Cochleaimplantat

Vid Akademiska sjukhuset kan vi ge döva och hörselskadade i alla åldrar en chans att höra med hjälp av hörselimplantat.

Teamet för hörselimplantat är ett multidisciplinärt team som utreder, opererar och rehabiliterar med flera olika implantat. Det vanligaste implantatet är cochleaimplantat (CI). Ett CI ersätter hörselsinnet och leder signaler direkt till hörselnerven så att döva och gravt hörselskadade kan höra ljud och tal.

För en lyckad rehabilitering med implantat krävs ett nära samarbete mellan teamets olika kompetenser. Vi har stor erfarenhet av att arbeta i team med patienter som utreds för eller har fått implantat.

Klicka här för att se inslag från unt.se om CI-implantat.


Frågor och svar om CI

Hur fungerar CI?

Ett CI består av en yttre och en inre del. Den inre delen består av en mottagare som opereras in under huden och från den leds en elektrod med ett antal kontakter på in i hörselsnäckan. Den yttre delen (processorn) tar emot ljud och omvandlar ljudet till signaler som skickas genom huden till mottagaren. Från mottagaren går elektriska impulser till elektrodkontakterna och stimulerar på så vis hörselnerven. Hörselnerven leder signalerna vidare till hörselcentrum i hjärnan.

Behöver man ha ett fungerande öra för att få CI?


Man måste ha en fungerande hörselnerv. Före operationen utförs flera tester och röntgenundersökningar för att ta reda på om det är möjligt att bli opererad med ett cochleaimplantat eller inte.

Är operationen farlig?


Nej, operationen är inte farlig. Men som med alla kirurgiska ingrepp finns risker för komplikationer. Det är därför viktigt att kirurgen går igenom dessa risker med patienten även om riskerna är mycket små.

Hur går operationen till?


Operationen utförs i narkos och tar cirka 2-3 timmar. Lite av håret rakas bort. Snittet görs ett par centimeter bakom örat. En kanal borras in i benet till mellanörat och därefter in i hörselsnäckan. Där placeras elektroden som ska stimulera hörselnerven. Mottagardelen placeras sedan under huden. Under operationen görs en röntgen och ingenjören kontrollerar att implantatet fungerar.

Hur är ljudet i CI?


Många upplever ljudet i CI som till en början väldigt annorlunda mot hur man hörde innan/med hörapparat. Men beskrivningarna är olika, allt ifrån att ljudet är väldigt ljust och vasst till att en del upplever att ljudet är mörkt och burkigt. I takt med att man använt CI en längre tid utvecklas ljudet och det upplevs bättre och bättre. Att alla hör "Kalle Anka-ljud" stämmer alltså inte.

Hur är ljudet i bullriga/stökiga miljöer?


Som med alla hörselhjälpmedel så blir det problem att urskilja när det är många ljudkällor samtidigt. Även om processorerna blir bättre och bättre kan de inte vara "så smarta" att de förstår vilka ljud du som CI-användare vill höra och vilka du inte vill höra. Det kan därför fortfarande vara svårt att uppfatta tal i stökiga ljudmiljöer. Ett CI är en hörselprotes och det fungerar tyvärr inte lika bra som det naturliga friska örat vilket blir extra påtagligt i bullriga miljöer.

Vilket öra väljer man, det med största hörselnedsättning eller det bästa örat?


I regel väljer man det örat med störst hörselnedsättning för att man ska kunna fortsätta använda hörapparat på det bästa örat. Men ibland finns orsaker som gör att man måste välja det bästa örat. Val av öra diskuteras på utredningen tillsammans med hörselläkare.

Kan man ha hörapparat och CI tillsammans?


Vanligt är att patienten fortsätter att använda hörapparat på det andra örat som inte är aktuellt för CI. Har man hörapparat på andra örat är det viktigt att man använder CI och hörapparat tillsammans så att hjärnan vänjer sig vid de två olika ljuden. Patienter brukar beskriva det som att öronen kompletterar varandra. I sällsynta fall kan man kombinera CI och hörapparat i samma öra. Förutsättningen är att man har en tillräckligt stor hörselrest på det öra som ska få CI.

