Spermiedonation

Spermiedonation innebär att ni som barnlöst par kan få donerade spermier om utredningen visat att mannen har nedsatt kvalitet eller saknar spermier, om ni är ett lesbiskt par eller om du är ensamstående kvinna.

Behandling kan påbörjas efter läkar- och kuratorsbesök när det finns tillgänglig donator. Donationsteamet fattar beslut om godkännande efter bedömning i varje enskilt fall.

Kötiden för spermiedonation är beroende på tillgången till donatorer. Spermiedonation omfattas inte av vårdgarantin förrän tillgänglig donator finns. På grund av brist på donerade spermier och lång väntetid på behandling kan vi inte ta emot kvinnor som fyllt 39 år för utredning.

Barnet har rätt att veta sitt ursprung

I Sverige har man beslutat att barn, som tillkommit genom spermiedonation har rätt att få veta sitt genetiska ursprung. Barnet kan vid mogen ålder söka sitt genetiska ursprung. Det innebär att barnet kan kontakta donatorn i framtiden.

De som mottar donerade spermier ska berätta för barnet hur det kommit till. Barnet kan sedan söka upp den klinik där donationen utförts för att få information om donatorn. Donatorn är helt anonym för mottagaren och likaså är mottagaren helt anonym för donatorn. Donatorn har vare sig juridiska rättigheter eller skyldigheter gentemot barnet.

På kunskapsguiden.se finns information utgiven av Socialstyrelsen om hur du kan prata med barn om deras genetiska urpsrung.

 

Behandling med donerade spermier

Efter accepterad remiss, egenremiss eller tidigare behandling på kliniken kallas du/ni till besök hos kurator och läkare för utredning. När det gäller parrelationer ska båda vara med vid dessa besök. Där går man igenom vilka förutsättningar det finns för behandling, hur behandlingen går till och vilka resultat man kan uppnå. Det ges även information om lagstiftning och regler gällande donation och behandling. Besöken tar ca 1½ respektive 1 timme. Vid besöket hos kurator tas eventuellt blodprover. Inför behandlingsstart ska den som ska bära graviditeten ha genomgått äggledarundersökning för att utesluta äggledarskador samt nyligen testats för de virussjukdomar som krävs enligt Socialstyrelsens föreskrifter (Hepatit B, C, HTLV I + II, HIV, röda hund och syfilis).  

Lämplighetsbedömning

Vid behandling med donerade könsceller görs en särskild prövning enligt kunskapsstöd från Socialstyrelsen, det innebär att såväl kurator och läkare gör både en medicinsk och psykosocial bedömning. Vi kan behöva kompletterande information när det finns någon pågående behandling eller gällande psykosociala omständigheter. För att vi ska kunna göra en fullständig psykosocial utredning behöver du/ni ta med utdrag från belastningsregister till ert första besök hos kuratorn. Detta går att beställa via polisen.se. Välj blanketten ”Kontroll av egna uppgifter i belastningsregistret”. Kuvertet får inte öppnas innan besöket. Besked om godkännande ges inte vid samtalen utan ärendet tas upp på donationsmöte och beslut tas där. Efter det skickas brev med besked om godkännande eller inte samt om ytterligare kompletterande uppgifter behövs. Om man inte beviljas donationsbehandling av Reproduktionscentrum har man möjlighet att överklaga detta beslut till Socialstyrelsens rättsliga råd.

Lag

I centrum står omtanken om barnet och barnets rätt att få reda på hur det har kommit till. Det grundar sig förutom på gällande lagar och regler inom området även på FN´s barnkonvention artikel 3 samt Socialstyrelsens riktlinjer för barns behov i centrum, BBIC. Barnet har rätt att i mogen ålder komma till den behandlande kliniken för att där få reda på donatorns identitet. Donatorn har dock inga andra juridiska eller ekonomiska skyldigheter gentemot barnet. Barnet har om det så önskar möjlighet att söka upp donatorn. För att säkerställa dokumentationen om spermiedonatorn i den händelse av att han skulle förolyckas, samt att underlätta med information till barnet, så ber vi varje donator att skriva en kort levnadsbeskrivning och att lämna ett foto som finns i hans journal och finns tillgänglig för de barn som önskar få mera uppgifter. Donatorn är anonym för de som genomgår behandling.

