Inklämning av ulnarisnerven

Inklämning av ulnarisnerven uppstår när det blir tryck på nerven i armbågsnivå. Tillståndet kallas även för ulnarisentrapment i armbågen eller kubitaltunnelsyndrom. 

Ulnarisnerven är en av de stora nerverna ner till underarm samt hand. Det är den nerv som vid slag ger så kallad "änkestöt" i armbågen. Tidiga symtom är domningar nattetid i lill- och ringfinger. Senare utvecklas symtomen till återkommande eller konstanta domningar och stickningar i fingrarna även dagtid, med tillägg av svaghet och fumlighet i handen. I sena stadier tillkommer värk i armbågen på lillfingersidan samt oförmåga att helt räta ut lill- och ringfinger, så kallad klofingerfelställning.

Vad är orsaken?

Ulnarisnerven försörjer lill- och halva ringfingret med känsel. Kraftmässigt försörjer den framförallt småmusklerna i handen som har hand om finmotoriken. Över armbågen löper nerven runt ett benutskott som kallas för mediala epikondylen samt under ett ledband. Nerven kröker sig kraftigt i detta område. När armbågen böjs sträcks nerven runt detta benutskott och kan utsättas för tryck. De flesta personer som drabbas av inklämningen sover med armbågen böjd eller händerna under huvudet. Detta kan irritera nerven och ge ovanstående besvär. Även deformiteter efter en fraktur kan ge tryck på nerven.

Vilka drabbas?

Alla vuxna kan drabbas.

Vad kan du göra?

Du kan använda prefabricerade stödskenor som håller armen i utsträckt läge på natten. Dessa finns i handeln eller kan tillverkas hemma: vira en handduk runt armbågen och hålla fast den med tejp eller säkerhetsnålar eller också sy en kudde med kortsidorna mot varandra så att det blir en mjuk muff som används på natten. Ibland kan antiinflammatoriska preparat hjälpa. Läs gärna om biverkningar samt kontraindikationer före användande. Om du har ett skrivbordsarbete kan man öka avståndet mellan tangentbord och mage för att motverka böjning i armbågarna och även vaddera mot underlaget för att minska det direkta trycket på nerven. Undvik långa telefonsamtal eller använd handsfree.

Vad kan sjukgymnasten eller arbetsterapeuten göra?

Sjukgymnast och arbetsterapeut kan ge dig en stödskena (ortos) att använda på natten. De kan också undersöka din arbetssituation och ge råd om vilka aktiviteter som du bör undvika.

Vad kan distriktsläkaren göra?

Distriktsläkaren kan säkerställa att det verkligen är ett ulnarisentrapment. Patientens anamnes ger misstanken om ulnarispåverkan. En undersökning som inbegriper Tinels test (perkussion över armbågen som utlöser stickningar/domningar i handen), kompressionstest (fullt böjd armbåge förvärrar besvären efter en stund) och genom att testa styrkan i fingerspretning och böjning i handleden (ulnara handledsflexorn) kan man styrka diagnosen, som sedan verifieras med en undersökning av nervledningshastigheten, så kallad neurografi. Distriktsläkaren kan efter undersökning skriva remiss till sjukgymnast eller arbetsterapeut för utprovning av nattskena. Om denna behandling inte hjälper, eller vid långvariga och uttalade symptom, kan remiss skrivas till specialist i ortopedi eller handkirurgi.

Vad kan en specialist göra?

Om konservativ behandling inte hjälper kan kirurgi erbjudas. Alla ingrepp syftar till att bereda mer plats för nerven i armbågsnivå och lätta på trycket. Vid det lindrigaste ingreppet delar man på de strukturer som kan förtränga nerven. Därefter får du ett förband som stoppar böjningen i armbågen under vanligtvis tre veckor. Vid mer krävande operationer kan man avmejsla benutskottet (mediala epikondylen ) som nerven löper runt, alternativt kan man förflytta nerven till ett annat läge så att den inte kläms längre. Efter en sådan operation kan du behöva immobilisera armbågen upp till sex veckor. Det finns andra ingrepp som också används beroende på operatör och anatomiska förutsättningar. Sjukskrivningstiden varierar mellan en och två månader.

Vilket resultat kan förväntas efter behandling?

Konservativ behandling hjälper åtminstone 80% av patienterna och ger en långvarig förbättring. Vid tecken på kraftnedsättning, alltså motoriskt bortfall, eller nervskada rekommenderas kirurgisk behandling. Kirurgi kan lindra besvären hos 60-70% av patienterna. Hos vissa kan dessvärre besvären återkomma. Efter kirurgi finns risken för känselnedsättning kring ärret i armbågen.