Mediciner och behandlingar på 95 A

pojke får medicin

Undersökningar och behandlingar

  • Behöver du/ditt barn några läkarintyg? (ex. tillfällig föräldrapenning för allvarligt sjukt barn, vårdbidrag). 
  • Behöver du/ditt barn några recept?
  • Har du frågor kring vaccination?
  • Vet du hur planeringen ser ut framöver? 

I benmärgen bildas blodkroppar. Det finns vita, röda och något som kallas trombocyter. Benmärgsprovtagning görs för att se om det finns någon sjukdom i blodkropparna.

Ordinerade blodprover tas på provtagningsenheten, barnlaboratoriet, ingång 70. Prover kan även tas på närmaste vårdcentral efter överenskommelse.

CT är en röntgenundersökning som röntgar kroppen i ”skivor”. På vanlig röntgen syns nästan bara skelettet, men här ser man också en del av mjukdelarna. Det är en stor röntgenapparat med ett hål i mitten där en smal säng skjuts in. Det är viktigt att man ligger still. Barn som har svårt att ligga stilla erbjuds narkos. För att kunna se lite mer kan du ibland behöva dricka kontrast eller få kontrast direkt i blodet. Undersökningen tar ca 15-60 min. Denna undersökning kallas även ibland DT.

Någon form av vätska i flaska eller påse som ges in i ett blodkärl via en slang.

Undersökning där man mäter den elektriska aktiviteten i hjärnan med hjälp av sugkoppar som fästs på huvudet.

Undersökning där man mäter den elektriska aktiviteten i hjärtats muskulatur. Man fäster små klisterlappar på bröstet, handleder och vrister och sedan sätter man elektroder på klisterlapparna.

 

Undersökning där man ser hur hjärtat ser ut, samt hur blodet flödar i hjärtat. En salva smetas ut på bröstet och en kamera förs långsamt över salvan.

Gastro betyder mage och stomi betyder kanal. En gastrostomi är en liten dosa som opereras fast på magen med en plastslang som går in i magscken via bukväggen. Det innebär att föda, dryck och mediciner kan ges direkt in i magsäcken istället för att passera via munnen.

Hematologisk blodstamcellstransplantation

En kateter är en plastslang och finns i många olika former och storlekar och till olika användningsområden. Till exempel finns det katetrar som förs in i blodkärl (se PVK, perifer venkateter) eller urinrör (se urinkateter). Katetrar kan även användas vid sugning av svalg eller vid sondmatning.

Medel som underlättar bedömning av röntgenundersökningar och ger tydligare bilder. Kan ges direkt i blodet eller drickas.

En undersökning av hur kroppen ser ut på insidan med hjälp av radiomagnetiska fält och radiovågor. Utger ingen strålning. Det är viktigt att ligga stilla under hela undersökningen som tar ca 20-90 minuter. Kan genomföras under narkos.

Sövning med hjälp av mediciner.

Inför operation (och en del andra undersökningar) måste man göra en del förberedelser för att kunna genomgå operationen. Man måste exempelvis fasta (se Fasta), ha ett ID-band runt handen eller foten, ha renbäddad säng, ha duschat två gånger (kvällen innan operation och samma dag) samt ha rena kläder. Beroende på vilken typ av operation man ska göra kan man behöva tvätta sig med en speciell tvättsvamp när man duschar för att få bort så mycket bakterier som möjligt. Nagellack och eventuella smycken måste tas bort. Det är bra om man har en infart (central infart eller PVK). Innan man går från avdelningen till operation brukar man även kunna få medicin (se premedicinering).

En tunn, mjuk plastslang (kateter) som med hjälp av en nål förs in i ett blodkärl. Vanligtvis på handryggen eller i armvecket. När plastslangen sitter på plats tas nålen bort. Man kan ge mediciner i eller ta prover ur slangen.

