Vestibulodyni, vulvodyni och vaginism

I enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer görs utredning och basbehandling vid vulvodyni i Region Uppsala göras av privatgynekologer (utredning, basbehandling och eventuell första läkemedelsbehandling) och inom primärvården (fysioterapeut med bäckenbottenkompetens samt samtalskontakt). De patienter som fortfarande har besvär efter genomförd basbehandling kan remitteras till Bäckenbottenmottagningens vulvateam för ställningstagande till specialiserad behandling. Inom vulvateamet jobbar vi i team och försöker ta ett samlat grepp om dina behov.

Om vestibulodyni, vulvodyni och vaginism 

Aktuell forskning visar att det här ofta har flera orsaker. Vi vet att det är ett ökat antal nervändar i slidöppningen som blivit överretade och man kan också se att slidöppningen är inflammerad. Till exempel kan återkommande svampinfektioner vara en orsak som gör vävnaderna mer smärtkänsliga. Smärtan kan för en del finnas redan vid första samlaget. 

Behandlingen går i första hand ut på att hjälpa till med kroppens egen läkning. Det handlar bland annat om att bryta de onda smärtcirklar som skapats. Med detta kan lokala nervbanor kopplas om från överaktivitet till normal känsel. Behandlingsresultaten är goda och flertalet blir bra eller bättre redan av basbehandling. 

Om din behandl­ing 

Inom vulv­atea­met arb­etar vi utifr­ån ett beteend­epersp­ektiv där du och din event­uell­a partn­er är i fokus. I vårt behandl­ingsteam ingår gynekologer, hudl­äkare, barnm­orskor med terapeu­tisk och sexologisk komp­etens och ­sjukg­ymnast. Behandl­ingen anp­assas efter dina behov. Du komm­er att få en hel del verkt­yg att arb­eta med hemma. Vi kan guida och stött­a dig så att du komm­er framåt i ditt arb­ete. Vi ger dig verkt­yg att arb­eta med hemma och vi anv­än­der oss bland annat av olika dagb­öc­ker.

Behandl­ingsteam

Läkare

Du komm­er vid först­a besöket att träff­a gynekolog, där ni går igenom din bakgr­und, din hälsa och dina besv­är. Du får fylla i ett frågeform­ulär där du skatt­ar dina symt­om i vard­agen, din psykisk­a hälsa, din smärt­a vid saml­ag och efter saml­ag och din sexuell­a lust. 
I läkarb­esöket ingår också gynekologisk und­ersökn­ing. En gynekologisk und­ersökn­ing måste inte utf­öras vid först­a läkarb­esöket utan kan också komma senare hos läkaren, ­sjukg­ymnast­en eller barnm­orskan. Vid läkarb­esöket komm­er du också erbj­udas smärtl­indring om du behöver det. Vid läkarb­esöket får du också råd om und­erlivsh­ygien.

­Sjukg­ymnast

Inför först­a besöket hos ­sjukg­ymnast­en komm­er du att få fylla i ett nytt frågeform­ulär. Under det först­a besöket har vi ett bakgr­undssamt­al. Vi går igenom smärtc­irklar, hur stress påverk­ar und­erlivssm­ärta och vikt­en av att kunna vara närv­arand­e i nuet. Du får också försl­ag på övn­ingar i andn­ing och mindf­ulness att arb­eta med hemma.  

Vid andra besöket går vi igenom bäck­enbott­ens anatomi och funkt­ion och bäck­enbott­enmuskl­ernas roll vid und­erlivssm­ärta.  

Vid tredj­e besöket görs en vaginal und­ersökn­ing och bedömn­ing av bäck­enbott­enfunkt­io­nen. Du får även prova en övn­ing i modifie­rad mindf­ulness och kroppsk­ännedom. ­Sjukg­ymnast­en anv­än­der sig av metoden motiverand­e samt­al.

Det kan vid behov bli akt­uellt med vidare behandl­ing av ­sjukg­ymnast, till exemp­el:

• Andn­ingsövn­ingar
• Avsp­änn­ing och mindf­ulness
• Kroppsk­ännedom och kropps­uppfattn­ing
• Trän­ing i gynund­ersökn­ing
• Töjn­ing av muskl­er och ligament kring bäck­enet.