Finns CI i olika färger?


Ja, det har tagits fram processorer i olika färger för att matcha tycke och smak, och exempelvis hårfärg. När du kommit så långt i CI-utredningen att det är dags att titta på implantaten kommer du att få välja färg.

Hur stark är magneten?


Magneten finns i olika styrkor och det bestäms beroende på hårets och hudens tjocklek. Spolen ska sitta stadigt men inte för hårt. Magneten i spolen (utanpå huvudet) kan bytas till starkare eller svagare vid behov.

Hör man fåglar med CI?


Ja, de allra flesta kan uppskatta fågelsång med sitt CI.

Hur länge har tekniken funnits?


Tekniken började utvecklas redan på 60-70-talet, men det var först i slutet av 1970-talet som det första flerkanaliga implantatet sattes in på patienter på olika platser runt om i världen. 1984 sattes det första implantatet på en vuxen person i Stockholm och 1990 sattes ett första CI in på ett barn i Lund.

Var i Sverige opererar man CI?


På alla universitetssjukhus i Sverige genomför man CI-operationer. Göteborg, Stockholm (Huddinge), Uppsala, Örebro, Linköping, Lund och i Umeå. I Umeå och Örebro opereras endast vuxna.

Blir de flesta nöjda med sitt CI eller blir det inte bra för alla?


De allra flesta patienter blir nöjda med sitt CI. De får en bättre hörselsituation äv vad de hade innan operationen och det betyder väldigt mycket för livskvalitén. Tyvärr är resultatet i vissa fall inte tillfredställande och det kan ha olika orsaker. Det är viktigt att patienten får bra information under utredningen och att man går in med rimliga förväntningar på resultatet.

Vad kan CI göra idag jämfört med för 20 år sedan?


Tekniken i CI har blivit bättre, signalbehandlingen har utvecklats vilket gör att man kan höra bättre i stökiga ljudmiljöer. Processorerna har blivit mindre och smidigare, drar mindre batteri och är mer vattentåliga. Det finns till vissa processorer trådlösa hjälpmedel att köpa till.

Medicinsk information

Kirurgi och diatermi.

Monopolära elektrokirurgiska instrument får inte användas vid kirurgi hos CI-patienter. Bipolär diatermi får användas om man inte kommer i kontakt med implantatet och håller ett avstånd på mer än 10 cm från implantatet. Strömmen kan skada elektroniken och vävnaden.

ECT-behandling.

ECT-behandling kan ge skador på vävnaden eller på implantatet och får därför inte användas.

Magnetresonansundersökning (MR).

I första hand bör man försöka använda någon annan undersökningsteknik. Implantatet ger en skugga över bilderna och starka magnetfält kan skada implantatet. Anvisningarna för för MR-säkerhet beror på implantatmodellen. Rådgör alltid med din CI-läkare om du måste genomgå en MR-undersökning.

Öroninflammation.

Kontakta en läkare vid misstanke om öroninflammation. Vid konstaterad öroninflammation bör man behandla med antibiotika. Vi rekommenderar Amoxicillin i första hand.

Flygresor.

Kabinpersonalen kan informera dig om du behöver stänga av implantatet vid start och landning. Stäng av ditt implantat när du går igenom säkerhetskontrollen för att undvika ljudförvrängning. Bär med dig ditt patientkort.

Patientberättelse

Full fart hos familjen Fredlund

Cochleaimplantat hjälper barnen att höra

Full fart hos familjen Fredlund
- Jag ska bli frisör när jag blir stor för jag tycker så mycket om att hålla på med hår, klippa och kamma och så, säger tioåriga Alva. Hennes lillebror Rasmus, sex år, tänker sig ett annat yrke:

- Jag ska bli polis och fånga skurkar!

