MedBridge-studien

Projektet började 2016 och huvudresultatet publicerades under våren 2021 i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network Open. Projektet har varit ett fruktbart samarbete mellan Region Uppsala, Region Gävleborg, Region Västmanland, Uppsala universitet och Uppsala Clinical Research Center.

For information in English, please visit this page.

MedBridge forskar- och apotekargrupp.

Bakgrund: varför MedBridge?

Felaktig användning av läkemedel är en av de största riskerna hos multisjuka äldre och något som sätter stor press på de nuvarande hälso- och sjukvårdssystemen. Med ökat antal läkemedel ökar risken för läkemedelsrelaterade problem, något som uppskattas ligga bakom ca en av fem sjukhusinläggningar av äldre patienter. Särskilt stora är riskerna för läkemedelsproblem vid vårdens övergångar när samordning krävs mellan sluten- och primärvård.

Läkemedelsgenomgångar har introducerats som en insats till patienter som använder flera läkemedel för att optimera behandlingsresultaten och minska skadorna. En läkemedelsgenomgång innebär en strukturerad, omfattande översyn av en patients hela läkemedelsbehandling i syfte att optimera behandlingen och på så sätt uppnå behandlingsmål och minimera risken för obehag och skador orsakade av läkemedel. Idag är läkemedelsbehandling ett så omfattande och komplext område att multiprofessionellt samarbete, exempelvis att en apotekare inkluderas i vårdteamet, av många anses nödvändigt för att åstadkomma en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Bristen på vetenskapliga studier med hög kvalitet som entydigt visar effekterna av ett sådant samarbete är dock en barriär för att detta ska införas i stor skala.

Huvudstudien: ingen minskning i oplanerade återbesök på sjukhus

Med ovanstående som bakgrund har vi genomfört en klinisk studie som syftar till att studera effekterna av en ny modell för läkemedelsgenomgångar inklusive uppföljning efter avslutad vårdtid på sjukhus. Ett multiprofessionellt team, bestående av läkare, apotekare och sjuksköterskor, inledde dessa läkemedelsgenomgångar under sjukhusvistelsen. De följdes sedan av telefonuppföljning till patienten och en remiss till primärvårdsläkaren vid behov.

Studien genomfördes på totalt åtta medicinska eller geriatriska avdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala och sjukhusen i Enköping, Gävle och Västerås. Patienter som var 65 år eller äldre och som blev inlagda på en av studieavdelningarna under 2017-2018 ingick i en av tre behandlingsgrupper: 1, läkemedelsgenomgång under sjukhusvistelse; 2, läkemedelsgenomgång med uppföljning efter utskrivning; 3, sedvanlig sjukhusvård. Totalt inkluderades 2637 studiedeltagare i huvudanalysen av MedBridgestudien. Deltagarna var i genomsnitt 81 år gamla och de tog i genomsnitt nio olika läkemedel. Huvudresultatet visade att förekomsten av oplanerade sjukhusbesök inom ett år efter sjukhusvistelsen inte skilde sig mellan studiegrupperna. Det vill säga att vi inte kunde se någon minskning i sjukhusinläggningar eller akutmottagningsbesök som följd av läkemedelsgenomgångarna vare sig med eller utan uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Resultaten har publicerats i JAMA Network Open.

Utvärdering av studien: läkemedelsgenomgångar och samarbete mellan läkare och apotekare uppskattas, men det finns flera möjligheter till förbättring

Vi gjorde en utvärdering av MedBridgestudien för att främja förståelsen av hur läkemedelsgenomgångarna och telefonsamtalen genomförts och vilka faktorer som kan ha påverkat forskningsresultaten. Intervjuer med patienter, deras anhöriga, läkare och apotekare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter av studien och syn på det multiprofessionella samarbetet. Patientintervjuerna publicerades först 2019 och läkar- och apotekarintervjuer publicerades sedan 2020.