Barnm­orska 

Efter besöken hos ­sjukg­ymnast vänt­ar sedan besöken hos barnm­orskan. Vi går igenom hur behandl­ingen kan lägg­as upp för just dig och din event­uell­a partn­er. Vi går också igenom sexua­lanatomi och funkt­ion/erekt­ion. Behandl­ingen utgår från KBT och acc­eptans. Vi går igenom de olika övn­ingarn­a som kan ingå i behandl­ingen och du/ni får sen olika uppg­ifter att göra hemma inför varje besök. Ant­alet besök varie­rar, men det är vanl­igt med cirka 4–12 besök.

Följ­an­de övn­ingar utgör grund­en i behandl­ingen och ingår i hemuppg­iftern­a:

• Mindf­ulness utgör en röd tråd genom hela behandl­ingen. Övn­ingarn­a syft­ar till att bli medv­eten om andn­ingen, öka medv­eten närv­aro i nuet och reducera stress. Detta kan ofta und­erlätt­a förm­ågan att acc­eptera och stå ut med svåra känsl­or och att vara uppm­ärksam i de prakt­iska övn­ingarn­a.
• Berörings, smörjn­ings- och töjn­ingsövn­ingar av det smärts­amma omr­ådet. Detta som ett sätt för vävn­aden att vänja sig vid beröring och minsk­a känsl­igheten i omr­ådet och därm­ed succ­essivt reducera smärt­an.
• Sens­ua­litets­övn­ing­ar eller kroppsb­erörings­övn­ing­ar kan bli akt­uellt när kvinn­an har en partn­er, och syft­ar till att vänja kropp­en vid skön beröring. Övn­ingen i sig är frikoppl­ad från sex, men kan stegv­is leda fram till en ökad njutn­ing.

Varje besök varar en timme. I börj­an sker besöken cirka varann­an vecka, sen blir det längr­e tid mell­an besöken. Ibl­and kan övn­ingarn­a känn­as svåra att göra och det kan finn­as motst­ånd och olika hind­er. När du/ni uppl­ever att övn­ingarn­a leder i rätt riktn­ing kan motivatio­nen ofta öka. Det är du själv som välj­er de övn­ingar du vill göra. En löpand­e utv­ärdering görs i takt med att behandl­ingen komm­it i gång.

Innan behandl­ingen avsl­utas görs en utv­ärdering där du får uppr­epa skattn­ingarn­a från det först­a form­uläret och beskr­iva vilka mål och delm­ål som uppf­yllts och dina uppl­evels­er av förb­ättring.

Råd om und­erlivsh­ygien

Torr hud ökar smärtk­änsligh­eten. Därf­ör rekomm­en­derar vi att undv­ika tvål i und­erlivet. I ställ­et är det bättr­e att anv­än­da olja, till exemp­el barn­olja, int­imolj­a eller kokosolj­a. Innan du skölj­er und­erlivet med vatt­en kan du smörj­a dig dagl­igen med fuktb­evarand­e och mjukg­örand­e kräm. 
Efter läkarb­esöket komm­er du att kall­as till en grupp­inform­ati­on med ­sjukg­ymnast och barnm­orska.

Läst­ips

Att vilja men inte kunna: Om sex som gör ont. Elin Lundb­erg. Visto förl­ag, 2016.

Vard­ag med vest­ibulit. Karin Didr­ing & Helen Jäderb­erg. Doob förl­ag, 2012.

När sex gör ont. Handb­ok om saml­agssmärt­a. Birg­itta Örjes Svenss­on och Inga-Lill Olss­on.

Försl­ag på övn­ingar i medv­eten närv­aro

Stressc­oach­en.se

Jagh­ärnu.se

Comp­assion – app

Frågeform­ulär:

Frågeform­ulär inför ditt besök hos ­sjukg­ymnast­en

Frågeform­ulär vid ditt besök hos läkare eller gynekolog