Barnen far runt i familjen Fredlunds villa i Storvreta utanför Uppsala och babblar oavbrutet, främst med fotografen. De visar sina rum, berättar om en kommande resa till Spanien och, som sagt, om sina framtidsplaner. Talet flyter på som för vilka normalhörande barn som helst.

Döva från födseln
Båda barnen är helt döva sedan födseln, men kan tack vare sina cochleaimplantat leva i stort sett samma liv som normalhörande barn. Både Alva och Rasmus går integrerat i en vanlig skola. Alva går i fyran och Rasmus har börjat i förskoleklass. Båda använder hörselslinga i klassrummet.

- Det kan vara lite jobbigt när många pratar samtidigt. Men vi har en så bra fröken som får alla att vara tysta, berättar Alva.

Pappa Joakim och mamma Jenny hade inte en tanke på att deras väntade barn kunde ha en hörselskada när Alva föddes 2005.

- Under perioden 2004-2005 erbjöds alla föräldrar en extra hörselkontroll på de nyfödda på BB. Tyvärr var testresultatet inte bra. Vi fick göra täta besök på Akademiska sjukhuset för fler tester, säger Jenny.

Det blev en frusterande tid för familjen. Testerna var stundtals besvärliga och oron för dotterns hörsel ökade gradvis.

- Som kom bomben när Alva var fyra månader – hon är helt döv. Det var en chock. Men redan i samma veva fick vi information om att det var möjligt att operera henne så att hon kunde höra med hjälp av cochleaimplantat, säger Joakim.

Efter att Alva hade haft vanlig hörapparat till och från i cirka ett år – dels för att stimulera eventuell resthörsel, dels för att hon skulle vänja sig vid att ha något på örat - gjordes operationen på Alva när hon var ett år och tre månader.

- Vi är glada att hörselscreeningen gjordes på redan BB, så att Alva kunde få den här hjälpen tidigt i livet. Nu fungerar det jättebra och hon ska kunna ha implantaten i 30-40 år, säger Jenny.

Medfött syndrom
Anledningen till hörselnedsättningen beror troligtvis på ett medfött syndrom, Waardenburgs syndrom. Personer med syndromet har väldigt speciella drag i utseendet och det är vanligt med hörselskador av någon grad.

- Vi fick veta att om vi fick ett barn till skulle det vara 50 procents risk att det barnet skulle födas med Waardenburgs syndrom och därmed troligtvis en hörselskada av någon grad. Men vi tvekade aldrig!

Patientberättelse

Bättre hörsel med CI-operation

Före operation
Efter att ha förlorat mer och mer av min hörsel under 30 år (jag är gravt hörselskadad på båda öronen, i princip är det bara basregistret som är okej), återvände hoppet plötsligt när jag läste en artikel i DN om Lena Adelssons operation. Där beskrevs CI och EAS på ett begripligt sätt.

Mina besök på Hörcentralen hade under många år bara varit deprimerande, eftersom min hörsel blev sämre och sämre och de hörapparater och konferensverktyg jag fick inte hjälpte nämnvärt. Efter ett besök hos hörselkuratorn vid mitt sjukhus då jag beskrev min alltmer omöjliga arbetssituation som gymnasielärare, att jag älskar mitt jobb, vill jobba heltid och inte alls vara sjukskriven, fick jag ganska snart tid för utredning vid det regionsjukhus vi tillhör. Där började resan mot att komma till Akademiska sjukhuset i Uppsala och Teamet för hörselimplantat.

Mottagandet/Teamet
Innan första besöket kommer ordentlig information i postlådan med allt man behöver veta, både om själva operationen och allt praktiskt runt det hela. Alla besök är upplagda som en heldag. Man uppmanas ha med en anhörig, vilket känns tryggt. Efter att ha anmält mig i luckan på Hörselmottagningen första gången kom audionomen och hämtade, så vi hittade rätt. Vid alla besök innan operationen finns en skrivtolk eller teckentolk med hela tiden. Under dagen träffade vi hörselpedagog, kurator, ingenjör och läkare. Alla i teamet är engagerade, snälla, personliga, kunniga och det är så tydligt att de också älskar sina jobb! Det känns tryggt. De är dessutom noga med att man förstår och är med på vad som ska hända.

