Undersökningen används främst för lokalisation av vissa tumörer. Baserat på detta kan man bestämma om behandling med 131I MIBG är möjlig. Vissa hjärtsjukdomar kan även utredas med denna metod.

Förberedelser

Mediciner som innehåller substanser som kan blockera/reducera upptaget av MIBG måste sättas ut några dagar innan undersökningen. Dagen före undersökningen får du börja laxera och bara äta flytande kost som klara soppor, fil och yoghurt. För att spårämnet inte ska tas upp i din sköldkörtel måste den blockeras, vilket man gör med medicinen Kaliumjodid. Det startar du med dagen före undersökningen.

Vad visar 123I MIBG scintigrafi?

MIBG tas upp i viss normalvävnad. Förändringar av upptaget och framförallt ökat upptag i tumörvävnad, ger din behandlande läkare vägledning av hur man kan behandla sjukdomen.

Hur går undersökningen till?

Ett radioaktivt spårämne sprutas in i ett blodkärl. Bildtagning med hjälp av en gammakamera sker dagarna efter injektionen med en helkroppsundersökning och en tomografisk bildtagning (gammakameran roterar runt kroppen). I samband med denna bildtagning utförs även en lågdos datortomografi.

Observera att efter undersökningen kommer en viss del av denna radioaktivitet stråla ut från dig. Strålningen avtar snabbt och du kan lämna avdelningen direkt efter undersökningen. För att undvika onödig stråldos till andra bör dock inte barn eller gravida följa med som sällskap vid undersökningen eller på resan hem. Du bör undvika nära kontakt (<1 m) med personer under 18 år eller gravida de första 12 timmarna efter att du fått radioaktiva spårämnet. Efter det kan du umgås som vanligt med både barn och gravida.

Diagnostik och utredning av bisköldkörtlarna (parathyreoidea). Denna undersökning ger främst information om lokalisation av adenom i bisköldkörtlarna.

Förberedelser

Mediciner som ska sättas ut 2 veckor innan undersökningen om möjligt:

Aktivt vitamin D

• Rocaltrol
• Alfacalcidol
• Etalpha

Calcimimetika

• Cinakalcet
• Mimpara.

Kontakta Nuklearmedicin snarast om du står på någon av dessa mediciner för vidare instruktioner.

Vad visar bisköldkörtelscintigrafi?

Det radioaktiva spårämnet man injicerar tas upp i både sköldkörtel- och bisköldkörtelvävnad men sköljs vanligen snabbare ut ur sköldkörteln och ur frisk bisköldkörtelvävnad än ur cellerna i ett bisköldkörteladenom.

Fokalt högre upptag i de bilder som tas efter cirka 90 minuter indikerar ett adenom i bisköldkörteln.

Hur går undersökningen till?

Ett radioaktivt spårämne injiceras i ett blodkärl i armen. Efter den intravenösa injektionen tas tomografiska bilder, då tar kameran bilder i olika vinklar runt huvud/halsregionen, efter 10 minuter samt efter 90 minuter. Undersökningen avslutas oftast med en datortomografi över halsen med intravenöst kontrastmedel.

Observera att efter undersökningen kommer en viss del av denna radioaktivitet stråla ut från dig. Strålningen avtar snabbt och du kan lämna avdelningen direkt efter undersökningen. För att undvika onödig stråldos till andra bör dock inte barn eller gravida följa med som sällskap vid undersökningen eller på resan hem. Du bör undvika nära kontakt (<1 m) med personer under 18 år eller gravida de första 12 timmarna efter att du fått radioaktiva spårämnet. Efter det kan du umgås som vanligt med både barn och gravida.

Undersökningen används främst för patienter med långvarig förstoppningsproblematik. Man vill lokalisera vilken del av tarmen som inte fungerar så bra, för att planera en optimal behandling.

Förberedelser

Inga särskilda förberedelser krävs.

Vad visar colontransit scintigrafi?

Undersökningens visar hur det radioaktiva spårämnet transporteras genom tarmen. Man vill undersöka vilken del av tarmen som inte fungerar som den ska.

Hur går undersökningen till?

