Bäckenbottengrupp
Akademiskas bäckenbottengrupp - för att förebygga och minska bristningar och förlossningsskador.
På förlossningsavdelningen arbetar barnmorskorna aktivt för att förbygga och minska antalet bristningar och förlossningsskador. Om du ändå skulle få en bristning finns bra hjälp att få. Vi har bred kompetens från förlossningen, specialistmödravården och urogyn.
På denna sida hittar du information om:
- Vad vi gör och vad kan du göra för att undvika bristning
- Vad som händer om du får en bristning vid förlossningen
- Var du vänder dig om du får besvär efteråt
På Akademiska sjukhuset finns en arbetsgrupp som besitter samlad tvärprofessionell kompetens kring smärta och funktion i bäckenbotten för kvinnor efter förlossning. Vi har en stor andel kvinnor som föder utan att få skador och många kvinnor som mår bra och är nöjda med resultatet även efter att de fått en bristning under förlossningen. Bristningarna har minskat och vi jobbar kontinuerligt utifrån nationella riktlinjer och gör allt för att undvika förlossningsskador.
Arbetet är evidensbaserat och utgår från nationella riktlinjer. Fortbildning inom området pågår kontinuerligt.
Vad görs för att undvika och minska bristningar?
Inför förlossningen
Du kan förbereda dig inför förlossningen genom att bäckenbottenträna under graviditeten. Läs på 1177.se om hur du gör.
Under förlossningen
Under förlossningen arbetar barnmorskorna aktivt för att förbygga och minska antalet bristningar. Under sista delen av förlossningen, i samband med att barnets huvud och axlar föds fram, är det mycket viktigt att det går långsamt. Samarbetet mellan barnmorska och dig som födande kvinna är i detta skede viktigt.
Värme hålls mot mellangården för att öka blodcirkulationen och för att smärtlindra. Glidmedel kan också användas för att minska friktionen mellan barnets huvud och vävnaden i vagina. Barnmorskan kommer att hjälpa dig att optimera din kroppsställning så att hon kommer åt att hålla ett bra perinealskydd och har bra översikt över mellangården.
Vad innebär perinealskydd?
Perinealskydd hålls alltid av barnmorskan med tvåhandsgrepp. En hand hålls på mellangården för att stötta barnets huvud mot bäckenbotten och den andra handen hålls på barnets huvud för att kunna styra farten. Under de sista värkarna kommer du att uppmanas att andas med korta andetag istället för att krysta, detta för att barnets huvud och axlar ska glida fram och på så vis orsaka minsta möjliga skada på dina vävnader.
Perinealskyddet hålls under både huvudets och axlarnas framfödande. Två barnmorskor närvarar, i möjligaste mån, i förlossningsrummet i samband med barnets födelse. Detta för att kunna hjälpas åt och för att skapa så bra förutsättningarna som möjligt för ett långsamt framfödande.
Undersökning efter förlossningen
Efter förlossningen undersöks vävnaden i slidan, i möjligaste mån, av två barnmorskor och av samma barnmorskor som närvarade vid barnets födelse. Inför undersökningen kommer du att få den bedövning som behövs för att kunna göra en noggrann undersökning. Barnmorskan känner alltid på slutarmuskeln (sfinktern) i ändtarmen genom att känna med ett finger i slidan och ett i ändtarmen. Detta för att inte någon skada på slutarmuskeln ska missas.
Om du får en bristning
Undersökning efter förlossningen
Efter förlossningen undersöks vävnaden i slidan, i möjligaste mån, av två barnmorskor och av samma barnmorskor som närvarade vid barnets födelse. Inför undersökningen kommer du att få den bedövning som behövs för att kunna göra en noggrann undersökning. Barnmorskan känner alltid på slutarmuskeln (sfinktern) i ändtarmen genom att känna med ett finger i vagina och ett i ändtarmen. Detta för att inte någon skada på slutarmuskeln ska missas.
Om du fått en bristning
Bedömer barnmorskorna att det är en större bristning tillkallas även läkare för bedömning av bristningen. Bristningar på blygdläppar, i slida och mellangård som kan involvera musklerna i bäckenbotten, sys av barnmorska. Är det en större bristning eller att slutarmuskeln (sfinktern) är skadad sys bristningen av läkare på operation. Du kommer att vara bra smärtlindrad inför en eventuell suturering. Du kommer att känna beröring och det kan kännas obehagligt men du ska inte ha ont i samband med sutureringen. Bristningen sys med en självupplösande tråd.
I samband med att du sys kommer du att få information om vilken typ av bristning du fått och vad du ska tänka på fortsättningsvis.
Efter att du fått sy en bristning
Såret i slidan behöver tid att läka. Svullnad och obehag är normalt de första veckorna. Om du önskar kan barnmorska på BB, alternativt BB på väg, undersöka bristningen för att bekräfta att allt är som det ska. Uppföljning sker därefter på efterkontrollen på din barnmorskemottagning.
Om du får besvär efteråt
Om du får besvär när du kommit hem ska du i första hand vända dig till din barnmorskemottagning. Om du har kvarvarande problem med smärta och försämrad funktion efter förlossningen kan din barnmorska remittera dig till Akademiska sjukhusets bäckenbottengrupp för att få hjälp.
Om du har akuta besvär, såsom blödning, infektion, svår smärta och feber, ska du vända dig till 1177 för rådgivning.
Här hittar du mer information
- Patientinformation från Backenbottenutbildning.se
- Bäckenbottenträning - hur gör man? Information från nikola.nu på 22 språk
- Bäckenbottenträning - information från urogynekologiska mottagningen