Behandlingen bygger på att förändra beteenden som vidmakthåller ätstörningen.
Det innebär att vi fokuserar på att:

• Normalisera ätandet.
• Stoppa kompensatoriska beteenden.
• Bryta mönster som håller sjukdomen vid liv.

Den här beprövade metoden är en form av kognitiv beteendeterapi för ätstörningar (KBT-E).

Våra matlistor och måltidsordning är framtagna av professionella dietister vid Barnsjukhuset. Portionsstorlekarna bygger på forskning och vetenskap om vad växande barn och ungdomar behöver för att återhämta sig på ett säkert sätt.

Nej, matlistan är anpassad för växande barn och ungdomar. Det viktigaste är att du som förälder är en god förebild vid måltiderna – att du äter tillsammans med barnet och visar att mat är något naturligt, tryggt och viktigt.

Barnet behöver stöd och uppmuntran vid varje måltid för att klara av att äta och stå emot ätstörningens impulser. Din närvaro skapar trygghet och gör det lättare för barnet att följa behandlingen.

Genom att du lägger upp maten slipper barnet den inre kampen kring hur mycket som är ”lagom”. Det avlastar barnet och minskar stressen vid måltiden. Samtidigt visar du vägen mot ett friskt och tryggt förhållande till mat.

Ja, det är faktiskt en fördel att vara tydlig och hålla fast vid rutinerna. Strikta regler ger barnet trygghet och gör behandlingen mer effektiv. När rutinerna följs noggrant går det oftast snabbare att nå målet: att barnet blir friskt.

En tydlig struktur är en av de viktigaste delarna i behandlingen.

När måltiderna sker enligt ordningen och med rätt portionsstorlek:

• Minskar möjligheten för barnet att förhandla, skjuta upp eller hoppa över mat.
• Skapas trygghet och förutsägbarhet, vilket gör det lättare att stå emot ätstörningens impulser.

Att följa rutinerna noggrant är därför avgörande för att behandlingen ska fungera.

Skolan har ansvar för att anpassa studiegången för elever som är sjuka. När barnet är undernärt är det ofta svårt att orka med skolarbetet. Det kan leda till stress och ångest.

Utifrån vår erfarenhet ser vi att fortsatt skolgång i början av behandlingen ibland kan förlänga sjukdomstiden.

Därför rekommenderar vi:

• Ha en tidig dialog med skolan om situationen.
• Gör detta i samråd med oss på ätstörningsenheten.

Målet är att skapa en lösning som ger barnet bästa förutsättningar för återhämtning.

Det finns inget rätt eller fel sätt att berätta. Alla gör olika.

• Vissa vill att en lärare berättar för klassen när man själv inte är där.
• Andra väljer att bara prata med sina närmaste vänner.

Fundera i förväg på:

• Hur mycket vill du dela med dig av?
• Vilka personer känns trygga att berätta för?

Det är helt okej att säga lite, mycket eller ingenting alls – du bestämmer själv.

I början av behandlingen är det svårt att följa de rutiner som behövs för att barnet ska bli friskt. Därför avråder vi från resor under den första tiden. Vid andra tillfällen – rådgör alltid med era behandlare innan ni planerar en resa.

Det finns flera skäl:

• Ökad energiförbrukning gör att viktuppgången tar längre tid.
• Ätstörda tankar förstärks när träning blir en del av sjukdomsbeteendet.
• Högre skaderisk eftersom kroppen är svag och undernärd.

Att undvika träning är därför en viktig del av behandlingen.

Ångest är tufft men det finns en del saker du som förälder kan göra för att underlätta:

• Stanna kvar och håll barnet sällskap.
• Försök behålla ditt eget lugn – det hjälper barnet att känna trygghet.
• Förbered i förväg aktiviteter som kan fungera som distraktion efter måltiderna, då ångesten ofta är som starkast. Exempel: spela kort, lägga pussel eller göra något annat enkelt tillsammans.

Det är viktigt att aktiviteterna är redo innan måltiden, så att ni kan börja direkt.

Det går inte att säga exakt hur lång tid behandlingen tar – varje barn är unikt. Erfarenheten visar att ju noggrannare man följer rutinerna från början, desto snabbare brukar återhämtningen gå. Målet är alltid att barnet ska få ett friskt och tryggt liv så snart som möjligt.

Vi rekommenderar en viktuppgång på minst 0,5 kg per vecka. En snabb viktuppgång är viktig eftersom en kortare sjukdomstid ger bättre chans till tillfrisknande. Det har inte visat sig vara lättare att gå upp i vikt i små steg – tvärtom är det mer effektivt att nå målet snabbare.

Om viktuppgången uteblir, kontrollera följande:

• Tillagas maten på ett energisnålt sätt? (t.ex. utan fett eller med lågkaloriprodukter)
• Är portionerna tillräckligt stora?
• Förekommer kräkningar efter måltider?
• Förekommer hög fysisk aktivitet?

Dessa faktorer kan påverka viktuppgången. Om ni är osäkra, ta upp det med behandlarna så att ni får stöd och råd.

Utgå från den typ av mat ni brukade äta innan barnet drabbades av ätstörningen. Målet är att återgå till vanliga måltider och matvanor. Så småningom behöver barnet kunna äta den mat som serveras i till exempel skolmatsalen, så det är bra att öva på sådan mat hemma.