Du får dricka 10 ml vatten som är blandat med ett radioaktivt spårämne. Den första dagen tar vi bilder vid två tillfällen men därefter tas det en bild om dagen för att följa spårämnets väg genom tarmen. Bilden tar 10 minuter för vuxna och 5 minuter för barn.

Från den tidpunkt du svalt det radioaktiva spårämnet fram till att all bildtagning är avslutad får du inte använda något laxermedel eller några opiater till exempel morfin, oxikodon.

Utredning av kronisk diarré, där man misstänker ett sjukdomstillstånd där en nedsatt återabsorption av gallsyra i tunntarmen kan vara orsaken. En annan indikation är värdering av tunntarmsfunktionen efter en bukoperation och utredning av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom

Förberedelser

Gallsyrebindande läkemedel som Questran®, Lestid® och Cholestagel® skall sättas ut 7 dagar innan undersökningen.

Medel som dämpar tarmmotoriken (Propulsionsdämpande medel) som Imodium®, Loperamid®, Dimor® och Travello® skall sättas ut 2 dagar före undersökningen.

Ovanstående läkemedel skall heller inte tas under undersökningsveckan.

Fasta 4 timmar före undersökningen och fram till första registreringen.

Vad visar gallsyreabsorptionsscintigrafi?

Undersökningen visar mängden kvarvarande gallsyra (SeHcat) i kroppen.

Kronisk eller diarré som kommer och går kan vara orsakad av gallsyremalabsorption det vill säga nedsatt återabsorption av gallsyra i nedre tunntarmen. Nedsatt återabsorption i tunntarmen medför ökad mängd gallsyra i tjocktarmen vilket medför sämre förmåga att återabsorbera vatten, vilket i sig leder till diarré.

Hur går undersökningen till?

En kapsel med gallsyreanalogen SeHCat märkt med ett radioaktivt spårämne sväljs tillsammans med lite vatten. Tre timmar senare registreras med hjälp av en gammakamera mängden aktivitet i buken. Sju dygn senare görs ytterligare en gammakameraregistrering för mätning av mängden kvarvarande spårämne.

Bedömning av pumpförmågan hos hjärtat. Den vanligaste indikationen är bedömning om hjärtat tagit skada av behandlingen med cellgifter.

Förberedelser

Det är inga speciella förberedelser inför denna undersökning.

Vad visar isotopangiografi?

Genom att studera pumpförmågan i vänster kammare kan bedömning göras om hjärmuskeln tagit skada av behandlingen med cellgifter.

Hur går undersökningen till?

En nål sätts i ett blodkärl i armen. Därefter ges två läkemedel, det ena i nålen och det andra sväljs ned med lite vatten. Efter att dessa läkemedel fått verka minst 30 minuter, dras 5 ml blod ut från nålen och blandas med ett radioaktivt spårämne. Efter cirka 10 minuter injiceras det inmärkta blodet via nålen. Därefter tar man med en gammakamera bilder över hjärtat. Bildtagningen tar cirka 10 minuter och hela undersökningen cirka 1,5 timme.

Observera att efter undersökningen kommer en viss del av denna radioaktivitet stråla ut från dig. Strålningen avtar snabbt och du kan lämna avdelningen direkt efter undersökningen. För att undvika onödig stråldos till andra bör dock inte barn eller gravida följa med som sällskap vid undersökningen eller på resan hem. Du bör undvika nära kontakt (<1 m) med personer under 18 år eller gravida de första 12 timmarna efter att du fått radioaktiva spårämnet. Efter det kan du umgås som vanligt med både barn och gravida.

Undersökningen görs vid misstänkt propp i lungan alternativt kontroll efter behandlad propp i lungan. Undersökningen kan även användas till beräkning av kvarvarande lungfunktion efter planerad lungoperation.

Förberedelser

Inga särskilda förberedelser behövs.

Vad visar lungscintigrafi?

Undersökningen visar fördelningen av luft respektive blod i lungorna.

Hur går undersökningen till?

Till att börja med får du andas in ett svagt radioaktivt läkemedel via ett munstycke, följt av en bildtagning över lungorna med en gammakamera. Därefter sprutar vi in ett radioaktivt läkemedel i ett blodkärl i en arm, följt av ytterligare en bildtagning med gammakamera på samma sätt som tidigare. Total undersökningstid är cirka en timme.

