Utslagsdos

Syfte med behandlingen

Man brukar ge utslagsdos/radiojodterapi som en tilläggsbehandling till patienter med sköldkörtelcancer och brukar ges 6-16 veckor efter kirurgisk behandling. Denna behandling syftar till att slå ut kvarvarande normala sköldkörtelceller (inklusive eventuella mikroskopiska cancerceller) som inte avlägsnats genom operation eller för att behandla vissa typer av sköldkörtelcancer som har spridit sig till halsen eller andra delar av kroppen.

Kontraindikation:

• Graviditet
• Amning
• Kontrastförstärkt röntgenundersökning inom 3-6 månader före utslagsdosen

Hur fungerar behandlingen?

Sköldkörtelcellerna absorberar nästan all jod i kroppen. För att behandlingen ska vara mest effektiv, måste patienterna ha höga nivåer av sköldkörtelstimulerande hormon (TSH) i blodet.

Det finns två olika sätt att höja/stimulera TSH-nivåer:

• genom att sätta ut sköldkörtelhormonmedicin i flera veckor före behandlingen.
• genom behandling med rekombinant human TSH (rhTSH, Thyrogen).

Användandet av Thyrogen anses vara positivt ur hälsoekonomiskt perspektiv inför radioaktiv jodterapi. Det innebär att Thyrogen ges som en intramuskulär injektion, två dagar i streck med ca 24 timmar emellan. Därefter ges radioaktiv jod i form av en kapsel som man sväljer. Före injektionerna med Thyrogen samt före jodterapin tas blodprover för att kontrollera sköldkörtelfunktionen.

När radioaktiv jod tas in i kroppen i kapselform, koncentreras det i sköldkörtelceller. Strålningen dödar kvarvarande sköldkörtelceller (inklusive cancerceller) som tar upp jod, med liten effekt på resten av kroppen.

Varför behöver jag denna behandling?

Din läkare kan rekommendera denna behandling om du har en papillär och follikulär sköldkörtelcancer (differentierade sköldkörtelcancer) efter ha genomgått sköldkörteloperation. Radioaktiv jodterapi leder till minskad återfallsfrekvens och förbättrar överlevnaden. Bildtagning med skintigrafi som utförs i anslutning till given behandling kan avslöja eventuella spridning till halsen eller andra delar av kroppen. Det underlättar även att upptäcka tidigt återfall samt ger vägledning till att sänka ner behandlingsdosen av sköldkörtelhormon från hög dos (suppressionsdos) till endast ersättningsdos (substitutionsdos) baserat på sköldkörtelprover. Därmed slipper flertal patienter en livslång hög dos sköldkörtelhormonbehandling och riskera få eventuella biverkningar.

Behandlingen kan upprepas vid kvarstående spridning eller vid återfall så länge patienten har nytta av den.

Vilka biverkningar kan jag få?

Många känner sig som vanligt men en del kan drabbas av följande biverkningar:

Akuta biverkningar:

• Halsont och svullnad i halsen
• Illamående och kräkningar
• Svullnad och ömhet av spottkörtlarna
• Muntorrhet
• Ändrad smak
• Torra ögon. Om du bär kontaktlinser, fråga din läkare hur länge du bör förvara dem. Om större mängd sköldkörtelvävnad finns kvar, föreligger risk för strålinducerad sköldkörtelinflammation med ödembildning samt i sällsynta fall ett strålinducerat överskott av sköldkörtelhormon. Till äldre patienter bör i dessa fall även risken för Thyrogen-inducerad överskott av sköldkörtelhormon beaktas.

Möjliga sena biverkningar:

Vid höga kumulativa aktiviteter på grund av upprepade radioaktiva jodbehandlingar med aktiviteter överstigande 3,7 GBq per behandlingstillfälle kan föreligga en temporär infertilitetsrisk hos både män och kvinnor, varför infrysning av spermier respektive ägg bör övervägas vid fertilitetsönskan. Radioaktiv jod kan påverka en kvinnas äggstockar, och vissa kvinnor kan ha oregelbundna perioder för upp till ett år efter behandling. Inga skadliga effekter har dock noterats i de barn till föräldrar som tidigare har fått radioaktivt jod. Vid långtidsuppföljning av barn behandlade med ablationsdoser har man inte kunnat påvisa någon ökad frekvens av infertilitet eller missbildningar hos avkomman.

Det föreligger en ökad risk för leukemier och sekundära cancrar när patienter har behandlats med höga kumulativa aktiviteter radioaktiv jod. Risken tycks vara korrelerad till den kumulativt givna aktiviteten. Av detta skäl bör användning av radioaktiv jod förbehållas patienter som bedöms ha verklig nytta av behandlingen. De flesta av de största studierna visar dock att detta är en mycket sällsynt komplikation. Vissa forskning tyder även att risken för leukemi inte kan ökas betydligt. Genom användandet av Thyrogenstimulation kommer helkroppsdoserna vid en given aktivitet att minska och därmed rimligen risken för drabbas av andra cancrar minskas.