PICC-line står för Perifiert Insatt Central Kateter (Catheter). Det är en slang som sätts in via ett kärl i överarmen och vidare till ett större kärl. PICC-linen fungerar som andra centrala infarter och underlättar behandling och provtagning. En del av PICC-line slangen ligger utanpå kroppen och fästs med en speciell fästanordning samt täcks över med skyddande plast. Detta måste läggas om och rengöras en gång i veckan samt vid behov. I samband med detta spolar man även igenom slangen med natriumklorid (saltvatten).

Strålning är ett sätt att behandla tumörer. Meningen med strålbehandlingen är att få bort tumören eller att minska besvären. När strålen träffar tumören skadas tumörcellerna så att de får svårare att leva vidare och dela sig till nya tumörceller. Protonstrålningen gör det möjligt att behandla cancer effektivare och skonsammare än med vanlig strålning.

Strålningen utförs på Skandionkliniken i Uppsala.

Anger hur mycket syre som finns i blodet. Saturationen kontrolleras genom infrarött ljus i en klämma som sätts på fingret eller örsnibben och mäts i procent (%). Det gör inte ont att kontrollera saturationen.

Är en undersökning då man ger ett radioaktivt ämne (isotop) i en ven som sedan dras till det organ som ska undersökas. Efter en viss tid registrerar en speciell apparat hur mycket av isotopen som tagits upp. På så sätt kan man se hur stort organet är och hur väl det fungerar. Oftast är det skelettet man tittar på.

Lugnande medel som ges vid vissa undersökningar.

Skandionkliniken är den första kliniken i Skandinavien som utför behandlingar med protonstrålning. När barn ska behandlas sker detta i nära samarbete med Akademiska sjukhuset. Kliniken ligger nära sjukhuset, på samma gata som Ronald McDonald Hus.

Här finns mer information om hur ett besök hos Skandion kan se ut.

Skandionkliniken har spelat in ett par kortfilmer som beskriver och visar hur behandlingarna kan se ut. Det finns filmer riktade till både barn, ungdomar och vuxna.

En sond är en plastslang som man sätter via näsan ner till magsäcken. Sonden används när barnet inte kan äta och dricka tillräckligt eller i undantagsfall vid medicinering. Det kan verka skrämmande och obehagligt, men många som verkligen behöver en sond upplever det som en stor lättnad att inte hela tiden behöva kämpa för att få i sig tillräckligt.

Vid sondmatning ges flytande föda i sonden, antingen för hand med hjälp av sprutor eller med hjälp av en pump.

Vid strålbehandling används samma typ av strålar som vid röntgen men med mycket högre energi. Alla kroppens celler påverkas av strålning, tumörcellerna har svårare att reparera sig efteråt. Strålbehandling känns inte men man måste ligga alldeles stilla.

Undersöker kroppens mjukdelar. En salva smetas ut på kroppen över det organ som läkaren ska undersöka, sedan förs en liten apparat i salvan för att se hur organet ser ut. Undersökningen tar ungefär 20 minuter och upplevs oftast inte som smärtsam.

Underhållsbehandling vid ALL innebär tablettbehandling med läkemedel som har en tillväxthämmande effekt på celler. Som bieffekt kan medicineringen ge illamående, försämrad aptit och en måttlig leverpåverkan. I vissa fall kan medicinerna även ge lindrigare hudsymtom (utslag, prickar) som försvinner när underhållsbehandlingen avslutats. Huden kan vara extra känslig för stark sol.

- Puri-Nethol (tablett) eller Xaluprine (mixtur) tas dagligen vid samma tidpunkt (förslagsvis på kvällen).
 - Metotrexate (tablett) tas en gång/vecka, torsdag kväll.

För att styra behandlingen tar patienten blodprover måndag eller tisdag för att eventuella ändringar ska kunna göras under onsdag/torsdag. Normalt tas proverna varje vecka under Maintenance 1 (då högdos MTX ingår) och varannan vecka i Maintenance 2.