Utredning för att avgöra om ödem i ben alternativt armar är orsakat av stört lymfavflöde.

Förberedelser

Inga speciella förberedelser.

Vad visar lymfscintigrafi?

Undersökningen ger information om flödet i lymfkärl samt eventuella avvikelser i anatomi.

Hur går undersökningen till?

Ett radioaktivt spårämne injiceras strax under huden på båda fötterna alternativt händerna. Efter injektionen sker upprepade bildtagningar med hjälp av en gammakamera under cirka 1 timme. Ytterligare en bildtagning görs cirka 4 timmar efter injektion. Du behöver inte vara på avdelningen tiden mellan bildtagningarna. Under den tiden får du inte ha på dig eventuella stödstrumpor.

Den vanligaste orsaken till att göra myocardscintigrafi är utredning av misstänkt kärlkramp.

Förberedelser

Om du äter en hjärtmedicin av typen betablockerare, ska du inte ta den senare än 24 timmar innan undersökningen.

Det är väldigt viktigt att du 12 timmar innan undersökningen inte dricker koffeinhaltiga drycker så som te, kaffe, energidrycker eller cocacola. Detta gäller även mediciner som innehåller koffein exempelvis Treo eller Bamyl-koffein. Du får heller inte dricka eller äta choklad.

Ta inga hjärt- eller blodtrycksmediciner på morgonen före undersökningen. Alla övriga mediciner inklusive vätskedrivande och blodförtunnande mediciner kan du ta som vanligt.

Vad visar myocardscintigrafi?

Vid myocardscintigrafi avbildas blodflödesfördelningen i hjärtmuskeln.

Hur går undersökningen till?

När du kommer till avdelningen kommer du antingen göra ett arbetsprov på testcykel eller en belastning med hjälp av ett läkemedel i vila. I samband med arbetsprovet eller läkemedels-belastningen injicerar vi en radioaktiv spårsubstans i ett blodkärl i armen. Därefter tar vi bilder med en gammakamera för att registrera hur blodflödet är i hjärtmuskeln.

Ofta behövs även en bedömning av blodflödet i vila. Efter en paus, då vi vill att du äter något fettrikt, injiceras det radioaktiva spårämnet i vila varefter ny bildtagning görs som tidigare.

Undersökningen inklusive pausen tar sammanlagt cirka 5 timmar.

Observera att efter undersökningen kommer en viss del av denna radioaktivitet stråla ut från dig. Strålningen avtar snabbt och du kan lämna avdelningen direkt efter undersökningen. För att undvika onödig stråldos till andra bör dock inte barn eller gravida följa med som sällskap vid undersökningen eller på resan hem. Du bör undvika nära kontakt (<1 m) med personer under 18 år eller gravida de första 4 timmarna efter att du fått radioaktiva spårämnet. Efter det kan du umgås som vanligt med både barn och gravida.

Vanligaste indikationen är att bedöma om infektioner i njurarna orsakat skador (ärr) i njurbarken. Undersöka njurarnas storlek, form och läge samt bedöma hur den totala njurfunktionen är fördelad mellan njurarna.

Förberedelser

Inga speciella förberedelser.

Vad visar njurbarksscintigrafi?

Hur fördelningen av den totala njurfunktionen är mellan njurarna. Förekomst av skador i njurbarken. Förutom njurstorlek kan missbildade eller onormalt placerade njurar upptäckas.

Hur går undersökningen till?

Ett radioaktivt spårämne sprutas in i ett blodkärl. Ungefär 2 timmar senare tas bilder över njurarna från tre olika vinklar. Varje bild tar 6 minuter.

Njurscintigrafi är en metod för att undersöka fördelning av njurfunktionen mellan njurarna samt avflödesförhållandena från njurarna till blåsan på vardera sidan. Vi kan även bedöma njurstorlek och eventuella skador.

Förberedelser

45 minuter innan undersökningen ska du dricka vatten med en volym av 1 dl/10 kg kroppsvikt. Volymen ska vara uppdrucken cirka 30 minuter innan din bokade tid. Inget vätskedrivande läkemedel får tas samma dag som undersökningen.