Strålfibros kan uppträda hos patienter med mycket utbredd diffus lungmetastasering efter upprepade aktiviteter av radioaktiv jod under korttidsintervall.

Radiojodterapi och graviditet

Eftersom radioaktiv jod terapi ger strålning ska denna terapi inte ges under graviditet eftersom det kan skada fostret. Om du är kvinna i fertil ålder bör du lämna ett prov för att utesluta graviditet, innan du får behandlingen. Både män och kvinnor rekommenderas att inte försöka skaffa barn under behandlingen och under 6 månader till ett år efter behandling för att säkerställa att sköldkörtelhormonnivåerna är normala och att du inte behöver ytterligare behandling. Tillförlitligt preventivmedel bör användas under hela denna period.

Hur förbereder jag mig för behandlingen?

I regel kommer du först till ett läkarbesök på onkologmottagningen för information och genomgår en läkarundersökning. Före besöket uppmanas du att lämna blodprov. Dessa kommer att hjälpa oss att bedöma din lämplighet för behandling.

För att behandlingen ska bli effektiv, är det viktigt att du inte får i dig för stora mängder jod innan behandlingen. En källa för jodintag är vissa röntgenkontrastmedel. Kontraströntgenundersökningar får inte göras inom en viss tidsperiod före radiojodbehandlingen. Vissa matvaror stör jodens anhopning till sköldkörteln. Två veckor före behandlingen bör du undvika för stort intag av jod i födan, framförallt joderat bordssalt, tång/sushi och mat med sjöalger. En del läkemedel (Amiodaron), hostmediciner, salvor, vitaminpreparat och naturpreparat kan innehålla stora mängder jod. Ifall du använder produkter ur ovannämnda grupper, kontrollera på bipacksedeln om produkten innehåller jod. Du kommer att kunna äta och dricka och ta alla andra mediciner som vanligt på dagen för din behandling.

På behandlingsdagen får du äta frukost som vanligt, men ät lite lättare lunch till exempel fil då behandlingen brukar ges efter klockan 13.00.

Hur går behandlingen till?

TSH-stimulation (dag -1 resp. -2)

Behandlingen brukar ges under TSH-stimulation med Thyrogen. Då behöver du ta två injektioner Thyrogen intramuskulärt, i 2 dagar med 24 timmar emellan direkt före utslagsdosen. Injektionerna är receptbelagda och beställningsbara. Injektionerna ges av sjuksköterska på onkologmottagningen eller av remitterande sjukhus. Sköldkörtelprover tas i samband med sprutorna.

Behandlingsdagen (dag 0)

Du kommer att vårdas på onkologavdelningen. Efter inskrivningen på onkologavdelningen kommer du ner till nuklearmedicin där du får radiojodbehandlingen. Den ges som en kapsel som du ska svälja ner med lite vatten. I samband med behandlingen kommer en sjukhusfysiker att ge dig strålskyddsinformation angående försiktighetsåtgärder du behöver följa när du lämnar sjukhuset.

När dosen är given går du direkt upp till avdelningen för isolering, vanligtvis i 3 nätter. Du behöver dricka mycket under närmaste dagarna för att du ska kissa ut all överbliven jod som inte sköldkörteln tar upp.

Flertalet kan gå hem 1-3 dagar efter behandlingen beroende på rest av radioaktivitet i kroppen. I regel kommer en sjukhusfysiker från nuklearmedicin dag 3 för att mäta nivån på strålningen från din kropp. Ligger den under en viss nivå kommer du att skrivas ut från sjukhuset. Sjukskrivning behövs ungefär 1-2 veckor ur strålskyddssynpunkt (vilken typ av arbete du har bör beaktas när du väljer när du vill gå tillbaka till arbetet).

Efter utskrivning

Efter att ha lämnat sjukhuset bör du följa de strålningsförsiktighetsåtgärder du fått. Dessa försiktighetsåtgärder är nödvändiga för att minska stråldosen till andra personer, speciellt barn under 18 år och gravida kvinnor som du kan komma i kontakt med. Du bör undvika nära kontakt med barn och gravida 1-2 veckor efter terapin beroende på utsöndringen.

Bildtagning

Bilder (skintigrafi) tas på nuklearmedicin för att se jodupptag eller eventuell tecken till sjukdomsspridning. Detta sker 5-8 dagar efter utslagsdosen.

Uppföljning

Cirka två-tre veckor efter bildtagningen kommer du åter till ett läkarbesök på onkologmottagningen för en klinisk kontroll och att få svar på bildtagningen. Före besöket behöver du att lämna sköldkörtelprover.