Generellt var upplevelserna och åsikterna positiva. Patienter fick en känsla av att bli omhändertagna och apotekare ansågs vara professionella och kompetenta av både patienter och läkare. Patienter beskrev att insatserna var en god källa till information, men att minnas all information som ges under en sjukhusvistelse är ofta ett problem. Vissa patienter menade att det skulle vara bättre om de blev mer involverade i sin behandling och tror att detta skulle leda till en större förståelse för varför ett läkemedel skall tas.

Enligt både läkare och apotekare var läkemedelsgenomgångarna tyvärr inte riktigt en integrerad del av verksamheten på avdelningen under studien. Framförallt vid och efter utskrivningen var det svårt att genomföra insatserna exakt som det var tänkt från början. Det var dessutom inte helt klart vad apotekarens roll och ansvar var på avdelningen, både för vårdpersonalen och patienterna. Dessa faktorer kan ha lett till att insatserna inte har haft den önskade effekten i vår studie.

Delstudie: många fel relaterade till läkemedel hos enskilda patienter åtgärdades

Trots vissa svårigheter i genomförandet visade en fördjupad analys av över 600 slumpmässigt utvalda läkemedelsgenomgångar att det hos 85 procent förekom minst ett fel i läkemedelslistan eller något annat problem relaterat till läkemedel. I genomsnitt genomfördes två åtgärder per patient för att justera fel och problem. Problem som uppdagades var till exempel läkemedelsbiverkningar, gamla läkemedel som inte längre skulle användas och läkemedel där det fanns ett bättre alternativ. De vanligaste åtgärderna var att ta bort ett läkemedel eller att göra en ändring i doseringen. En läkemedelsgenomgång brukar alltså oftast leda till att patienten behöver använda färre läkemedel. Den här delstudien publicerades separat 2020.

Ett nyutvecklat forskningsverktyg har fått internationell uppmärksamhet

Ett delsyfte av MedBridge var att identifiera läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar. Det saknades dock ett praktiskt och validerat verktyg som kunde användas för detta ändamål. Vi har därför utvecklat och validerat ett forskningsverktyg, för att identifiera läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar.

• Assessment Tool for identifying Hospital Admissions Related to Medications (AT-HARM10) (link.springer.com)

Verktyget uppdaterades och validerades även för akutbesök 2021. Verktyget innehåller tio korta frågor där man med hjälp av information från patientjournalen kan avgöra om en sjukhusinläggning eller ett akutbesök antingen är möjligen eller osannolikt läkemedelsrelaterat. Inom MedBridge bedömdes 35 procent av alla sjukhusinläggningar som möjligen läkemedelsrelaterade. AT-HARM10 har fått internationell uppmärksamhet och har hittills även använts i forskningssyfte i andra regioner i Sverige, Danmark, Nederländerna och Norge. Mer information om AT-HARM10 kan hittas här.

Slutsats och betydelse av MedBridge för framtida forskning och patienter

Sjukhusbaserade läkemedelsgenomgångar med och utan uppföljning genomförda som i MedBridgestudien minskar inte förekomsten av oplanerade återbesök på sjukhus hos äldre patienter, trots en hög andel patienter med läkemedelsrelaterade problem som blev lösta. Framtida forskningsprojekt och kliniska insatser kan dra nytta av att ta hänsyn till de faktorer som identifierades genom utvärdering av vår studie. Studier där man vill mäta läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar kan använda vårt nya verktyg AT-HARM10. Under 2021 och framöver kommer vår forskningsgrupp att analysera i vilken utsträckning läkemedelsrelaterade återbesök på sjukhus kunde ha förebyggts för att generera kunskap kring hur vi kan förbättra äldres hälsa och livskvalitet genom bättre användning av läkemedel i framtiden.

Media

Alla publikationer och artiklar om studien finns här.
Studieprotokollet har registrerats på ClinicalTrials.gov: NCT02999412

Finansiering

Projektet har fått forskningsmedel från olika fonder som listas här.

Kontaktinformation

För kontaktinformation, besök denna sida.