Uppsalaforskare internationellt ledande på långsamväxande tumörer

Staffan Welin är överläkare och chef för en grupp läkare som forskar för att utveckla bättre, skräddarsydda behandlingar för patienter med NET; en typ av hormonproducerande tumörer som kan hittas i många olika organ i kroppen. De flesta tumörerna finns i tunntarmen, många i lungan och andra i till exempel magsäcken eller bukspottkörteln.

- Många patienter kan leva länge med sin cancersjukdom, och i takt med att vi får tillgång till alltmer kunskap och avancerade behandlingar har intresset för dessa sjukdomar ökat.

Varje år insjuknar 600 till 800 personer i någon form av neuroendokrina tumörer. Även om dessa tumörer i regel är elakartade växer de långsamt och kan länge hållas i schack med effektiva behandlingar.

- Jag har fortfarande patienter som jag träffade för snart 30 år sedan. De har gift sig, fått barn, gjort karriärer, trots att de lever med en kronisk cancersjukdom. Det känns förstås fantastiskt att vi kan hjälpa dem, inte bara att överleva, utan att också kunna leva med en god livskvalitet.

Internationellt framstående

De flesta neuroendokrina tumörer är sporadiska men ingår ibland vid ärftliga tumörsjukdomar som MEN 1, multipel endokrin neoplasi typ 1. En Uppsalaforskare, läkaren Britt Skogseid, professor i tumörbiologisk endokrinologi, var mycket intresserad av sjukdomen och högst delaktig i att hitta området där genen för MEN 1 finns, vilket innebar att den kunde identifieras.

- Det var Britt Skogseids engagemang och forskning som gjorde att jag själv började forska inom onkologisk endokrinologi, säger Staffan Welin.

Vid den här tiden var det få centra i världen som engagerade sig i forskning och behandling av NET. Uppsala var dock tidigt framme och banade genom Kjell Öberg, senior professor, väg för utvecklingen av nya behandlingar och innovativa metoder. Han var också drivande i utvecklingen av det som senare blev Uppsala Centre of Excellence för endokrina tumörer med specialistkompetens inom diagnostik och behandling.

- Uppsala var ett av dessa centra som drev utvecklingen framåt och som varit med att utveckla många av de diagnostiska metoder och behandlingar som finns idag. Sedan dess har det fullkomligt exploderat, både vad gäller intresse och kunskapsutveckling, säger Staffan Welin.

Under sin karriär har han kombinerat kliniskt arbete med forskning. Kombinationen utvecklar honom, menar han. Det stärker honom i mötet med patienter.

- Det är välkänt att man som läkare blir mer kunnig och engagerad i området genom att forska. Det krävs nyfikenhet och man tränar sig i att utveckla en kritisk blick och ett vetenskapligt förhållningssätt. Man erövrar kunskap som man kan ta med tillbaka till kliniken. Och i möten med patienter väcks ofta frågor som ger upphov till frågeställningar i forskning.

Staffan Welin disputerade 2007 vid Uppsala universitet på en avhandling om tunntarms-NET. Det är en cancertumör som orsakar symptom som exempelvis diarré, ansiktsrodnad, astma och klaffel i hjärtat. Akademiska är det enda sjukhuset i Sverige som får bedriva klaffkirurgi vid hjärtsjukdom som är kopplad till NET.

Internationella samarbeten

Region Uppsala bedriver högspecialiserad vård för neuroendokrina tumörer i buken, avancerade binjuretumörer och huvud-hals paragangliom, en tumörform som framför allt uppträder som en knöl på halsen.

- Vid vår enhet har vi huvudansvar för patienter med neuroendokrina buktumörer och avancerade binjuretumörer. Patienter med paragangliom tas om hand av öron-näsa-hals, men kommer till oss vid spridd sjukdom.

Neuroendokrina tumörer är ovanliga sjukdomar. För att bedriva högklassig forskning och kunna göra stora randomiserade studier krävs därför samarbeten med såväl nationella som internationella grupper.

- Vi är bland annat anslutna till ENETS, European Neuroendocrine Tumor Society, en organisation med många medlemsländer som arbetar för att öka medvetenheten om NET, främja forskning och förbättra diagnostik, behandling och vård. Vi har också samarbeten med europeiska universitet och grupper för att få tillgång till stora databaser så att vi kan samla större forskningsmaterial.

Ny klassificering

Vid sidan av en viss ärftlig form vid vissa tumörsyndrom, finns idag inga klara teorier om vad som orsakar NET. Hittills har man inte lyckats hitta några samband med livsstilsfaktorer som rökning, alkohol eller kost.

Några av de forskningsprojekt som drivs vid enheten för onkologisk endokrinologi handlar bland annat om att försöka kartlägga bakgrundsfaktorer till NET.

- Vi försöker bland annat att ta reda på om tarmfloran på något sätt kan vara inblandad i uppkomsten av tunntarms-NET. Vi har sett att flera av dessa patienter har multipla tumörer som uppstår i tarmen, och en hypotes är att tarmfloran kan vara inblandad.

Forskargruppen har också i ett stort skandinaviskt forskningsmaterial kunnat visa att de mer aggressiva neuroendokrina tumörerna inte är så homogena som man tidigare trott.

- Väldigt många av tumörformerna sorteras under samma hatt, men i vårt material har vi sett skillnader som indikerar att patienter med den här typen av tumörer behöver en mer skräddarsydd och individualiserad behandling. Det påverkade den dåvarande klassificeringen som ändrades efter våra fynd.

Behandlingen av NET består av en kombination av kirurgi, cytostatika, somatostatinanaloger (läkemedel som liknar ett naturligt hormon i kroppen), målsökande strålbehandling (PRRT) samt målsökande terapi där man använder läkemedel för att attackera vissa cancerceller.

- Vi gör nu en randomiserad studie där patienter med NET får en mer målsökande strålbehandling. Syftet är att spara frisk vävnad och individualisera behandlingen, men också att identifiera patienter som har behov av tilläggsbehandling med cytostatika. Förhoppningen är att vi ska kunna förbättra behandlingen så att dessa patienter kan leva längre med god livskvalitet.

Vetenskapligt genombrott

Närheten till SciLifeLab och Uppsala Biobank, en forskningsinfrastruktur och ett kompetenscentrum för biobanksfrågor, betyder mycket för utvecklingen av nya metoder och behandlingar, menar Staffan Welin.

- Vi har även den kliniska forsknings- och utvecklingsenheten, KFUE, som hjälper till med både industrifinansierad och akademisk klinisk forskning.

Personligen skulle han gärna vilja se ett vetenskapligt genombrott när det gäller tunntarms-NET. Tumören växer ofta långsamt och orsakar i regel inte symtom förrän tumören har metastaserat. I Sverige insjuknar cirka 100 personer varje år och tumörformen är lika vanlig bland män och kvinnor.

- Den beter sig inte riktigt som andra cancrar. Det vore ett verkligt genombrott om vi kunde förstå de bakomliggande mekanismerna och som driver tumören. Och om vi på sikt kan utveckla en effektiv och i bästa fall botande behandling, säger Staffan Welin.

Text: Eva Nordin
Foto: Staffan Claesson