Brännskadans allvarlighetsgrad - utbredning och djup

Djupindelningen grundar sig på hudens anatomiska lager. En tidigare vanlig beskrivning var att dela in brännskador i första, andra och tredje gradens brännskada. Den indelningen används mer sällan, då man numera beskriver skadorna som överhudsskada (ytlig) delhudsskada, djup delhudsskada och fullhudsskada enligt nedan.

Vid ytliga brännskador har skadan endast drabbat överhuden, men det sker en viss inflammationsreaktion i läderhuden som syns i form av svullnad, rodnad och ömhet. Solbränna brukar vanligen vara av detta slag.

Obs! Nedan visas realistiska brännskadebilder, känsliga personer varnas!

Delhudsbrännskada

Värmeenergin har här varit så omfattande att den skadat delar av läderhuden.

Vid de ytliga delhudsbrännskadorna har endast obetydliga delar av yttersta läderhuden skadats. Dessa karaktäriseras av en blåsbildning som ibland är ytterst påtaglig och ett läckage av inflammationsvätska till dessa blåsor. Om blåsorna brustit ser man en ljusröd, fuktig mycket smärtsam såryta. Runt omkring dessa skador finns vanligen alltid en begränsad zon av ytlig brännskada.

En vanlig anledning till ytlig andra gradens brännskada är skållning på måttligt hett vatten. Vid dessa skador är läderhudens smärtnerver vanligen oskadade, vilket medför att de är ytterst smärtsamma.

Även ytliga delhudsskador kan breda ut sig över större ytor.

Djupare delhudsbrännskador karaktäriseras vanligen också av blåsbildning, men där har blåsorna ofta brustit. Ytan under de brustna blåsorna är till skillnad från dem vid ytliga delhudsbrännskador mattare och mörkare. Den mycket påtagliga smärta som observeras vid ytliga delhudsbrännskador är mindre framträdande på djupa delhudsskador.

Djupbedömning av delhudsbrännskador

Ett enkelt tryck med fingret mot en delhudsbrännskada ger viss fingervisning om djupet. Om återcirkulationen är ytterst snabb speglar detta en intakt ytlig kärlbädd i läderhud och vanligen en ytlig delhudsskada. Samtidigt observerar man även smärtreaktionen vid beröring. Graden av cirkulationsstörning ökar med djupet på delhudsbrännskadan.

Vid en mycket djup delhudsbrännskada kan man inte tömma de synliga blodkärlen på blod. Vanligen finns här en mycket dov, om inte obetydlig, smärtreaktion och ytan på en sådan skada är dessutom helt matt. Detta i sin tur speglar frånvaron av sårvätska, vilket i sin tur speglar frånvaro av cirkulation på ytan.

Inom ett skadeområde varierar vanligen djupet mellan olika områden. I bilden ovan har tre distinkta djupnivåer markerats med siffrorna 1) ytlig, 2) ytlig delhud, 3) djup delhud.

Fullhudsbrännskada och utbredning

Vid fullhuds brännskada är hela läderhuden skadad och dessutom ofta i varierande grad underliggande vävnad. Huden är vit, grå eller svart beroende på omständigheterna vid själva brännskadan och dessutom helt känslolös. Ibland går denna fullhudsbrännskada ner till muskulatur och/eller ben.

Dessa djupa brännskador kan inte läka med nybildning av hud underifrån, utan såren läker med skrumpning och invandring av hud från sidorna. Vid utbredda fullhudsbrännskador kan läkningstiden vara ytterst lång, upp till år och ärrvävnaden är mycket omfattande. I västvärlden ses idag ytterst sällan fullhudsbrännskador som inte givits medicinsk/kirurgisk hjälp under läkningsförloppet.

Utbredningen

Utbredningen av brännskadan beskrivs som den yta som drabbats och anges i procent av den totala kroppsytan. Det finns ett flertal enkla sätt att kalkylera den brända ytan. Den enklaste för vuxna är den så kallade "9-regeln" där kroppens stora regioner delas in i 11 delar x 9 procent som ses i figuren nedan.

För barn gäller inte detta enkla regelverk utan man får använda sig av lite mer komplicerade kalkyler baserade på schabloner av olika art. Som enkelt tilläggsinstrument använder man handflatans yta på den skadade individen. Handflatan, inkluderande fingrarna hållna i "viloläge", motsvarar 1 procent av kroppsytan.