Karpaltunnelsyndrom

Vad är orsaken?

Medianusnerven försörjer tumme, pek-, lång- och halva ringfingret med känsel. Motoriskt försörjer den de flesta av tummens muskler i thenarregionen. Över handleden förlöper nerven i en tunnel som bildas av handlovsbenen och ett tvärgående ledband. I karpaltunneln går även nio böjsenor till handens fingrar. Vid ökning av vävnadsvolymen i karpaltunneln blir det trångt och nerven utsätts för tryck. Orsaker till detta kan vara tenosynovit, vätskeretention (graviditet) eller blödning vid trauma. Även deformitet efter en fraktur kan ge ett tryck på nerven.

Vilka drabbas?

Karpaltunnelsyndrom uppstår vanligen hos kvinnor i 40-60-årsåldern. Gravida kan få symtomet på grund av en vätskeretention, men symtomen brukar gå över efter förlossningen. Andra orsaker till att karpaltunnelsymptom kan uppkomma är efter hårt manuellt arbete eller vid arbete med vibrerande handverktyg. Sköldkörtelsjukdom, diabetes och reumatisk sjukdom leder ibland till karpaltunnelsyndrom.

Vad kan du göra?

I början är besvären värst på natten, då handen svullnar av att man inte rör fingrarna. En handledsskena på natten kan lindra besvären. Skenan hindrar handleden från att böjas, eftersom detta ökar trycket på medianusnerven.

Vad kan sjukgymnasten eller arbetsterapeuten göra?

Sjukgymnast och arbetsterapeut kan ge dig en stödskena (ortos) att använda på natten. De kan också undersöka din arbetssituation och ge råd om vilka aktiviteter som förvärrar symptomen.

Vad kan distriktsläkaren göra?

Distriktsläkaren kan säkerställa att det verkligen är ett karpaltunnelsyndrom. Patientens anamnes ger misstanken om medianuspåverkan och genom en undersökning som inbegriper Tinels test (perkussion över karpaltunneln, som utlöser parestesier i handen), Phalens test (flektion i handleden varvid domningarna ökar) och genom att testa styrkan i tummens opposition och abduktion kan man styrka diagnosen, som sedan verifieras med en neurografiundersökning. Eventuell utredning av ämnesomsättningen ska övervägas med tanke på thyreoideasjukdom. Distriktsläkaren kan efter undersökning skriva remiss till sjukgymnast eller arbetsterapeut för utprovning av nattskena. Om denna behandling inte hjälper, eller vid långvariga och uttalade symptom, kan remiss skrivas till specialist i ortopedi eller handkirurgi.

Vad kan en specialist göra?

Kortisoninjektion i karpaltunneln kan ha god effekt, särskilt vid teno-synoviter hos reumatiker. Ofta krävs dock en operation vid långvarigt och uttalat karpaltunnelsyndrom. Vid operationen öppnas karpaltunneln genom att ligamentet delas, vilket därefter läker ihop med mer utrymme för nerv och senor. Operationen görs i lokalbedövning. Efter operationen kan ömhet kvarstå i handloven i 4-6 veckor. Det kan vara en hjälp med sjukgymnastik eller arbetsterapi under läkningstiden, eller att använda en stödjande ortos. Det blir också en övergående kraftnedsättning i handen efter ingreppet och patienten behöver ca 2-6 veckors sjukskrivning

Vilket resultat kan förväntas efter behandling?

Över 90% av de opererade patienterna blir nöjda, och domningarna försvinner. Första tiden efter operationen har patienterna en övergående kraftnedsättning i handen. Ibland kvarstår ömhet i handflatan under längre tid, upp till 3-6 månader.