om man tar bort lymfkörtlar eller skär av lymfkärl pga sjukdom så är varje operation unik och det går inte att jämföra sig med någon annan. Även åldern har betydelse då alla våra system i kroppen successivt försämras med åren.

Kompressionsbehandling

Kompression är vanligtvis en ärm eller benstrumpa som upprätthåller cirkulationen där det finns ett lymfödem. Kompressionsbehandling med kompressionsstrumpa alt. bandagering används för att hjälpa kroppen att föra tillbaka vätska från svullen laoppsdel när inte kroppen själv klarar av det. Kompression ökar trycket på vävnaden och hjälper lymfsystemet att transportera vätskan från den svullna kroppsdelen där lymfsystemets kapacitet är nedsatt till andra delar av kroppen där lymfsystemet fungerar väl.

Kompressionen måste sitta helt rätt, annars kan lymfflödet stängas av. Armar och ben är konformade, därför specialtillverkas ärmar och strumpor, så trycket avtar uppåt. Det finns olika hårdhetsgrader för olika typer av ödem, så kallade kompressionsklasser, I-IV. Vanligast är klass II.

Stödstrumpor är inte anpassade för lymfödem, då trycket i strumporna är lika stort hela vägen. Däremot passar stödstrumpor bra när venfunktionen är nedsatt, vid flygning eller graviditet.

Praktiska råd vid användning av kompressionsstrumpor

  • Gummihandskar vid påtagning av kompression ger bättre grepp och minskar risken för skador på strumpan.
  • Det finns många typer av påtagningshjälpmedel, har du svårt att själv ta på dig din kompression, diskutera detta med din terapeut.
  • Duscha och smörja huden på kvällen.
  • Om du använder hudkräm innan påtagandet av kompression låt den torka in ordentligt först.
  • Tvätta strumpan varje dag för att bibehålla elasticiteten, följ tvättråden från leverantören av strumpan.
  • Tag på strumpan på morgonen innan du sväller mer.
  • Kompressionsstrumpan måste sitta slätt mot kroppen. Den ska inte vecka sig eller vikas ner vilket medför risk för att huden skadas och att strumpan snörper åt lymfflödet mer än vad den hjälper till.

Olika typer av kompression

Flatstickad kompression hjälper lymfflödet bäst i aktivitet, t.ex. när du tränar.

Rundstickad kompression är mer elastisk, men kan ibland skära in och snörpa av ödemet så svullnaden ökar istället. För en del passar det att växla mellan flatstickat och rundstickat, allt efter vad man ska göra.

Lymfterapeuten hjälper dig att hitta den typ av kompression som passar bäst för dig.

Hur kan jag få kompression som passar mig?

Kompression provas ut hos legitimerad lymfterapeut, efter ordination från läkare. Som regel provar man först med en standardstorlek, vid behov kan man måttbeställa.

Hur ser jag att kompressionen sitter rätt?

Du ska inte bli mer svullen av strumpa/ärm. Det bör inte heller bli röda veck tex vid armbågen. Kompressionen tas på om morgonen och av på kvällen, det förekommer variationer på detta som lymfterapeuten råder dig om.

Kan jag röra mig som vanligt med kompression på?

Det är viktigt att du rör dig! Särskilt om du har stillasittande arbete.

Hur ofta behöver jag ny strumpa/ärm?

Full medicinsk effekt garanteras i 6 månader vid dagligt bruk. Därför behövs ny omgång 2 ggr om året.

Vanligtvis träffar du då lymfterapeuten för kontrollmätning och uppföljning av hur det går med egenvård och kompression.

Bandagering

Efter behandling med lymfapress brukar man bandagera, för att upprätthålla det ökade lymfflödet. Närmast huden läggs tunn tubgas, sedan polstring i form av vadd eller skumgummi. Utanpå lindas med lågelastiska lindor, som ger ett bra tryck utan att snörpa åt. Bandaget behålls på till behandlingen nästa dag.

Att kunna bandagera sig själv är till god hjälp, särskilt i perioder då man varit mycket aktiv och kanske svullnar mera.

Tvättråd

För att behålla spänsten och ge fullgod effekt behöver kompressionsplagget sköljas upp varje kväll. En gång i veckan kan det köras i maskin i tvättpåse på 40 grader. Oparfymerat tvättmedel är bra för hudens skull. Dubbel uppsättning av kompressionsplagg behövs, för att alltid kunna ha rent att ha på sig.

Sköljmedel ska aldrig användas, det förstör materialet. Kontrollera alltid specifika tvättråd för just ditt/dina kompressionsmaterial.

Påtagningshjälpmedel

Det finns flera typer av hjälpmedel för att få på sig kompressionsplagget. Glidstrutar/sockor av glatt material gör kompressionen lättare att få på. Gummihandskar ger bättre tag och skyddar mot vassa naglar. Hjälpmedlen omfattas inte av högkostnadsskyddet.

Egenvård

Att ta hand om sig och sin kropp är en viktig del i att dels förebygga att ett lymfödem uppstår och har man ett lymfödem är det viktigt för att undvika en försämring eller försöka uppnå en förbättring. Bland det viktigaste du kan göra är att lyssna på din kropp och dess signaler. Det är svårt att ge generella råd då varje individ reagerar olika på olika saker, det är viktigt att du lyssnar in hur just du och din kropp reagerar.

