Fler organdonationer med nya koncept

Det menar Amir Sedigh, överläkare och sektionschef för transplantationsverksamheten vid Akademiska sjukhuset. I grunden är han specialist i urologi, men under sin specialisttjänstgöring blev han nyfiken på transplantationsverksamheten på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, påhejad av sin handledare som var transplantationskirurg.

- Jag fastnade direkt. Efter några år i Huddinge jobbar jag sedan drygt 14 år på Akademiska sjukhuset.

Fler donationer möjliga

Amir är chef för en grupp kirurger på transplantationsverksamheten som alla bedriver klinisk forskning.

- Det är berikande och inspirerande att få arbeta med utveckling av nya behandlingsmetoder som i slutänden kan gagna patienterna.

Det finns ett tydligt fokus i gruppen på translationell forskning; att utvecklingen av nya behandlingar och metoder i forskning ska komma till praktisk användning i sjukvården och göra nytta för patienter.

- I Uppsala finns goda möjligheter att bedriva forskning, inte minst genom skapandet av olika forskartjänster. Men även tillgången till SciLifeLab. Det är en fantastisk resurs och ett verkligt lyft för samarbeten med andra forskare och aktörer som industrin, forskningsorganisationer och internationella aktörer.

Förra året 2023, gjordes totalt 135 transplantationer vid Akademiska sjukhuset; 126 var njurtransplantationer och resten kombinerade transplantationer av njure och bukspottkörtel, samt övriga transplantationer.

Antalet njurtransplantationer som kommer från avlidna personer har kraftigt ökat jämfört med tidigare år, menar Amir.

- Förr låg vi på cirka 100 njurtransplantationer om året. Tack vare organ från så kallade DCD-donatorer har vi kunnat öka antalet transplantationer.

Det finns flera typer av donationer från avlidna. DCD (Donation after Circulatory Death) innebär att organdonation kan ske efter hjärtstopp och avslutad livsuppehållande behandling. Transplantationen sker efter strikta kriterier och riktlinjer som är väl etablerade inom svensk sjukvård.

- Efter konstaterat hjärtstopp kopplas patienten bort från respirator och flyttas till operationssalen där man startar organtransplantationen.

DCD är ett komplement till DBD (Donation after Brain Death) som infördes i Sverige 1998 då hjärndödsbegreppet infördes.

- Den större delen av transplantationer sker i dag efter DBD-donation. Men med införandet av DCD-donationer kan ännu fler livräddande transplantationer göras.

En viktig faktor till det ökade antalet transplantationer är också den nya donationslagen som trädde i kraft 2022. Den syftar till att skapa ett mer tydligt lagstöd för organbevarande behandling. Med den nya lagen blev det också möjligt att lägga en potentiell donator i respirator för att stärka förutsättningarna för transplantation, samt ta reda på den avlidnes vilja.

Fler organ från levande

Det finns även möjlighet att använda njurar från levande donatorer med hjälp av det skandinaviska njurbytesprogrammet STEP (Scandiatransplant kidney exchange program).

- I Skandinavien har totalt 78 njurar, varav 41 njurar i Sverige, blivit möjliga att transplantera, tack vare STEP-programmet, säger Amir.

I Sverige finns ett kliniskt samarbete mellan fyra transplantationsenheter vid universitetssjukhusen i Uppsala, Stockholm, Göteborg och Skåne. Samtliga är engagerade i STEP.

- I närmare en tredjedel av alla fall är givare och mottagare inte immunologiskt förenliga. Men genom STEP-programmet kan närstående donera och hjälpa sina anhöriga till en njurtransplantation från en levande donator.

Med hjälp av ett databaserat matchningssystem kan potentiella givare och mottagare paras ihop och kringgå kompatibilitetsproblem genom två- och trepartsbyten.

- Det finns flera fördelar med njurtransplantation från levande jämfört med avliden donator. Trots det har man de senaste åren inte kunnat se att andelen levande njurdonationer ökat. Det finns flera hinder i vägen som vi arbetar aktivt med att försöka röja. Det handlar bland annat om utvecklingen av nya koncept och ny teknik som möjliggör att vi kan använda organ för transplantation som annars hade kasserats, säger Amir.

Först i världen med ny behandling

Cirka 20–30 procent av alla svårt sjuka njurpatienter kan dock inte transplanteras på grund av höga nivåer av vävnadsantikroppar. Utan en ny njure blir de hänvisade till mångårig dialys och oftast för tidig död. Transplantationsenheten i Uppsala var först i världen med att behandla patienter med kraftig immunisering av HLA-antikroppar med ett målinriktat läkemedel, utvecklat av ett svenskt biotechbolag.

– Vi var med i den så kallade IdeS-studien och genomförde en klinisk prövning där den här gruppen av patienter fick behandling före planerad transplantation. Behandlingen består av ett enzym som dämpar immunförsvaret så att den transplanterade njuren kan accepteras av kroppen utan att stötas bort.

Läkemedlet godkänt i Europa, men används endast i Sverige efter tillstånd från myndigheter.

– Det är en dyr behandling. Men å andra sidan är det kostnadseffektivt om man inser att alternativet är att patienten tvingas till livslång dialysbehandling, säger Amir.

Organ från djur

Transplantationer räddar liv. Men det finns flera olika utmaningar. Många patienter löper exempelvis en ökad risk att utveckla cancer på grund av immunhämmande läkemedelsbehandling.

Överlag drabbas en av tolv patienter av någon form av cancer inom fem år efter transplantation. Den vanligaste cancerformen är hudcancer.

- Vi har utvecklat ett koncept i Uppsala för att via cancerregistret tidigt identifiera dessa patienter och kunna erbjuda skräddarsydd immunologisk och onkologisk behandling. Det här konceptet är en stor styrka hos oss. Vi vill gärna sprida det i landet så att alla transplanterade patienter kan få fullständig onkologisk behandling.

En annan styrka i Region Uppsala, menar Amir, är en modell som kallas TRÖV (transplantationsöppenvårdsmottagningar).

- Våra läkare servar 13 sjukhus i regionen och åker två gånger per termin ut till mottagningarna för att stötta och träffa transplanterade patienter på deras hemsjukhus. Det är en uppföljning som är mycket uppskattad av både patienter och personal.

Organtransplantation är livräddande. Och många insatser pågår för att försöka öka tillgången på organ. Ett verkligt vetenskapligt genombrott, menar Amir, vore xenotransplantationer, det vill säga transplantation av organ, vävnader eller celler från djur till människa.

– Det skulle öppna oanade möjligheter. I Sverige genomförs inga xenotransplantationer, men försök har gjorts utomlands med njurar från genmodifierade grisar, dock utan framgång. Det finns flera stora utmaningar, inte minst etiska, men också medicinska. Om det i framtiden skulle kunna gå att lösa alla svåra utmaningar och problem vore det ett revolutionerande genombrott.

Text: Eva Nordin
Foto: Staffan Claesson