Prostatacancer utreds och behandlas av flera samarbetande specialiteter. Varje måndag är det en terapikonferens med diskussion om utredning och behandling av fall med prostatacancer. Inte alla fall behöver diskuteras, men vid mer komplicerade frågeställningar ger den multidisciplinära konferensen god vägledning.

Idag är det vanligast att få vävnadsprover genom ultraljudsledd nålbiopsi. Undersökningen går till så att man efter ändtarmsundersökning med fingret, för in en ultraljudssond genom ändtarmsmynningen. Man undersöker prostatan med ultraljud och mäter upp dess volym.

Vissa mediciner ökar risken för blödning vid undersökningen. Om du tar Waran ska du göra uppehåll i medicineringen tre dygn före besöket. Om du tar Waran på grund av inopererad hjärtklaff eller om du har propp i lungan kan du inte sluta med din behandling. Kontakta då den läkare som ordinerat Waran för att få annan medicinering. Du som äter Waran ska komma till urologmottagningen två timmar före mottagningstiden för blodprovstagning.

I lokalbedövning tas därefter upp till 10–12 nålprover (biopsier) med en nål som genom en kanal i sonden sticks genom ändtarmsslemhinnan in i prostata. I samband med provtagningen får du en antibiotikatablett och du ligger på din vänstra sida. Du kan känna ett visst obehag när själva provet tas.

Du får en liten blöja efter provtagningen eftersom du kan blöda från urinröret och ändtarmen. Du kan ha blod i urinen flera dagar efteråt. Du kan också ha blod i sädesvätskan och i några dagar kan du känna viss sveda när du kissar. Om du får svårigheter att kissa, feber eller svåra smärtor ska du kontakta akutmottagningen.

Biopsi genom ändtarmsväggen medför en viss risk för komplikationer, ungefär 3 procent av de som genomgår undersökningen får någon typ av komplikation. Vanligast är, trots antibiotikaprofylax, infektion.

Proverna bedöms av en patolog, vilket tar ungefär två veckor att göra. I de flesta fall ger detta en klar diagnos.

Vid ditt besök kan vi ibland behöva kontrollera hur din vattenkastning fungerar. Försök att komma med full blåsa och hör med mottagningspersonalen om sådan kontroll ska genomföras.

Om man inte hittar något och misstanken finns kvar, gör man en magnetkameraundersökning av prostata och inriktning av biopsinålarna med ultraljud, med magnetkamerabilden som ledning, så kallad fusionsledd biopsi. Flera olika system finns för detta. Akademiska sjukhuset använder sig av det första robotinriktade fusionssystemet i Sverige, det femte i Europa. Resultaten av detta är mycket lovande med god träffsäkerhet och minimering av antalet biopsistick och därmed komplikationsrisken.

PSA (Prostataspecifikt antigen) tas som blodprov. PSA är egentligen ett enzym som bildas i prostataceller och läcker till blodet i varierande grad hos alla män. Ett stegrat PSA kan härröra sig från prostatacancer, men även från inflammation, godartad åldersförstoring med mera. PSA finns i fri och bunden form i blodet. Den PSA-kvot som kan räknas fram har viss betydelse för utvärderande av tumörrisken. För en klar tumördiagnos krävs dock i de flesta fall cell- eller vävnadsprover.

Att fatta beslut om behandling av prostatacancer kräver noggrant övervägande. Behandlingsalternativen har olika biverkningar och när behov av behandling finns är det ofta flera möjliga, i stort sett likvärdiga alternativ, som erbjuds. Vid urologmottagningen finns varje fredag en kombinationsmottagning med besök hos urolog och onkolog tillsammans. Patienten och hans anhöriga (det är önskvärt att partner eller annan anhörig är med) får då gemensam information och förslag till behandlingsbeslut.

Många lågriskpatienter behöver inte behandlas direkt, utan man kan följa tumören över tid med regelbundna kontroller, så kallad aktiv monitorering.
Många lågriskpatienter behöver inte behandlas direkt, utan man kan följa tumören över tid med regelbundna kontroller, så kallad aktiv monitorering.

