Solbränna

Solbränna skadar huden och skadan kan vara permanent. Den huvudsakliga omgivningsorsaken till hudcancer är solstrålning. Solbränna kan vara allvarlig och kräva medicinsk vård.

Vissa sjukdomar ökar risken för hudskada från UV-ljus. Många läkemedel (både receptbelagda och andra) ökar hudens känslighet för solljus. UV-strålning kan också skada ögonen fastän ingen ytlig brännskada kan ses.

Kan solbränna orsaka permanent skada?

Ja. Solbränna tidigt i livet ökar risken för att utveckla hudcancer senare i livet. Upprepad överexponering för ultravioletta strålar kan också orsaka fräknar, torka ut och skrynkla huden permanent. Dessutom kan frekvent överexposition för ultravioletta strålar öka risken för att utveckla gråstarr och senare påverkan på näthinnan (maculadegeneration), en vanlig orsak till blindhet i högre ålder.

Vad är UV-ljus?

Ultravioletta strålar är elektromagnetiska strålar som har en våglängd mellan 100 och 400 nm, i våglängdsspektret mellan synligt ljus (400-700 nm) och röntgenstrålning (<100 nm). Ultravioletta strålar är osynliga och klassificeras vanligen i tre band:
UV-A strålning (långvågig) från 315 till 400 nm
UV-B strålning (mellanvågig) från 280 till 315 nm
UV-C strålning (kortvågig) från 100 to 280 nm

UV-ljus utsänds av solen och av solarielampor. Solen avger alla tre typerna av ultraviolett strålning, ungefär 4 % av all solstrålning, men endast UV-A och UV-B når jorden. UV-C är bakteriedödande vilket används i speciella lampor inom sjukvård och på olika laboratorier.

Sollampor producerar såväl UV-A som UV-B och UV-B är den våglängd som ger solbränna. Dessa artificiella strålar påverkar huden på samma sätt som solens UV-strålar.

När och var är UV-strålar mest intensiva?

UV-strålarna är mest intensiva mitt på dagen och omedelbart före och efter (mellan kl 10 och 15), speciellt på senvåren, sommaren och tidig höst. De finns dock i mindre mängd även vid andra tider på dygnet och året. UV-ljus kan skada hud och ögon även mitt i vintern.

UV-strålning ökar också i intensitet i relation till höjd och till latitud. Ju högre höjd över havsytan, desto större är koncentrationen UV-strålning. På samma sätt är UV-strålningen starkare närmare ekvatorn.

Vilka är symtomen på solbränna?

Först blir huden röd, öm och varm. Att röra eller gnida på huden orsakar smärta. Eftersom värme underlättar vätskeförlust kan en person som drabbats av solbränna också vara uttorkad.

Åtskilliga dygn efter exposition kan huden svullna, få blåsor och överhuden flagna av. En del individer utvecklar en eksemliknande bild.

Symtomen på brännskada kan vara lätta, måttliga eller svåra, huvudsakligen beroende på följande:

• Hudtypen på den person som är drabbad.
• Tid, längd, lokal och höjd vid expositionen.
• Vilka läkemedel personen tar.
• Vilka skyddande hudpreparationer som personen använder.

Hur kan solbränna och hudcancer förebyggas?

De bästa sätten att skydda sig från solbränna, och förhoppningsvis hudcancer, inkluderar:

• Begränsa mängden tid för solexponering, och undvik de värsta timmarna mitt på dagen.
• Bär skyddande kläder, som t ex en vidbrättad hatt, långbyxor och långärmad skjorta.
• Var medveten om att solbränna kan erhållas även en molnig dag (moln skyddar inte från ultravioletta strålar!) och även när man är i vatten.
• Kom ihåg att sand reflekterar solstrålar och ökar risken för solbränna.
• Använd skyddande solskyddsmedel för att minska penetrationen av de ultravioletta strålarna. För att uppnå ett effektivt skydd bör en väldigt hög solskyddsfaktor användas.

Läkemedel och solande

Vissa läkemedel ökar hudens känslighet för att rodna och reagera på solstrålning. Information om detta finns i den text som följer med varje läkemedelsförpackning. Det är viktigt att läsa denna och speciellt identifiera om det varnas för intag i samband med solande.

Man använder uttrycken "fotoallergisk"och "fototoxisk". Dessa skiljer sig åt.

I en fotoallergisk reaktion kommer ett läkemedel eller en ingrediens i ett läkemedel, att tillsammans med ultraviolett strålning ge en reaktionsprodukt som immunsystemet av misstag upplever vara något hotande och artfrämmande, ett så kallat antigen. Trots att substansen inte är ett hot mot kroppen kommer det felinformerade immunsystemet att producera antikroppar för att skydda sig mot det upplevda hotet. När läkemedlet tas igen kommer antikropparna att attackera läkemedlet, vilket slutar med en process som skadar huden/kroppen. Denna överreaktion producerar de allergisymtom som beskrivs ovan.

I en fototoxisk reaktion däremot finns inget svar från immunsystemet. Istället reagerar huden som om den vore förgiftad och reagerar med symtom ganska kort efter att läkemedlet tagits redan första gången.

Bland läkemedel som kan orsaka fotoallergiska eller fototoxiska reaktioner finns sulfapreparat och en del antibiotika. Andra läkemedel som kan orsaka känslighet för solen är vissa antidepressiva läkemedel (inkluderande så kallade tricykliska läkemedel) och lugnande mediciner, p-piller, smärtstillande, oral diabetesmedicinering, liksom läkemedel att behandla allergier, cancer, förkylning, högt blodtryck och hjärtarytmiproblem. Dessutom kan vissa krämer, lotioner och andra hudpreparationer för akne och andra tillstånd orsaka fotokänslighet.