Hur går undersökningen till?

Vi injicerar ett radioaktivt spårämne i ett blodkärl och samtidigt startar vi bildtagning över njurarna med hjälp av en gammakamera. Bildtagningen tar cirka 20 minuter. Efter halva bildtagningstiden injicerar vi ett urindrivande medel för att öka på urinutsöndringen från njurarna. Hela undersökningen tar cirka 1 timme.

Syftet med undersökningen är att lokalisera den första lymfkörteln som tumören dränerar till via lymfflödet och därmed den plats där metastaser först etableras. För patienter med bröstcancer utförs undersökningen i syfte att bespara patienter utan spridning till armhålans lymfkörtlar onödiga besvär från armen efter operationen.

Förberedelser

Inga speciella förberedelser.

Vad visar sentinelnode?

Metoden bygger på konceptet att undersöka om den körtel som först tar emot dränage från tumören är fri från metastaser. Sentinel node scintigrafi görs för att underlätta för kirurgen att hitta körteln.

Hur går undersökningen till?

Sentinel node bröst

Två injektioner ges strax under hudytan i den del av bröstet där tumören sitter. Ibland sker bildtagning i samband med injektionen men inte alltid. Vid operationen använder sig kirurgen av en detektor som kan lokalisera körteln.

Sentinel node malignt melanom

Fyra injektioner ges strax under hudytan, jämnt fördelat runt ärr/melanom. Därefter startar bildtagning för att lokalisera var portvaktskörteln sitter. Undersökningen avslutas med en SPECT/DT, det vill säga kameran tar bilder i olika vinklar runt kroppen. Lymfkörteln blir då lättare att lokalisera.

Används främst för diagnostik och utredning vid misstanke om skelettmetastaser. Metoden används även vid misstanke om inflammation i skelettet, frakturer (till exempel stressfraktur), metabola sjukdomar (till exempel Pagets sjukdom), proteslossning/infektion och ledsjukdomar.

Förberedelser

Inga speciella förberedelser.

Vad visar skelettscintigrafi?

Vid skelettscintigrafi studeras skelettets nybildning vilket påverkas av flera sjukdomsprocesser. Genom att binda en radioaktiv isotop till en fosfatförening kan man med en gammakamera följa mineraliseringen vid nybildning av ben. Svaret innehåller en beskrivning av hur upptaget avviker från det normala och en bedömning av vad detta kan orsakas av.

Hur går undersökningen till?

Det radioaktiva spårämnet injiceras i ett blodkärl i armen. 3-4 timmar senare sker bildtagning med helkroppsscanning. Ibland behöver undersökningen kompletteras med tomografisk bildtagning (SPECT). I samband med denna utförs även en lågdos CT, framförallt för anatomisk lokalisation av de scintigrafiska fynden.

Observera att efter undersökningen kommer en viss del av denna radioaktivitet stråla ut från dig. Strålningen avtar snabbt och du kan lämna avdelningen direkt efter undersökningen. För att undvika onödig stråldos till andra bör dock inte barn eller gravida följa med som sällskap vid undersökningen eller på resan hem. Du bör undvika nära kontakt (<1 m) med personer under 18 år eller gravida de första 4 timmarna efter att du fått radioaktiva spårämnet. Efter det kan du umgås som vanligt med både barn och gravida.

Utredning av överfunktion (hyperthyreos), lokalisation av eventuell restvävnad efter operation.

Förberedelser

Sköldkörtelmedicinering ska sättas ut inför undersökningen. I kallelsen står det precis hur du ska göra med denna medicinering.

Röntgen med jodhaltig kontrast påverkar resultatet av undersökningen. Hör av dig till nuklearmedicin om du fått kontrast mindre än tre månader före undersökningen av sköldkörteln.

Vad visar en sköldkörtelscintigrafi?

Sköldkörtelscintigrafi är en undersökning där man tittar på jodupptaget i sköldkörtelns olika delar.

Hur går undersökningen till?