Plastslang som förs in i urinröret till urinblåsan för att avhjälpa svårigheter att kissa. Kopplas oftast till en påse där kisset samlas upp och som man behöver tömma lite då och då.

Medicinering

Läkemedel som hjälper njurarna att utsöndra slaggprodukter när tumören bryts ned. 

Läkemedel som används för att behandla infektioner som beror på bakterier. Penicillin är en typ av antibiotika. 

Läkemedel mot illamående, t.ex. OndansetronZofranAloxiEmandGranisetron och Kytril 

Samlingsnamn för olika typer av plastslangar som opereras in i ett stort kärl för att underlätta behandling och provtagning. Se CDK, CVK, SVP och PICC-line.

Är en grövre form av CVK som används när det finns ett behov av att skörda stamceller.

En central venkateter (CVK) opereras in för att underlätta långvarig behandling och för att undvika många stick. Det är en plastslang som opereras in via huden i ett större blodkärl som går till hjärtat.
Den används till blodprovtagning och medicinering. Det finns olika typer av CVK:er och en del kan sitta kvar en längre tid.

Läkemedel som förstör cellerna eller hämmar deras tillväxt. De påverkar framförallt tumörceller eftersom de delar sig snabbt. Kallades tidigare ”cellgifter”, kallas ibland för guldmedicin.

Cytostatika ges ofta för behandling av olika cancersjukdomar. När man behandlas med cytostatika så finns läkemedlet kvar i kroppen i 72 timmar och följer med i patientens urin, avföring, svett eller kräkningar. Det är viktigt att man är försiktig vid hanteringen.

På sjukhuset används handskar vid eventuell kontakt med utsöndringar. Hemma tvättas händerna noga med tvål och vatten.

Läs mer här:

Cytostatikatabletter/kapslar

Cytostatikatabletter/kapslar ska helst inte delas eller krossas.
För att få rätt dos till barn kan man ändå behöva göra det men man ska då ha handskar på sig. Gravida och kvinnor i fertil ålder bör inte göra detta.
Om tabletterna/kapslarna inte krossas eller delas kan man ta tabletterna med sked ur burken. Använd engångssked eller diska skeden efteråt, och tvätta händerna. Cytostatikatabletter som inte använts ska lämnas tillbaka till apoteket för kassering.

Kräkning 

Vid kräkning, i samband med och 72 timmar efter intag av cytostatika i tablettform används helst engångstrasor och ytan tvättas med rengöringsmedel och vatten. Avfall läggs i plastpåse och slängs som vanliga sopor.

Tvätt 

Alla textilier som kommit i kontakt med urin, avföring, kräkningar eller svettningar under och 72 timmar efter intravenös cytostatikabehandling tvättas direkt med vanligt tvättmedel. Det finns ingen anledning att tvätta i högre temperatur än rekommenderat. Följ tvättråden. Om det inte finns möjlighet att tvätta med en gång kan tvätten blötläggas eller förvaras i en sluten plastpåse tills den tvättas.

Urin & avföring 

Vid spill under och 72 timmar efter intravenös cytostatikabehandling används helst engångstrasor och ytan tvättas med rengöringsmedel och vatten. Avfall, även blöja, läggs i en plastpåse och slängs direkt i sophanteringen. Spola två gånger efter toalettbesök. Om mulltoalett används, ”utedass”, torrtoalett etc ska kalk/toalettströ strös efter toalettbesök. Eventuella kateterpåsar/stomipåsar knyts ihop utan att tömmas, läggs i en plastpåse och slängs direkt i sophanteringen.

 

Salva som bedövar huden. Ska helst sitta minst 1 timme.

Prednisolon, Betapred, Dexametason med flera används vid behandling av leukemi/lymfom som ett komplement till cytostatika. Kortison tar även bort feber och andra infektionssymtom och kan dämpa svullnad.

