Lymfödem

Lymfödem orsakas av en bristande transportkapacitet i lymfsystemet som kan bero på sjukdom, missbildning eller behandling såsom kirurgi, strålbehandling eller efter trauma. Det leder i sin tur till ansamling av lymfvätska under huden, med förändringar av vävnaden som följd.

Lymfödem är ett kroniskt sjukdomstillstånd med ökad volym, ofta i arm eller ben. Svullnaden kan också uppträda i angränsande kroppsdelar, i huvud och hals, bröst eller genitalier. Lymfödem kan ge betydande funktionsnedsättningar i form av inskränkt rörlighet och arbetskapacitet, tyngd och spänningskänsla, smärta, ökad infektionsrisk samt psykologiska och kosmetiska problem. Idag finns ingen känd bot för lymfödem men med adekvat behandling kan symtomen lindras. Lämnas ett lymfödem utan åtgärd kan det successivt förvärras och blir svårt att behandla.

Lymfödembehandling kan ske på olika sätt. Konservativ behandling innebär olika former av kompressionsbehandlingar och manuell terapi. I tillägg ges generella rekommendationer kring egenvård, viktnedgång och rörelseträning.

Hur fungerar lymfsystemet?

Med hjälp av hjärtat pumpas blod (blodplasma) ut i blodkärlen till kroppens alla vävnader. Blodplasman som pumpas ut innehåller syre, näring, proteiner, vatten, slaggprodukter etc. I blodbanans minsta kärl, kapillärerna, pressas blodplasman ut till vävnaden där kroppen tar hand om det den behöver. En stor del av vattnet som pressas ut från blodbanan reabsorberas åter tillbaka till blodbanan genom kapillärerna. Proteiner, slaggprodukter och bakterier kan inte ta sig tillbaka in i blodbanan igen utan blir kvar ute i vävnaden. Det är nu lymfsystemet rycker in. De minsta lymfkärlen som börjar ute i vävnaden tar hand om den vätskan (lymfvätskan) som blir kvar ute i vävnaden. Lymfkärlen transporterar lymfvätskan tillbaka till blodbanan, på vägen passerar lymfvätskan lymfknutor som renar vätskan från slaggprodukter och oskadliggör bakterier.

Lymfkärlsystemet är uppbyggt av lymfkärl som tillsammans bildar ett nätverk som finns i hela kroppen. I lymfkärlsystemet finner vi även lymfknutor och andra lymfatiska organ som delvis har till uppgift att bekämpa infektioner. Lymfkärlen börjar som små kärl ute i vävnaden, dessa blir sedan större och större ju närmare blodbanan de kommer. De stora lymfkärlen är försedda med små muskler och klaffar som tillsammans arbetar med att transportera lymfvätskan.

Lymfknutor

I lymfsystemet finner vi våra lymfknutor. Vi har mellan 400 och 700 lymfknutor i kroppen. De stora lymfknutstationerna sitter i halsregionen, armhålorna, innanför bröstbenet, buken och i ljumskarna. Lymfknutornas huvudsakliga uppgift i kroppen är att ta hand om slaggprodukter och bekämpa infektioner, de fungerar som små reningsverk.

Vad händer om lymfsystemet skadas?

Om lymfsystemet skadas försämras vätsketransporten och förmågan att bekämpa infektioner. Det sker dels om man tar bort lymfknutor, dels när lymfkärl skärs av samt efter strålbehandling. Strålbehandling ger mikroskador på lymfsystemet. Man kan även ha en medfödd svaghet på lymfsystemet som kan ge ett lymfödem, detta ger en försämrad transportkapacitet. Om transportkapaciteten sänks tillräckligt mycket orkar inte kroppen transportera bort all vätska i det närliggande området och följden blir att man får en svullen kroppsdel, lymfödem, vanligast är arm/ben.

Symtom på lymfödem

Tidiga tecken på lymfödem kan vara:

• spännings- eller tyngdkänsla i det drabbade eller närliggande området
• synlig svullnad
• trötthetskänsla i den drabbade kroppsdelen

Om något eller några av ovanstående symtom uppkommer bör du kontakta din läkare för undersökning och eventuellt får du en remiss till en lymfterapeut. Lymfödem är ett kroniskt tillstånd och ska uppmärksammas och behandlas.

Vem får lymfödem?

Det går inte att säga vem som kommer att få ett lymfödem. Man har sett att antalet lymfknutor och lymfkärl varierar från person till person, detsamma gäller lymfsystemets arbetskapacitet. Om man tar bort lymfknutor eller skär av lymfkärl pga sjukdom så är varje operation unik och det går inte att jämföra sig med någon annan.

Kompression är vanligtvis en ärm eller benstrumpa som upprätthåller cirkulationen där det finns ett lymfödem. Kompressionsbehandling med kompressionsstrumpa alt. bandagering används för att hjälpa kroppen att föra tillbaka vätska från svullen kroppsdel när inte kroppen själv klarar av det.

Kompressionen måste sitta helt rätt, annars kan lymfflödet försämras ytterligare. Det är därför viktigt att all kompression individanpassas. Det finns olika hårdhetsgrader för olika typer av ödem, så kallade kompressionsklasser, I-IV. Vanligast är klass II.

Observera att vanliga stödstrumpor inte är anpassade för lymfödem men däremot när venfunktionen är nedsatt, vid flygning eller graviditet.