Ett radioaktivt spårämne injiceras i ett blodkärl i armen.
Efter 10-15 minuter startar bildtagningen över halsen med hjälp av en gammakamera. Bildtagningen tar cirka 15 minuter. Därefter tar vi en markeringsbild det vill säga markerar halsgropen så vi kan se sköldkörtelns läge i förhållande till halsgropen. Total undersökningstid är cirka 60 minuter.

Syftet med undersökningen är att undersöka sköldkörtelfunktionen inför en eventuell behandling.

Förberedelser

• Sköldkörtelmedicinering ska sättas ut inför undersökningen. I kallelsen står det precis hur du ska göra med denna medicinering.
• Äter du läkemedel med substansen Amiodaron ex Amiodaron eller Cordarone är det viktigt att du hör av dig till Nuklearmedicin.
• Röntgen med jodhaltig kontrast påverkar resultatet av undersökningen. Hör av dig till nuklearmedicin om du fått kontrast mindre än tre månader före undersökningen av sköldkörteln.
• Äter du kosttillskott eller naturläkemedel som innehåller mycket jod är det viktigt att du hör av dig till nuklearmedicin eftersom det kan påverka undersökningsresultatet.
• Du ska fasta 6 timmar innan undersökningen första undersökningsdagen.

Vad visar ett Spårprov med 131I?

Spårprov med 131I är en undersökning där man undersöker jodupptaget i sköldkörteln. Den kombineras oftast med en sköldkörtelscintigrafi.

Hur går undersökningen till?

Torsdag

Du kommer att få svälja en kapsel innehållande 131I. Du behöver vara fastande ytterligare en timme efter att du svalt kapseln.

Fredag

Idag gör vi en mätning över halsen för att undersöka hur mycket jod som din sköldkörtel har tagit upp. Mätningen tar cirka 5 minuter. Därefter kommer ett radioaktivt spårämne injiceras i ett blodkärl i armen. Efter 10-15 minuter startar bildtagningen över halsen med hjälp av en gammakamera. Bildtagningen tar cirka 15 minuter.

Måndag

Ytterligare en mätning görs. När mätningen är färdig kommer du att få träffa en läkare. Vid läkarbesöket får du reda på om en behandling är aktuell. Behandlingen sker då på fredagen samma vecka.

Undersökningen görs där kunskap om magsäckens tömningshastighet är viktig till exempel om man har diabetes. Undersökningen utförs även om patienten har symtom där orsaken misstänks vara förlångsammad tömningshastighet eller vid misstanke på snabb tömning (dumping). Man kan även göra undersökningen efter en medicinsk eller kirurgisk behandling för att utvärdera effekten av behandlingen.

Förberedelser

Vuxna: fasta 12 timmar före undersökningen. Undantaget vatten.
Barn: behöver inte fasta enligt ovan men ingen frukost ska ges.

Övrigt: vissa mediciner påverkar tömningshastigheten och dessa ska inte tas 3-5 dagar före undersökningen. Ring till oss på nuklearmedicin för att få reda på vilka mediciner det gäller. I kallelsen finns instruktioner om vilka mediciner det gäller. Ring till oss på Nuklearmedicin om det finns frågor.

Det är inte tillåtet att röka eller snusa på morgonen före undersökningen.

Vad visar ventrikeltömningsscintigrafi?

Magsäckens tömningshastighet.

Hur går undersökningen till?

Undersökningen utförs på morgonen och testmåltiden ersätter frukosten.

Vuxna: En omelett märks med ett radioaktivt spårämne. Omeletten ska helst ätas upp inom 10 minuter. Om endast flytande föda kan intas, ta med till exempel egen youghurt som vi kan blanda med det radioaktiva spårämnet.

Barn: Helst ska barnet äta en ½ portion av omeletten men om det inte går kan tömningshastigheten undersökas med hjälp av barnmat eller näringslösning som märks med det radioaktiva spårämnet. Om barnet får sin måltid via näringslösning i sond, blandar vi det radioaktiva spårämnet med 10-15 ml av näringslösningen som sedan ges sist i måltiden.

Bildtagning sker över magsäcken med en gammakamera. Så fort måltiden är uppäten tas bilder var femte minut i 1 timme följt av en bild efter 2 timmar respektive 4 timmar. Ingen övrig mat eller dryck får intas fram till den sista bildtagningen.