Biverkningar av kortison kan vara en ökad hunger och därigenom en tillfällig viktökning. De som tar kortison kan få ett speciellt utseende med runt ansikte och ökad vikt (Cushing) som försvinner efter avslutad behandling. Magslemhinnan kan irriteras och det finns risk för magkatarr och magsår, därför rekommenderas regelbundna måltider och mellanmål samt medicin mot magkatarr. Även humöret kan påverkas av kortison, med snabba svängningar mellan upprymdhet och nedstämdhet. Biverkningarna är övergående.

Perioderna med kortisonbehandling upplevs av många som krävande. Inte minst för barnen är det jobbigt att alltid vara hungriga, ändra utseende och känna hur humöret ändras hela tiden. Ibland är det svårt att få barnet att ta kortisontabletterna. Att vägra att ta medicinen kan delvis vara ett sätt att protestera mot allt som är jobbigt just nu.

Kortisontabletterna smakar ofta riktigt illa, särskilt om de krossas. Många tycker att en hel tablett, även till mindre barn, fungerar bäst om de genast efteråt får något att skölja ner den med. Det gäller att prova sig fram och hitta sin egen lösning. Tänk på att vid blandning av en krossad tablett med till exempel sylt, banan eller choklad finns det en risk att barnet aldrig någonsin vill äta det senare. Det är ovanligt att problem med att ta tabletterna pågår under en längre tid. Om det är stora problem att svälja tabletter finns hjälpmedlet Medcoat i form av ett smaksatt hölje. I undantagsfall kan medicinen ges via en nasogastrisk sond.

Kortison är ett ämne som finns normalt i kroppen. Om extra kortison tillförs kroppen minskar den egna produktionen. Efter att ha ätit kortison under en längre tid är det därför viktigt att inte sluta plötsligt, för då hinner inte kroppen komma igång med sin egen kortisontillverkning. Medicinen minskas därför successivt efter ett schema som fås av läkaren.

Majoriteten av barnen som behandlas hos oss har någon form av central infart, central venkateter (CVK) eller subcutan venport (SVP). Det är mycket ovanligt att det blir problem, men om det skulle hända är det viktigt att veta vad man ska göra.

Subcutan venport (SVP)

Om en koppling har lossnat eller om slangen har skadats/gått av:

  • Lägg omedelbart ner barnet på rygg.
  • Ta bort nålen direkt. Lägg ett finger på båda sidor av nålen för att hålla emot dosan. Ta tag i nålen och dra den rakt upp med andra handen. (Det kan kännas trögt eftersom nålen sitter i ett gummimembran).
  • Kontakta hemsjukhuset snarast för att få fortsatta instruktioner.

Central venkateter (CVK)

Om slangen har skadats/gått av:

  • Lägg omedelbart ner barnet på rygg.
  • Vik slangen dubbel och kläm åt hårt med fingrarna. När det är tätt kan barnet sedan åter resas och flyttas så att du kan nå telefon eller de hjälpmedel du behöver. Håll kvar greppet om slangen. Sätt eventuellt på en klämma t.ex. en plastpåseklämma eller kateterklämma, så att du kan få händerna fria. Om möjligt sätt en tygbit eller kompress emellan för att inte skada slangen.
  • Kontakta hemsjukhuset snarast för att få fortsatta instruktioner.

Om hela slangen har åkt ut:

  • Tryck hårt med tyg eller papper på området där slangen suttit.
  • Kontakta hemsjukhuset snarast för att få fortsatta instruktioner.

Läkemedel som kan behövas inför vissa undersökningar, oftast lugnande läkemedel och/eller smärtlindring.

Är en typ av central venkateter där man opererar in en liten dosa av titan under huden. Dosan är fylld med silikon. Från botten av dosan går en liten plastslang ut och vidare in i ett stort blodkärl nedanför nyckelbenet. När porten ska användas för att exempelvis ge mediciner sätts en nål in i porten genom huden. Nålen kan sitta i dosan upp till 2 veckor. När porten inte används syns den som en bula under huden och man kan leka och bada precis som vanligt. Subcutan venport kallas också för port-a-cath, dosa, port eller celsite.