Brännskador kan vara allt från rodnad och sveda i huden efter solning till allvarliga skador efter till exempel en brand.

Om brännskadan är ytlig blir huden röd, svullen och öm. Vid en lite djupare brännskada kan det även bildas blåsor på huden. Om huden utsätts för eld eller mycket heta ämnen går brännskadan ännu djupare ner i huden. Huden blir då vit, brun eller svart och känns hårdare än normal hud, ungefär som läder.

Om du får en brännskada handlar det ofta om ytliga skador som du kan sköta själv och som läker ganska snabbt. Men du kan också få omfattande skador som kan kräva vård på sjukhus.

Ytliga brännskador läker inom cirka två veckor. Brännskador som inte har läkt inom denna tidsperiod är djupare och kan behöva opereras, men det behöver inte betyda att du måste läggas in på sjukhus.

I Sverige vårdas varje år ungefär 1300 personer på sjukhus för brännskador. Ungefär tre av fyra brännskadade som behöver sjukhusvård är pojkar eller män. Hos spädbarn och äldre människor är fördelningen jämnare mellan könen.

Olika saker påverkar bedömningen av hur allvarlig din brännskada är. De viktigaste faktorerna som ingår är:

• Brännskadans storlek
• Brännskadans djup
• Var skadan sitter

Brännskadans storlek

Brännskadans storlek brukar anges i procent av hela kroppsytan. En procent av kroppsytan är ungefär lika stor som den skadades hand, det vill säga motsvarande handens och fingrarnas yta. På så sätt kan du snabbt räkna ut ungefär hur stor del av kroppsytan som är skadad.

Brännskadans storlek kan du mäta genom att använda den skadades hand, det vill säga handens och fingrarnas yta.

Brännskadans djup

Huden består av tre lager: överhuden, läderhuden och underhuden. Det finns olika sätt att beskriva hur djup en brännskada är utifrån hudens lager. En vanlig indelning var tidigare första, andra och tredje gradens brännskada vilka idag inom sjukvården beskrivs som epidermal, ytlig/djup dermal och fullhudsskada. Gränserna mellan de tre grupperna är inte helt skarpa, men indelningen kan användas som en grov beskrivning av en skada. Indelningen kan även ge information om ungefär hur snabbt en skada kommer att läka.

Överhuden är den del av huden som du ser. De yttersta cellagren i överhuden kallas hornlager och består av döda och förhornade celler. Det gör att huden är motståndskraftig mot frätande ämnen och nötning.
Läderhuden är rik på blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur.
Underhuden innehåller många fettceller som är värmeisolerande och stötdämpande.

Epidermal skada

Om du till exempel har varit ute i solen för länge kan huden bli röd och svida. Rodnaden brukar försvinna efter några dagar och huden kan då fjälla. Ibland kan det klia långt efter att rodnaden har försvunnit.

Denna typ av brännskada kallas för ytlig brännskada, eller överhudsskada. Vid ytliga brännskador har det yttersta lagret i huden skadats.

Ytlig till djup dermal

Om skadan går lite djupare ner i huden bildas det även blåsor. Det kan ta upp till ett dygn tills alla blåsor har utvecklat sig. Såren svider mycket och huden omkring skadan kan även svullna kraftigt, därför är det viktigt att ta av sig smycken, klockor och annat som sitter i närheten av skadan. Vanligtvis får du inga ärr av skadan, men ibland kan du få pigmentförändringar i huden. Det kan klia långt efter det att såren har läkt.

Fullhudsskada

Efter längre kontakt med eld eller heta ämnen, exempelvis om det börjar brinna i ens kläder, kan hudens alla tre lager förstöras. Huden blir vit, brun eller svart och känns hårdare än normal hud, ungefär som läder eller gummi. Även heta, trögflytande ämnen, som varm knäck eller kokande gröt, kan orsaka sådana skador om du inte snabbt spolar bort det heta.

Eftersom huden är helt förstörd läker såren genom att hud växer tillbaka från sårkanterna. Mindre sår, upp till cirka två centimeter i diameter, läker på det här sättet inom några veckor. Men det kan ta mycket lång tid för större sår att läka. Vanligtvis får du ärr av skadan.

Vilken del av kroppen är skadad

Sitter en brännskada i ansiktet, på händer eller fötter, på könsorganen eller över stora leder (axlar, armbågar, höfter eller knä) är den mer allvarlig än på andra ställen på kroppen och du bör ta kontakt med vården.

Det är viktigt med en bra kost för att såret ska läka på bästa sätt och minska risken för komplikationer. Sårläkning tar mycket energi från kroppen och proteiner är viktiga byggstenar i återuppbyggnaden av huden. Därför rekommenderar vi mat som innehåller mycket proteiner, så som ägg och kött. Det är även viktigt att du får i dig c-vitaminer, vilket finns i kiwi, citrusfrukter, blåbär och nypon.

Information med fakta och förklaringar om brännskador för dig som patient och anhörig (pdf)

Om brännskador (1177.se)

Brandskydd (brandskyddsforeningen.se)

Burn Camp (karolinska.se)

Duschskydd (twim.se)

Kvinnofridslinjen.se

BRIS

Du behöver fasta inför ditt besök. Vi vill att alla våra patienter skall vara fastande inför nybesöket då vi ibland behöver ge sedering (lätt narkos) inför rengöring och omläggningen av dina brännskador.

Du får äta fritt fram till sex timmar innan planerat besök.

Välling och mjölkersättning kan ges fram till sex timmar innan planerat besök.

Spädbarn kan ta bröstmjölk fram till fyra timmar innan planerat besök. 

Du får och bör dricka klara vätskor (vatten, saft, juice utan fruktkött, kaffe eller te utan mjölk) fram till två timmar innan planerat besök. 

