Dupuytrens kontraktur (vikingasjukan)
Dupuytrens kontraktur (DC), så kallad vikingasjuka, har fått sitt namn från den franske kirurgen Guillaume Dupuytren som 1832 först beskrev tillståndet. Sjukdomen drabbar bindehinnan (fascian) i handflatan och fingrarna. DC är cirka 6 gånger vanligare hos män än hos kvinnor. Vanlig ålder för insjuknande är cirka 50 år.
Tillståndet som är godartat börjar vanligtvis som en knöl i handflatan som sedan sakta växer och ger upphov till en hård sträng som orsakar böjfelställning i de drabbade fingrarna. Det går då inte längre att vare sig aktivt eller passivt få ut det drabbade fingret/fingrarna i rakt läge. Tillståndet är ej smärtsamt men ibland kan knölarna under huden i handflatan ömma lätt vid tryck.
Vad är orsaken?
Fascian (bindehinnan) i handflatan har till uppgift att hålla huden fäst mot underliggande vävnad när man greppar med handen runt olika föremål. Vid DC förtjockas och skrumpnar denna fascia och drar i hudens undersida så att fingret/fingrarna böjs in mot handflatan.
Vilka drabbas?
Vanlig ålder för insjuknande är 50-55 år hos män och 5 år senare för kvinnor. DC är vanligare hos diabetiker, patienter med epilepsi och hos rökare. Vanligtvis drabbas ring- eller lillfingret, men även andra fingrar kan drabbas.
Var söker jag hjälp?
Dessvärre kan du själv inte påverka sjukdomens förlopp. Böjfelställningen i det drabbade fingret/fingrarna kommer ofta mycket sakta. Sök hjälp hos din husläkare för att få diagnosen bekräftad.
Vad kan husläkaren göra?
Konfirmera diagnosen och vid behov (böjfelställning överstigande 30°) utfärda en remiss till specialist. Då rökning är en känd riskfaktor för DC rekommenderas rökstopp.
Vad kan sjukgymnasten eller arbetsterapeuten göra?
Vid en böjfelställning kan arbetsterapeuten göra en skena som hjälper till att hålla fingrarna i ett rakare läge. Denna behandling kan ibland vara aktuell före en eventuell operation i syfte att underlätta själva operationen. Vanligtvis träffar du arbetsterapeuten före operationen och man mäter då utgångsvärdet. 1 till 2 veckor efter operationen gör arbetsterapeuten en skena till den opererade handen som skall hjälpa till att bibehålla det rakare läget i de opererade fingrarna. Skenan behöver oftast bara användas nattetid. Vidare hjälper arbetsterapeuten till med mobiliseringen efter operationen.
Om du får en remiss till oss
Vi har två olika behandlingsmetoder:
- Nålfasciotomi
- Operation
Vilken behandling som är lämpligast avgörs mellan dig och din behandlande läkare.
Nålfasciotomi
I lokalbedövning delar man strängen som låser fingret i ett böjt läge med hjälp av en steril kanyl genom att upprepade gånger punktera strängen med kanylspetsen och samtidigt sträcka på det böjda fingret. Successivt försvagas strängen och du kan åter sträcka ut fingret efter att strängen brustit. I vana händer är nålfasciotomi en säker metod. Andelen komplikationer såsom böjsenskador, nervskador och infektion är lägre än vid traditionell operation. En nackdel med metoden är dock att risken för återfall är större efter nålfasciotomi än efter konventionell operation. Efter traditionell operativ behandling utvecklar cirka hälften av patienterna ett återfall inom 5 år och bland de patienter som behandlas med nålfasciotomi får cirka hälften ett återfall redan efter 3 år.
Operation
Operation (lokal fasciektomi eller dermatofasciektomi) kan i de allra flesta fall göras som dagkirurgiskt ingrepp. Fördelen med kirurgisk behandling är att den sjukliga förändringen till stor del avlägsnas och därför tar det något längre tid innan sjukdomen återkommer. Nackdelar med operation är att återhämtningstiden ofta är lång (4–6 veckor efter operation) och det är vanligare med biverkningar såsom nervskada, kärlskada, sårläkningsproblem eller känselstörning i form av köldintolerans i det opererade fingret.
Efter behandling rekommenderas en nattskena till de fingrar som behandlats. Nattskenan justeras vid behov och används vanligtvis 3–4 månader efter den ursprungliga behandlingen.