I dagsläget omfattar detta program en snar (inom 3–4 månader) ombiopsi, sedan biopsi vartannat år, samt PSA-kontroll och ändtarmsundersökning varje halvår. Om tumören visar tecken på tillväxt eller ökad aggressivitet, beslutas om ytterligare behandling. I många fall sker dock ingen eller minimal tillväxt under patientens livstid.

Mellanriskpatienter erbjuds i de flesta fall botande behandling, men enstaka personer kan, efter eget övervägande eventuellt monitoreras, men i dessa fall är risken med fördröjd behandling större.

Högriskpatienter erbjuds alltid behandlig, om inte annan allvarlig sjukdom hindrar.

Radikal prostatektomi innebär bortopererande av prostata och sädesblåsor och sedan hopfogning av urinblåsan till urinröret.
I vissa fall tas närbelägna lymfkörtlar bort och där det går utförs ingreppet nervsparande, så att det finns chans att återvinna erektionsförmågan efter operationen. Ingreppet tar ca två timmar. Prostataektomier utförs i regel med robotassisterad laparoskopi, och utförs endast i undantagsfall med öppen operation.

Efter robotassisterad prostatektomi får du som opererats stanna på sjukhuset i 1–2 dagar. Du får gå hem med en kateter i urinröret medan den nygjorda skarven mellan blåsa och urinrör läker. Katetern tas bort av uroterapeut eller kontaktsjuksköterska efter två veckor och du får då instruktion om knipövningar.

Tillfrisknandeperioden ligger på 3–6 veckor och sjukskrivningslängden beror på vilken slags arbete man har.

Biverkningar av botande behandling

Förlust av erektionsförmågan drabbar mer än hälften av de opererade patienterna, men detta är starkt beroende av tidigare förmåga och sexuell aktivitet, ålder och hur stor tumören är vid operationen. Efter strålbehandling besväras en andel av patienterna av urinträngningar och i en del fall kan även avföringsläckage uppstå. Erektionsförmågan påverkas också, men mer smygande än efter operation. Efter några år är biverkningarna av operation och strålning likvärdiga.

På denna sida finns mer information om de olika alternativen inom strålbehandling. 

Strålbehandling vid prostatcancer

Hormonell behandling baseras på att största delen av prostatacancercellerna behöver manligt könshormon (androgener), testosteron eller liknande molekyler, för att bli till, växa och överleva. Genom att slå ut effekten av testosteron kan hormonbehandlingen, ofta under lång tid, hålla cancern i schack även om den spridit sig (metastaserat). Läs mer om hormonell behandling på cancerfonden.se.

Med tiden kan cancercellerna bli mindre känsliga för hormonbehandlingen. Det finns då olika behandlingar att välja mellan:

Cytostatika kan ibland tillfälligt bromsa sjukdomen och minska symtomen. Innan cytostatikabehandlingen kallas du för att ta blodprov, endera hos onkologen, på lab eller på din vårdcentral.

Cytostatikabehandlingen ges på onkologiska dagvårdsavdelningen, ODA. Medicinerna ges i dropp, intravenöst. Behandlingen tar 30–60 minuter och du får gå hem samma dag. I samband med behandlingen får du medicin mot illamående samt kortison. Oftast ges 6 behandlingar med 3 veckors mellanrum.

Genom att lägga till dem till en pågående kastrationsbehandling kan man ofta få sjukdomen att gå tillbaka ytterligare en tid. Behandlingen kräver inga särskilda förberedelser och ges i tablettform. Medicinen ges på recept och hämtas på apoteket. Du följs upp med täta kontroller, varannan månad, under behandlingen.

Isotopbehandling kan används för att minska smärta vid prostatacancer som spridit sig till skelettet. Behandlingen ges på Nuklearmedicin, då det handlar om ett radioaktivt preparat. En nål sätts i ett blodkärl i armen och därefter injiceras Xofigo under några minuter. Därefter kan du gå hem. Total tidsåtgång är ca 20 minuter. Ofta ges 6 behandlingar med 4 veckors mellanrum.

Palliativ strålbehandling kan ges mot alla metastaser, framförallt skelettmetastaser. Det kan inte bota sjukdomen, men däremot lindra symtomen. Ofta räcker det med en stråldos för att ge god smärtlindring.

Vid behov kan benstärkande läkemedel ges. Det ges som spruta varje 6:e vecka. Du får sprutan i samband med besök till onkologkliniken.