Utredning av ofrivillig barnlöshet

Regler och grundkrav för offentligt finansierad utredning och behandling av par och ensamstående kvinnor:

  • Inga tidigare/gemensamma barn (gäller såväl biologiska som adoptivbarn).
  • Barnlöshetsutredningen får inte ha påvisat att någon psykologisk och/eller social kontraindikation mot föräldraskap bedöms föreligga.
  • Behandling får inte ges om det innebär betydande risker för kvinnans hälsa under behandling, graviditet eller förlossning, eller fara för det blivande barnets hälsa.
  • Kvinnans BMI ska vara under 35.
  • Kvinnans ålder ska vara under 40 år vid varje behandlingstillfälle, gäller även vid andra och tredje behandlingen. Med behandlingstillfälle menas start med mediciner. Detta gäller alla typer av behandlingar (även spermiedonation, äggdonation).
  • Ej vara steriliserad, gäller även mannen i ett par.

För par gäller även:

  • Stabil relation (2 år vid behandlingstillfället).
  • Sammanboende och folkbokförda på samma adress.
  • Minst ett års ofrivillig barnlöshet, såvida inte tidigare känd faktor föreligger (äggledarskada, avsaknad av spermier etc.)
  • Partners ålder ska vara under 56 år.
  • Båda föräldrarna förväntas ta hand om barnet under hela dess uppväxttid.

För ensamstående kvinnor gäller även:

  • Får inte vara gift, registrerad partner eller sambo.


Så går utredningen till

Utredningen, som medicinskt är förhållandevis standardiserad, inkluderar blodprover, ett spermaprov på mannen i ett heterosexuellt par, kontroll av kvinnans ägglossning samt undersökning av kvinnans livmoder och äggledare med ultraljud. En utredning omfattar ofta minst två besök, det första hos barnmorska och undersköterska för blodprover och ifyllande av hälsodeklaration, sedan följer ett läkarbesök.

I all medicinsk och psykosocial utredning arbetar vi enligt gällande lagar och riktlinjer inom området och har förutom patientens bästa även det kommande barnets perspektiv i centrum. Till grund för det ligger FN:s barnkonvention samt Socialstyrelsen råd enligt BBIC (barnets behov i centrum).

Vid behandling med donerade könsceller görs en särskild prövning utifrån socialstyrelsens kunskapsstöd vid assisterad befruktning med donerade könsceller.

Utredningen är i regel avslutad inom tre månader. Då har vi oftast hittat orsaken till barnlösheten. Vanligast hos kvinnan är äggledarskada, medan dålig spermieproduktion är det vanligaste problemet hos mannen, i många fall hittas ingen orsak, så kallad oförklarad infertilitet.

Varje patient får sedan sin behandling utformad beroende på orsaken till barnlösheten. I de flesta fall används någon form av "assisterad befruktning". Det innebär att vi hjälper ägg och spermier att mötas så att befruktning kan ske. Antingen inne i kvinnan - som vid insemination eller utanför kroppen - som vid provrörsbefruktning. Vi har en väletablerad verksamhet med såväl äggdonation som spermiedonation och med mycket goda resultat.

Samarbete med andra kliniker

Många av våra patienter kommer med remiss från andra delar av landet där de genomgått en grundutredning. Om utredningen visat att det behandlingsalternativ som krävs är provrörsbefruktning (IVF) eller donatorinsemination, kommer patienterna till oss för fortsatt handläggning. Specialutbildade läkare vid andra kvinnokliniker kan, efter utbildning hos oss, sköta den inledande hormonbehandlingen inför behandlingen här.

Detta samarbete underlättar det hela för patienten, som således kan undvika flera resor mellan hemort och Uppsala. Samarbetet ökar och sprider dessutom kunskaperna om fertilitetsbehandlingar och ger möjlighet till forskningssamarbete.