Inför undersökningen av dina brännskador träffar du en narkosläkare eller en narkossjuksköterska som tillsammans med dig planerar smärtlindringen inför undersökningen av dina brännskador.

När du har fått smärtlindring eller sedering (lätt narkos) kommer vår mottagningssjuksköterska att ta bort dina förband och rengöra brännskadorna. 

Behandlingen planeras individuellt, förbereds och genomförs med syfte att minska smärtupplevelsen.
På brännskademottagningen arbetar vi med en smärtlindringsstrategi i samband med omläggning som består av fyra olika steg, som presenteras nedan. Mellan de olika stegen har vi alltid en utvärdering.

Steg 1

Genomgår alla och är tillsammans med utvärderingen grunden för fortsatt strategi. Smärtlindrande tabletter att svälja eller suppositorier att ta i ändtarmen 1-2 timmar innan besöket. Paracetamol, eventuellt Ibuprofen och eventuellt opioid.

Steg 2

Bedövningsgel kan ibland användas under förbandsbytet. Gelen appliceras på såret och får verka i fem minuter för maximal effekt.

Steg 3

Barn från åtta månader och upp till fyra år får lugnande och smärtstillande läkemedel via näsan, munnen eller ändtarmen. Från fyra år och uppåt kan man andas lustgas.

Steg 4

Sova. Läkemedel ges via en nål som sätts i handen, foten eller armen.

Smärtlindring efter och mellan förbandsbyten

Efter sårrengöring och förbandsbyte är det vanligt att ha ont. Det är viktigt att behandla denna smärta för att gynna sårläkningen. Vid smärta drar de allra minsta blodkärlen sig samman och på så vis kommer mindre näring ut till sårläkningen liksom att avfall från såret inte kan transporteras bort. Risken för infektion ökar. Smärta ger också sämre sömn, mindre aptit och sämre mental hälsa.

Vi rekommenderar i första hand Paracetamol och Ibuprofen enligt förpackningsanvisning. Då detta inte räcker finns starkare smärtlindrande läkemedel att ta till. Dessa är receptbelagda. Om du inte fått detta utskrivet vid besöket och får smärta hemma ska du kontakta oss för vidare handläggning. Du ska inte gå hemma och ha ont fram till nästa besök.

När brännskadorna är rengjorda kommer en plastikkirurg att undersöka dig. Plastikkirurgen bedömer då brännskadans utbredning och djup, vilket ligger till grund för val av vidare behandling.

Efter undersökningen diskuterar du och din plastikkirurg vilka behandlingsalternativ som finns och planerar din vidare vård. Om dina brännskador behöver opereras kommer operation att planeras in. Bästa tidpunkten för operation är individuell och beror på brännskadorna karaktär. Läkaren kommer även att hjälpa dig med eventuella recept och sjukskrivning.

Vid brännskada mot händer eller leder kommer du även att träffa våra sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Ni kommer att ta fram ett individuellt anpassat träningsprogram för att upprätthålla god rörelse i påverkade leder. 

Behandlingen av dina brännskador är individualiserad och varje behandling skräddarsys utifrån brännskadans djup, utbredning, lokalisation och dina förutsättningar samt önskemål.

Behandlingen syftar till att ge dig en snabb läkning av brännskadorna med ett gott estetiskt resultat samt att du skall kunna upprätthålla en god funktion i den brännskadade kroppsdelen.

Vid ditt nybesök kommer vi att undersöka dina brännskador och skräddarsy din vårdplan.  

Vid ytligare brännskador syftar behandlingen till att hjälpa kroppen att läka brännskadan själv, så kallad konservativ behandling. Behandling avser att ge kroppen goda förutsättningar att läka skadan själv. Vi använder oss av förbandsmaterial som skyddar såret från bakterier, smärtlindrar och ger såret en bra miljö att läka i.

Om brännskadorna är djupa har kroppen begränsade möjligheter att läka dessa själv och du kan vara i behov av kirurgisk hjälp för att läka skadorna. Du kommer då att bokas in för en operation, där brännskadad hud tas bort och ersätts med så kallad delhudstransplantat, det är tunna hudtransplantat som tas från din friska hud.

Du följs upp på mottagningen tills dina brännskador är väsentligen läkta. Efter det kommer vi att kalla dig för telefonuppföljning efter tre månader och mottagningsbesök efter sex månader och sen ett år efter skadan. 

Inför en operation ska du eller dina närstående få information om ingreppet men du kan också själv ställa frågor. Du behöver veta varför du ska opereras och vad du ska göra före och efter operationen.

Information om vad som gäller för dig får du i samband med kallelsen.

För att förebygga komplikationer efter en operation rekommenderar vi att du ändra dina tobaksvanor.
Om du undviker rökning sex veckor före och efter operation så läker dina sår snabbare och du återhämtar dig lättare. Du minskar även risken för till exempel infektioner i såret och lunginflammation om du blir sängliggande.

Om du behandlas med läkemedel måste du veta varför du får dem, hur de verkar, hur stor dos du ska ta samt på vilket sätt, när och hur länge du ska ta dem. Med kunskap om dina läkemedel kan du lättare upptäcka som du reagerar på ett annat sätt än det som förväntas och om du får biverkningar.

Samma läkemedel kan ha olika namn. Det läkemedel som står på ett recept har inte alltid samma namn som det apoteket lämnar ut. Om det finns ett likvärdigt läkemedel från en annan tillverkare som är billigare ska apoteket erbjuda det. Det som erbjuds måste innehålla samma ämnen och ha samma effekt.

Det är viktigt att du tillsammans med den som ansvarar för din vård följer upp hur du använder dina läkemedel och hur de fungerar. Du kan själv be om en genomgång.