Praktiska råd vid användning av kompressionsstrumpor

• Gummihandskar vid påtagning av kompression ger bättre grepp och minskar risken för skador på strumpan.
• Det finns olika typer av påtagningshjälpmedel, så har du svårt att själv ta på dig din kompression, diskutera detta med din lymfterapeut.
• Duscha och smörj in huden på kvällen istället för på morgonen.
• Om du använder hudkräm innan påtagandet av kompression låt den torka in ordentligt först.
• Tvätta strumpan varje dag för att bibehålla elasticiteten, följ tvättråden från leverantören av strumpan.
• Tag på strumpan på morgonen innan du sväller mer.
• Kompressionsstrumpan måste sitta slätt mot kroppen. Den ska inte vecka sig eller vikas ner, vilket medför risk för att huden skadas och att strumpan istället försämrar lymfflödet.

Olika typer av kompression

Flatstickad kompression hjälper lymfflödet bäst i aktivitet, t.ex. när du tränar.

Rundstickad kompression är mer elastisk, men kan ibland skära in och försämra lymfflödet. För en del passar det att växla mellan flatstickat och rundstickat, allt efter vad man ska göra.

Lymfterapeuten hjälper dig att hitta den typ av kompression som passar bäst för dig.

Hur kan jag få kompression som passar mig?

Kompression provas ut hos legitimerad lymfterapeut, efter remiss från läkare.

Hur ser jag att kompressionen sitter rätt?

Du ska inte bli mer svullen av strumpa/ärm. Det bör inte heller bli röda veck tex vid armbågen. Kompressionen tas på om morgonen och av på kvällen, eller enligt lymfterapeutens råd.

Kan jag röra mig som vanligt med kompression på?

Det är viktigt att du rör dig! Särskilt om du har stillasittande arbete.

Hur ofta behöver jag ny strumpa/ärm?

Du behöver i regel förnya kompressionen 1-2 gånger per år.

Vanligtvis träffar du då lymfterapeuten för kontrollmätning och uppföljning av hur det går med egenvård och kompression.

Lymfapressbehandling

Denna behandling provas ut vid svårare ödem. Det är en luftpumpsbaserad intensivbehandling som utförs flera dagar i rad. Pumpen kan, efter bedömning, förskrivas av lymfterapeut för egenvård i hemmet.

Bandagering

Efter behandling med lymfapress brukar man bandagera för att upprätthålla det ökade lymfflödet. Närmast huden läggs tunn tubgas, sedan polstring i form av vadd eller skumgummi och sist lågelastiska lindor, som ger ett bra tryck. Bandaget behålls på till lymfapressbehandlingen nästa dag.

Att kunna bandagera sig själv är till god hjälp, särskilt i perioder då man varit mycket aktiv och kanske svullnar mera.

Tvättråd

För att behålla spänsten och ge fullgod effekt behöver kompressionsplagget sköljas upp varje kväll. En gång i veckan kan det köras i maskin i tvättpåse på 40 grader. Oparfymerat tvättmedel är bra för hudens skull. Dubbel uppsättning av kompressionsplagg behövs, för att alltid kunna ha ett rent plagg  på sig.

Sköljmedel ska aldrig användas, det förstör materialet. Kontrollera alltid specifika tvättråd för just ditt/dina kompressionsmaterial.

Påtagningshjälpmedel

Det finns flera typer av hjälpmedel för att få på sig kompressionsplagget. Glidstrutar/sockor av glatt material gör kompressionen lättare att få på. Gummihandskar ger bättre tag och skyddar mot vassa naglar. Hjälpmedlen omfattas inte av högkostnadsskyddet.

När man har lymfödem är den drabbade kroppsdelen mer mottaglig för infektioner än tidigare, dels för att huden blir utspänd och mindre elastisk i kombination med att immunförsvarets kapacitet är sänkt på grund av den nedsatta funktionen i lymfsystemet. Bär man kompression bidrar det ofta till att huden lättare blir torr. Sammantaget gör detta att det är extra viktigt att sköta om sin hud om man har ett lymfödem.

Vad kan du själv göra för att ta hand om din hud?

• Hålla huden ren, använd gärna duschtvål med lågt pH-värde.
• Torka dig ordentligt torr efter dusch/bad.
• Lufta huden om du blir varm och svettig.
• Vid torr hud återfukta med en kräm/lotion som har lågt pH-värde. (På apoteket finns exempelvis krämerna Eucerin, Propysal, Propyderm och Propyless. En fetare typ av kräm är Decubal.)
• Vårda nagelband, torrsprickor, eksem etc. Var uppmärksam på eventuella sår, håll dem rena med tvål och vatten, använd eventuellt plåster.
• Skydda huden vid hushålls- och trädgårdsarbete genom att använda handskar.
• Undvik om möjligt att ta blodprov och akupunktur i svullen kroppsdel.
• Var extra försiktig vid rakning med hyvel, ibland kan hårborttagningskräm vara ett bättre alternativ.

• Se föreläsningen från Breast Reconstruction Awareness day 2018 om bröstrekonstruktion och mikrokirurgisk behandling av lymfödem

Föreläsare är Hella Hultin, endokrin- och bröstkirurg, och Maria Mani, plastikkirurg på Akademiska sjukhuset.