Mikrokirurgi/avancerad lambåkirurgi
Det mikrokirurgiska teamet vid Akademiska sjukhuset behandlar defekter som uppkommit sekundärt till cancerkirurgi, trauma, infektioner eller missbildningar genom så kallad mikrokirurgisk teknik.
Det mikrokirurgiska teamet vid Akademiska sjukhuset behandlar defekter som uppkommit sekundärt till cancerkirurgi, trauma, infektioner eller missbildningar genom så kallad mikrokirurgisk teknik.
Vår verksamhet
Mikrokirurgisk teknik innebär att man flyttar vävnad från en del av kroppen till en annan inkluderande dess kärlförsörjning, som ofta är kärl med ett par mm diameter. Dessa sys sedan samman med nya mottagarkärl vid platsen för rekonstruktion med hjälp av mikroskop, varav namnet "mikrokirurgisk teknik".
Med denna teknik kan stora och komplexa vävnadsdefekter rekonstrueras. Vävnad tas från olika ställen på kroppen beroende på vad som behövs för rekonstruktionen och de patientspecifika förutsättningarna. Vävnaden som förflyttas kan bestå av hud, fascia, fett, muskel och/eller ben. Vävnad som förflyttas kallas lambå.
Kontakt
Maria Mani
Ansvarig överläkare
Växel: 018-611 00 00
Remiss skickas till
Akademiska sjukhuset
Plastikkirurgmottagningen
Att: Mikrokirurgi/avancerad lambåkirurgi
751 85 UPPSALA
Remisserna sorteras till olika bedömare beroende på preliminär diagnos.
Tillstånd som behandlas
Bröstrekonstruktion efter bröstcancer
Vid bröstcancer tas antingen en del av bröstet bort, tårtbitsoperation, eller hela bröstet, mastektomi. Rekonstruktion av bröst sker efter mastektomi på grund av cancer eller risk för cancer. Bröstrekonstruktionen kan antingen ske vid samma operationstillfälle som mastektomin – direktrekonstruktion eller vid ett separat operationstillfälle, senrekonstruktion.
Huvud-halsrekonstruktioner
Vanligt förekommande rekonstruktioner vid Akademiska sjukhuset inom huvud- och halsområdet med denna teknik inkluderar defekter i skallbasen, skalpen, munhålan och underkäken.
För bästa möjliga resultat och patientomhändertagande vid behandling av patienter med huvud- och halsdefekter behövs ett samarbete mellan olika specialiteter inkluderande:
- Öron-, näs- och halskirurgi
- Käkkirurgi
- Neurokirurgi
- Plastikkirurgi
- Anestesi
Öron-, näs- och halstumörer
Tumörer som involverar ansiktet, munhålan, tunga, käke och svalg kan komma att kräva rekonstruktion för att möjliggöra tal, bett, andning och matintag samt i viss utsträckning ett återställande av utseendet. Vid dessa operationer krävs ofta fri vävnadsförflyttning. De vanligaste platserna att låna vävnad från är underarmen (radialis lambå) respektive låret (ALT lambå). Dessa operationer sker genom ett nära samarbete mellan ovan nämnda specialiteter både före, under och efter operation.
Skallbastumörer och skalldefekter
Genom ett nära samarbete mellan bland andra neurokirurger, plastik- samt öron-, näs- och halskirurger har man vid Akademiska sjukhuset genom åren upparbetat en framgångsrik verksamhet kring skallbasrekonstruktioner. Detta har inneburit att man kan operera mer aggressivt – det vill säga ett större antal tumörer kan bli aktuella för kirurgisk behandling – eftersom man har ett sätt att hantera de defekter som uppkommer efter kirurgi. Dessa ingrepp innebar tidigare operationstider på över 15 timmar, men nu har man kommit ner till cirka 8 timmar.
Extremitetstrauma
Rekonstruktioner av allvarliga skador i extremiteterna kräver ofta mikrovaskulär kirurgi för att återställa mjukdels- eller bendefekt efter trauma, infektion eller cancer. Exponerade frakturer utan mjukdelstäckning kan inte läka, varför rekonstruktion med lokal eller fri vävnad är nödvändigt. Dessa ingrepp bygger på ett samarbete mellan ortopedkirurger och plastikkirurg.
Vid rekonstruktion av extremitetsdefekter används vävnad från olika delar på kroppen beroende på vad som passar bäst för den enskilde patienten och defekten. Detta inkluderar vaskulariserad hud, fascia, muskel och ben beroende på vad som behövs. Man vill gärna täcka defekten med vaskulariserad vävnad inom de första dagarna efter skadan för ett optimalt resultat och för att minska risken för framtida komplikationer såsom till exempel djupa infektioner.
Ansiktsförlamning (Facialis pares)
Nerver i ansiktet ger impulser till musklerna som kontrollerar våra ansiktsuttryck så att vi till exempel kan le, blinka och röra ögonbrynen. Dessa funktioner har inte bara betydelse för våra ansiktsuttryck och vår kommunikation utan påverkar även vår förmåga att äta, prata och sluta ögonen.