Generellt kan man säga att det är viktigt att:

• Skydda sig och framförallt den drabbade kroppsdelen mot allt för kraftig värme och sol, det vidgar blodkärlen vilken i sin tur ökar påfrestningen på lymfsystemet och kan leda till att förvärra ett lymfödem. Skydda dig genom att t.ex. vara i skuggan, spreja kallt vatten på den svullna kroppsdelen och fukta ditt kompressionsmaterial med kallt vatten.

• Vara aktiv och göra det man tycker är roligt.

• Undvika tunga plötsliga lyft, så som matkassar eller tunga flyttlådor. Att däremot styrketräna och successivt öka belastningen kan för många vara bra. Det är viktigt att se hur just din kropp reagerar.

• Varva vila med aktivitet, stanna upp ibland och känn efter hur det känns i kroppen. Vila gärna med svullen kroppsdel i högläge.

Fysisk aktivitet och rörelseövningar

För att man ska må bra är det viktigt att vara fysiskt aktiv och göra aktiviteter som man tycker om och mår bra av att göra. Fysisk aktivitet på lagom nivå för just dig stimulerar lymftransporten. Ibland kan man bli mer svullen under och strax efter aktivitet vilket är helt normalt och inte någon fara så länge svullnaden går tillbaka.

Det är viktigt att du inte överanstränger dig, men vad som är överansträngning för just dig är det bara du som vet. Ett aktivt liv är alltid fördelaktigt och det viktigaste är att du uppmärksammar kroppens signaler.

Djupandning

Djupandning stimulerar lymfsystemets tömning från de små kärlen ute i kroppen till de stora kärlen som finns mera centralt i bålområdet. Genom att ta ett djupt andetag uppstår ett undertryck i bröstkorgen som bidrar till att lymfvätskan sugs in i våra stora lymfkärl.

 

Hudvård

När man har lymfödem är den drabbade kroppsdelen mer mottaglig för infektioner än tidigare, dels för att huden blir utspänd och mindre elastisk i kombination med att immunförsvarets kapacitet är sänkt på grund av den nedsatta funktionen i lymfsystemet. Bär man kompression bidrar det ofta till att huden lättare blir torr. Sammantaget gör detta att det är extra viktigt att sköta om sin hud om man har ett lymfödem.

Vad kan man själv göra för att ta hand om sin hud?

• Hålla huden ren, använd gärna duschtvål med lågt pH-värde.

• Torka dig ordentligt torr efter dusch/bad.

• Lufta huden om du blir varm och svettig.

• Vid torr hud återfukta med en kräm/lotion som har lågt pH-värde. (På apoteket finns exempelvis krämerna Eucerin, Propysal, Propyderm och Propyless. En fetare typ av kräm är Decubal.)

• Vårda nagelband, torrsprickor, eksem etc. Var uppmärksam på eventuella sår, håll dem rena med tvål och vatten, använd eventuellt plåster.

• Skydda huden vid hushålls- och trädgårdsarbete genom att använda handskar.

• Undvik om möjligt att ta blodprov och akupunktur i svullen kroppsdel.

• Var extra försiktig vid rakning med hyvel, ibland kan hårborttagningskräm vara ett bättre alternativ.

Kirurgisk behandling

Kirurgiskt har man gått från att erbjuda resektionskirurgi (där man opererar bort stora delar av den svullna extremiteten) till antingen fettsugningstekniker eller så kallade mikrokirurgiska metoder.

Lymfödem påverkar livskvalitet och yrkesutövning. De vanligaste behandlingsmetoderna idag innebär livslång kompressionsbehandling, men tack vare utveckling av mikrokirurgiska instrument och mikroskop finns det idag större möjligheter till kirurgisk behandling.
Internationellt har man kunnat uppnå symptomlindring och till och med återställa lymfsystemets funktion. Plastikkirurgmottagningen på Akademiska sjukhuset har startat med kirurgisk behandling av lymfödem.

De kirurgiska behandlingar som är aktuella är:

  • Lymfkörteltransferering - Lymfkörtlar flyttas från annat ställe på kroppen till lymfödemdrabbat område.
  • Lymfaticovenösa anastomoser - Lymfkärl kopplas över till blodkärl för att leda bort vätska från lymfödemdrabbat område.

Om den fett- och proteinrika lymfvätskan redan har omvandlats till fettvävnad går ovanstående kirurgiska behandlingar inte att genomföra. Då kan fettsugning vara ett alternativ, vilket endast utförs i Malmö för närvarande. Efter fettsugning gäller livslång kompressionsbehandling.

Föreläsning om kirurgisk behandling av lymfödem

Se föreläsningen från Breast Reconstruction Awareness day 2018 om bröstrekonstruktion och mikrokirurgisk behandling av lymfödem

Föreläsare är Hella Hultin, endokrin- och bröstkirurg, och Maria Mani, plastikkirurg på Akademiska sjukhuset.

Ödemmottagningen

Ödemmottagningen på Akademiska sjukhuset bedömer och behandlar lymfödempatienter i hela Uppsalaregionen. För att komma till mottagningen krävs en läkarremiss oavsett om du som patient kommer från slutenvården eller primärvården.