Operationen
Professor Helge Rask-Andersen som jag hade läst och hört en hel del om innan, opererade mig. Innan det var dags diskuterade vi vilken typ av operation det skulle bli och typ av implantat. Dagen innan skrivs man in på operationsavdelningen, intervjuas om allmänt hälsoläge, om eventuella allergier osv. och så får man även träffa narkosläkaren.

Två nätter blev det på sjukhuset, natten innan och natten efter operationen. Det var skönt att jag inte var tvungen att åka hem direkt samma dag. När min sambo kom för att hämta mig dagen efter hade hon sällskap med Rask-Andersen från parkeringen, de kom in småpratande till min sal. Såret lades om, vi fick instruktioner om hur det skulle skötas. De första dagarna var jag trött och lite yr. Jag var sjukskriven i lite drygt en månad.

Höra på nytt
Precis en månad efter operationen var det dags att åka till Uppsala igen för att koppla in tekniken. Detta gjordes i tre omgångar med två dagars mellanrum. Första gången min ingenjör skulle koppla på var det oerhört spännande! Jag förstod på henne att det kanske skulle låta konstigt, för hon förvarnade mig en lång stund. Då precis som nu, kom ett litet tjutande ljud då apparaten knäpptes på. Hela tonregistret höjdes flera oktaver. Vi pratade lite och kollade några ljud, jag fick gå ut för att lyssna på utomhusljud och för att få lite frisk luft. Första veckan var det en hel del extra skräpljud, det "bjällrade" till exempel då jag gick.

Biljuden har försvunnit allt eftersom jag har lärt mig vad jag hör. Det är en lång process att lära sig och förstå vad man verkligen hör. Det mest markanta, fortfarande, är att kunna höra alla högfrekventa ljud: alla digitala pipljud, s-, f-, sje-ljud och så vidare. Många tycker att mitt eget tal har blivit tydligare. Det dröjde faktiskt nästan ett år innan jag kunde ta till mig och förstå fåglarna, men nu med appen "krax" på telefonen går det till och med att ta reda på vilka fåglar jag faktiskt hör!

Andra höjdpunkter är att kunna höra vad barn säger, radio (men jag måste koncentrera mig och lyssna aktivt), ljud i naturen som vågskvalp, löven som rasslar i träd, snön som knarrar under fötterna en kall vinterdag.

Musik, något som jag alltid har älskat, hade jag gradvis vant mig vid att bara kunna höra delvis, inte höga sopraner, fioler, flöjter, oboe osv. Det är helt otroligt nu att igen kunna höra ALLT i ett musikstycke – ja visst ja, det är ju flöjter med i Barcarolen.

Fortfarande är jag gravt hörselskadad, vilket märks särskilt väl när jag tar av mitt CI på kvällen. Då blir det väldigt tyst. Någon gång har jag glömt extra batterier – det är nästan panik. I nuläget är jag osäker på om jag är redo för CI på mitt andra öra, jag är glad att jag ändå har viss basal hörsel kvar. Det är en stor process. Vi får se, det kanske blir senare.

Andra i samma sits
När mitt CI skulle kopplas på hade Hörselsnäckorna i Uppsala en träff, som jag hade turen att få vara med på. Det var nyttigt och roligt att möta så många med CI. Jag får deras nyhetsbrev fortfarande, vilket jag är glad för. På facebook finns gruppen HRF: Cochlea Implantat, där man söker om att få bli medlem. Det är en väldigt aktiv grupp där man kan ställa direkta frågor om allt som har med CI att göra.

/Anna-Lena Hansson, Järpen