Vår historia och framtid

Vi är ett av Sveriges äldsta sjukhus och vi leder utvecklingen framåt inom flera områden. Här får du en inblick i vår historia och hur vi ser på framtiden.

Från dåtid till nutid

Vi har en lång och anrik historia som vi är stolta över. En historia som präglas av omtanke om människor och en tradition av att vara först. Till exempel så utbildade vi Sveriges första sjuksköterska, startade Nordens första barnsjukhus och mycket mer. Här ser du några av våra milstolpar genom seklerna som gått.

1302

Allt börjar med att Helgeandshuset startas- ett kyrkligt vårdhem för sjuka och fattiga- beläget vid nuvarande Fyristorg.

1708

400 år senare startar vårt nära samarbete med Uppsala universitet genom att Nosocomicum academicum grundas- ett nytt universitetssjukhus och det Akademiska som vi är idag.

1867

Sveriges första sjuksköterska Emmy Rappe får sin utbildning i London och blir översjuksköterska på kirurgkliniken.

1911/14

Professor Allvar Gullstrand får nobelpriset i fysiologi och medicin för sitt arbete kring ögats ljusbrytningsförmåga. Professor Robert Bárány får nobelpriset för sina upptäckter om hur balanssinnet fungerar.

1991

Akademiska barnsjukhuset bildas och det blir det första barnsjukhuset i Norden där all kompetens finns samlat inom samma klinik: barnkirurgi, barnmedicin och barnortopedi.

1995

Den första blodstamcellstransplantationen som bot mot MS (multipel skleros) genomförs på Akademiska sjukhuset. Från att ha varit en sjukdom som ansågs vara livslång och obotlig, ger denna behandling nu hopp till patienter om ett normalt liv, helt utan mediciner.

2001

Vi blir det första sjukhuset i Norden som genomför en transplantation med insulinproducerande beta-celler, så kallad ö-cellstransplantation, mot svår typ 1-diabetes. Cellöar för transplantation av patienter i alla nordiska länder framställs fortfarande på Rudbeckslaboratoriet i Uppsala

2012

Vi etablerar ECMO-behandling för vuxna patienter med akut andningssvikt. ECMO (extra-korporeal membranoxygenering) kan vara livräddande då vanlig intensivvård inte räcker till och patienterna är ofta unga.

2015

Som första sjukhus i Sverige introducerar vi den nya sladdfria pacemakerteknik som medför snabbare återhämtning, lägre infektionsrisk och inga komplikationer med trasslande sladdar. Pacemakern placeras i hjärtat via ljumsken. Den är inte större än en lillfingertopp, väger endast två gram och innehåller både dator och batteri.

Vår resa framåt

Det händer hela tiden nya saker på Akademiska. Vi strävar ständigt efter att bli bättre, att alltid kunna hjälpa våra patienter till ett bättre liv och efter att anpassa oss efter framtiden. En framtid våra medarbetare är med och skapar. För att rusta för den, driver vi projektet Framtidens Akademiska. Ett projekt där vi bygger ut sjukhuset- med hela 50% för att vara exakt. Dels för att skapa mer utrymme och lugnare miljöer, men också för att kunna fortsätta erbjuda den bästa vården, utveckla tekniken och skapa fler möjligheter- både för patienter och personal.