Vilka erhåller spermiedonation?

I heterosexuella förhållanden är det vanligast att mannen saknar eller har dåligt fungerande spermier. Detta kan vara medfött eller orsakat av sjukdom. En annan indikation kan vara genetiska orsaker det vill säga mannen har något genetiskt fel som riskerar att föras över till barnet och kan orsaka allvarlig sjukdom. Sedan juli 2005 har samkönade kvinnliga par möjlighet till behandling, samma regler och föreskrifter gäller här. Paret ska gärna innan utredningen ha tänkt igenom och ha önskemål om vilken av kvinnorna som i första hand ska genomgå utredning och behandling. Sedan april 2016 får även ensamstående kvinnor genomgå spermiedonationsbehandling.

Väntetid

Man sätts på väntelista för behandling först efter att det finns en godkänd lämplighetsbedömning. Väntetiden efter det är ca 3- 6 månader. Vårdgaranti gällande behandling inom 3 månader gäller först efter det att lämplig donator finns.

Givare, donator

Givarna utreds här och genomgår lämplighetsprövning på samma sätt som mottagarna. Givarna som används testas regelbundet enligt Socialstyrelsens regler och nationella föreskrifter för de kända virussjukdomar som kan smitta. Man väljer givare efter utseende på partnern eller den ensamstående och tar då hänsyn till etniskt ursprung, hårfärg, ögonfärg och kroppsbyggnad. Det är läkare och barnmorska som väljer donator. Det finns begränsade möjligheter att tillmötesgå egna önskemål beroende på ett begränsat antal donatorer. Varje givare får ge upphov till ett barn i max sex familjer plus eventuellt ett syskon.

Behandlingen

Inför planerad graviditet kan man med fördel påbörja behandling med folsyra kosttillskott ett par månader innan graviditet, detta kan minska risken för vissa missbildningar. I behandlingspaketet ingår sex inseminationer, två inseminationer kan bytas ut mot en provrörsbefruktning. Det är behandlande läkare som föreslår vad som kan vara bäst i det aktuella fallet.

Vid misstänkt äggledarskada görs oftast provrörsbefruktning och då ingår tre IVF-behandlingar. När behandlingen resulterar i fött barn utgår resterande försök. Kvinnor som har regelbunden mens och fungerande äggledare genomgår inseminationer i naturlig cykel. Man testar då med hjälp av urinstickor (t ex Clearblue) för att se när ägglossning sker. Vid positivt omslag på urinstickorna (som sker ett dygn innan ägglossning) tar du kontakt med oss för att få tid för insemination samma dag eller nästa dags förmiddag. Vid positivt test en söndag ring måndag morgon för insemination samma dag. Om det blir positivt omslag på lördag kan vi tyvärr inte genomföra insemination i den menstruationscykeln. Om kvinnan har oregelbunden mens gör man hormonstimulering före inseminationen.

Inseminationen sker genom att man för in en tunn plastkateter via livmoderhalskanalen. Innan dess har man preparerat spermierna och renat fram endast befruktningsdugliga spermier. En del kvinnor känner av ingreppet i form av lindriga menstruationssmärtor men oftast är det dock helt smärtfritt. Vi ser helst att en ev partner är med vid inseminationen, om inte ska skriftligt medgivande samt ID-handling tas med. Efter genomförd insemination går det bra att åka hem. Efter två veckor tas ett graviditetstest i urin hemma, detta görs även om blödning startat. Kontakta oss oavsett resultat för vidare planering. Telefon vardagar 018-611 57 07.

Behandling för att få syskon med nedfrysta befruktade ägg erbjuds. Ny färsk behandling med insemination eller IVF kan i regel erhållas men är beroende av tillgången på spermier från donatorn som användes vid behandlingen som resulterade i barn. Spermier från donatorn förvaras i max 5 år efter att donatorn har gett upphov till ett barn i sex familjer. Vi har inte möjlighet att använda en ny donator för syskonbehandlingar. Några garantier för syskonbehandling finns inte. All syskonbehandling bekostas av patienten.