Äggdonation

Äggdonation är en effektiv behandling vid barnlöshet hos kvinnor som inte har egna fungerande ägg. Behandlingen förutsätter att friska kvinnor donerar ägg.

Äggdonation/dubbeldonation

Dubbeldonation (DD) innebär att såväl donerade ägg som donerade spermier används vid samma IVF-behandling.

Vilka kvinnor erhåller behandling med donerade ägg?

Äggdonations/dubbeldonationsbehandling görs enbart på medicinsk indikation. Som indikationer kan betraktas:

  • Kvinnor med äggstockar som har slutat fungera (för tidigt klimakterium).
  • Kvinnor där äggstocksfunktionen har upphört på grund av cellgifter, strålbehandling eller vars äggstockar opererats bort på grund av t.ex. cystor eller tumörer.
  • Kvinnor som av genetiska skäl inte bör bli gravida med egna ägg.
  • Kvinnor som har en nedsatt äggstocksfunktion upptäckt i samband med assisterad befruktning.

När kan behandlingen påbörjas?

  • Behandling kan påbörjas efter utredning hos kurator och läkare.
  • Donationsteamet fattar beslut om godkännande efter bedömning i varje enskilt fall.
  • Kötiden för äggdonation är beroende på tillgången till donatorer. Äggdonation omfattas inte av vårdgarantin.

Utredning

Efter accepterad remiss eller tidigare behandling på kliniken kallas du/ni till besök hos kurator och läkare för vidare utredning. När det gäller parrelationer ska båda vara med vid dessa besök. Vi kommer gå igenom dina/era tidigare behandlingar. Sociala, psykologiska och medicinska förutsättningar för behandling med äggdonation ska vara uppfyllda. En viktig del av besöken innefattar information om lagstiftning och regler gällande donation och behandling. Besöken tar ca 1½ respektive 1 timme. Inför behandlingsstart ska du/ni nyligen testats för de virussjukdomar som krävs enligt Socialstyrelsens föreskrifter (Hepatit B, C, HTLV I + II, HIV och syfilis) samt för röda hund.  

Lämplighetsbedömning

Vid behandling med donerade könsceller görs en särskild prövning enligt det kunskapsstöd som finns från Socialstyrelsen. En psykosocial och en medicinsk bedömning görs. Det ges möjlighet att prata om den känslomässiga aspekten av att genomgå en äggdonation eller dubbeldonation där barnet inte har genetisk koppling till båda eller någon av föräldrarna.

För att vi ska kunna göra en fullständig utredning och bedömning behöver vi få ta del av dina/era journaluppgifter från andra vårdgivare. Vi kan behöva kompletterande information när det finns pågående behandling eller på grund av psykosociala omständigheter. Du/ni behöver ta med utdrag från belastningsregister till kuratorsbesöket. Detta går att beställa via polisen.se. Välj blanketten ”Kontroll av egna uppgifter i belastningsregistret”. Kuvertet får inte öppnas innan besöket. Besked om godkännande ges inte vid samtalen utan ärendet tas upp på ett donationsmöte och beslut tas där. Efter det skickas brev med besked om godkännande eller inte samt om ytterligare kompletterande uppgifter behövs. Om inte donationsbehandling beviljas av Reproduktionscentrum kan detta beslut överklagas hos Socialstyrelsens rättsliga råd.

Väntetid

Du/ni sätts på väntelista för behandling när lämplighetsbedömningen är godkänd.

Barnet har rätt att veta sitt ursprung

  • I centrum står omtanken om barnet och barnets rätt att få reda på hur det har kommit till. Det grundar sig på gällande lagar och regler inom området och på FN´s barnkonvention artikel 3 samt Socialstyrelsens riktlinjer för barns behov i centrum, BBIC.
  • I Sverige har man beslutat att barn som tillkommit genom donation har möjlighet att, i mogen ålder komma till den behandlande kliniken för att där få reda på donatorns identitet.
  • De som mottar donerade ägg är skyldiga att berätta för barnet hur det kommit till. På kunskapsguiden.se finns information utgiven av Socialstyrelsen om hur du kan prata med barn om deras genetiska ursprung.
  • Donatorn är anonym för dem som genomgår behandling. Likaså är mottagaren/mottagarparet helt anonym för donatorn. Donatorn har vare sig juridiska rättigheter eller skyldigheter gentemot barnet.
  • För att underlätta för de barn som önskar få mera uppgifter ber vi varje donator att skriva en kort levnadsbeskrivning samt att lämna ett foto som sparas i en särskild journal i minst 70 år.

Behandlingen

  • Inför planerad graviditet kan behandling med folsyra (kosttillskott) påbörjas ett par månader innan graviditet. Detta kan minska risken för vissa missbildningar.
  • Maximalt 3 donationer med donerade ägg kan ges. Eventuella tidigare offentligt finansierade IVF behandlingar inkluderas i detta antal så att maximalt 3 ägguttag, som genererat återföring, med egna eller donerade ägg kan erhållas.
  • Vid befruktningen sammanförs ägg från donatorn med färska spermier från mannen i mottagarparet. Spermierna lämnas samma dag som äggen tinas. Vid dubbeldonation befruktas de uttagna äggen med donatorspermier. Befruktningen kan ske med standard IVF eller ICSI-teknik. Embryona odlas till blastocyster innan de antingen återförs eller fryses. I många fall blir det mer än ett embryo som kan frysas. Embryoåterföring med ett fryst och tinat embryo till den mottagande kvinnan sker när hennes livmoderslemhinna är förberedd.
  • När en behandling resulterat i fött barn utgår resterande försök.
  • Ingen offentligt finansierad syskonbehandling kan ges. Om paret har frysta embryon från tidigare behandlingar kan dessa endast användas genom egenfinansiering.

Vilka är riskerna?

Vid graviditet med donerade ägg är det något större risk att den gravida kvinnan får högt blodtryck och havandeskapsförgiftning. Dessa risker diskuteras under den medicinska utredningen.

Hur utreds äggdonatorerna?

Alla donatorer är friska, har inga kända ärftliga sjukdomar i familjen/släkten, har god äggreserv och är mellan 23 och 35 år. En blivande donator testas för flera sjukdomar hepatit B, hepatit C, HTLV I + II, HIV, syfilis, klamydia och gonorré. Genetisk utredning för bärarskap av cystisk fibros utförs också.

Donator

  • Donatorerna utreds hos oss och genomgår lämplighetsprövning på samma sätt som mottagarna.
  • Donatorerna som används testas enligt Socialstyrelsens regler och nationella föreskrifter för kända virussjukdomar.
  • Donator utses efter utseende på mottagaren och hänsyn tas till etniskt ursprung, hårfärg, ögonfärg och kroppsbyggnad. Det är läkare och barnmorska som tillsammans väljer en lämplig donator. Vi har inte möjlighet att tillmötesgå egna önskemål då vi har ett begränsat antal donatorer.
  • Varje donator får ge upphov till barn i max sex familjer.
  • I Sverige är det endast tillåtet att vara donator av altruistiska skäl. En mindre ekonomisk ersättning utbetalas till donatorn för att täcka resekostnader och förlorad arbetsinkomst.