Cancer munhåla, käke, struphuvud

Cancer i struphuvudet

I Sverige drabbas varje år ca 200 personer av cancer i struphuvudet. Behandlingen av detta varierar beroende på tumörens storlek och läge. Cirka 1/4 av dessa kan behöva operera bort hela struphuvudet, en så kallad laryngektomi. Då kan man inte andas på vanligt sätt utan det måste ske via ett hål på halsen, ett så kallat stoma.
Genom denna operation förlorar man också sin naturliga röstkälla (stämbanden) och därigenom förlorar man sin röst. Det finns dock olika möjligheter att ersätta denna. Det vanligaste är att man använder sig av matstrupen som röstkälla.

När man laryngektomeras och andas genom ett hål på halsen förlorar man även näsans funktion att fukta och värma luften man andas in. Den som laryngektomeras måste därför ha en artificiell "näsa" på sitt stoma i form av ett plåster med ett filter. Detta också för att skydda stomat.

Vad gör logopeden?

Logopeden träffar patient och anhörig innan operationen för att informera om konsekvenserna av laryngektomin. Det är vanligt att patienten får träffa en tidigare opererad tillsammans med logopeden. Då ges möjlighet att ställa frågor till någon som levt med annorlunda röst en längre tid.

Efter operationen träffar logopeden ofta patienten på avdelningen varje dag. Logopeden ser till att patienten har ett sätt att kommunicera på direkt. Det kan vara med hjälp av papper och penna eller tekniska hjälpmedel. Logopeden kan också tidigt börja med artikulationsövningar utan röst. Det gäller att skapa en medvetenhet om hur språkljud bildas.

Logopeden har sedan en central roll vad gäller att sätta igång/lära ut den nya rösten. Det finns tre olika sätt man kan ersätta patientens röstkälla.

Ventiltal: De flesta som laryngektomeras idag får en så kallad "röstventil" inopererad. Den sitter mellan luftstrupen och matstrupen och gör att luften ifrån lungorna pressas in i matstrupen som i sin tur börjar vibrera och bilda ljud. Man artikulerar precis som tidigare. När man vill prata så trycker man på stomat vilket gör att luften leds igenom ventilhålet till matstrupen och man pratar. När man bara vill andas så släpper man stomat.
Matstrupstal: Detta innebär att man lär sig använda matstrupen som röstkälla (utan röstventil) genom att lära sig att "rapa" frivilligt. Man för ned luft en bit i matstrupen som man sedan rapar upp och artikulerar
Vibratortal: Ibland använder man en röstgenerator. Det är en elektronisk vibrator som man trycker mot sin hals och som på så sätt alstrar en ton som man sedan artikulerar som vanligt.

Logopeden är den som lär ut de olika teknikerna och ansvarar också för att pröva ut de olika plåster och kasetter som används av den laryngektomerade.

Hur får man kontakt med logoped?

Logopeder finns på de regionsjukhus där laryngektomier utförs och ingår ofta i ett team med andra yrkeskategorier (till exempel läkare, sjuksköterska och kurator). I Uppsala finns logopeden på logopedmottagningen vid Akademiska sjukhuset och logopedmottagningen i Svartbäcken. Om patienten kommer från Uppsala fortsätter han/hon att träffa samma logoped som före operationen. För de patienter som kommer från andra delar av landet tar logopeden kontakt med hemortslogopeden så att patienten kan fortsätta sin kontakt hemma efter utskrivning.

Cancer i munhåla och käke

Varje år drabbas ca 250 personer i Sverige av cancer i munhålan och/eller käken. Munhålecancer är cancer som sätter sig på olika ställen i munhålan, till exempel tungan, gommen eller tandköttet.

Behandlingen för denna cancerform varierar beroende på var tumören sitter och hur utbredd den är.
Strålbehandling och/eller operativa åtgärder är vanligast.
Efter behandlingen kan problem som sväljningsbesvär, muntorrhet och svårigheter att artikulera uppstå.

Vad gör logopeden?

Logopeden hjälper patienten med de besvär med sväljning- och tal som kan uppstå. Man får lära sig att anpassa sitt tal till de förändringar som skett i munhålan. Logopeden kan också ordinera olika typer av talhjälpmedel som kan vara användbara om man inte kan göra sig förstådd med enbart sitt tal. Talet kan trots att delar av tungan opererats bort fungera ganska bra.
Logopeden kan också ge råd om konsistensanpassning av mat och även lära ut olika tekniker för att svälja bättre och säkrare. Här samarbetar man ofta med en dietist och en öronläkare.

Hur får man kontakt med logoped?

Vi hjälper dig på logopedmottagningen vid Akademiska sjukhuset och logopedmottagningen i Svartbäcken och vi samarbetar med öron-, näs- och halssjukdomar. Remisser sänds därifrån när patienter är aktuella för behandling och/eller rådgivning av logoped.