Amyloidos är en heterogen grupp inlagringssjukdomar där abnormt veckade och aggregerade proteiner inlagras i kroppens organ och vävnader.

Ett stort antal proteiner kan ge upphov till amyloid men tillstånd, där inlagringarna i sig ger upphov till sjukdom, d.v.s. amyloidos, är relativt ovanliga. Amyloidos kan vara lokal eller systemisk. Systemisk amyloidos finns i många olika biokemiska former med olika prognos och helt olika behandling. Därför är både påvisande av amyloid och bestämning av dess natur absolut nödvändig. Vid amyloidosfrågeställning tas biopsi från främst bukväggens subkutis men även andra vävnader.

Amyloiddiagnostiken har egen remisserie. Inkomna prover, färska biopsier såväl som utstryk färgas och analyseras i polarisationsmikroskop. Föreligger amyloidos utförs typbestämning av amyloid med hjälp av Western blot (färsk vävnad) eller immunhistokemi (utstryk eller snitt) där egenframställda primära antikroppar används.

På amyloidlaboratoriet i Uppsala finns mycket lång erfarenhet av amyloidosdiagnostik, och djup kunskap om de olika formerna. Vid Klinisk Patologi diagnostiseras och typbestäms amyloidos för hela landet.

Medlemskap

Linjen är representerad i

• Svensk förening för patologi
• International Academy of Pathology
• International Society of Amyloidosis

Forskning

Patolog inom linjen samarbetar med Akademiska sjukhuset kliniker. Egen forskning inom olika former av amyloid och amyloidos.

Publikationslista, Per Westerberg

Personal

Per Westermark, linjeansvarig, konsult, professor emeritus, 018 - 611 38 49, 0703-669358

Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerformen hos kvinnor, med 7000 nyanmälda fall i Sverige varje år varav 250-300 i Uppsala. Majoriteten av dessa kvinnor är över 50 år men även yngre kvinnor kan drabbas av bröstcancer.

På avdelningen för klinisk patologi undersöks först cell- och vävnadsprover tagna från en knöl som upptäckts av patienten själv, av läkare eller vid mammografin. Om provet visar sig innehålla cancer, föreslås vanligtvis att cancern opereras bort. I operationspreparatet bedömer en patolog bland annat om tumören blivit borttagen i sin helhet (radikalitet) samt även tumörens storlek och karaktäristika, exempelvis uttryck av hormonreceptorer, Her2 samt cellernas delningshastighet. Denna information ligger sedan till grund för kommande behandling.

Bröstpatologilinjen på Klinisk Patologi handlägger årligen cirka 2000 prover.

Formella samarbeten

Linjens patologer medverkar vid två multidisciplinära ronderna som organiseras varje vecka, där diskussioner av anmälda fall (Patologirond) utmynnar i ett gemensamt förslag till behandling. Regionala och nationella vårdprogrammen för bröstcancer.

Medlemskap

Linjen är representerad i

• Svensk förening för patologi
• International Academy of Pathology

Forskning

Bröstpatologerna deltar i flera forskningsprojekt som pågår på bland annat onkologi- och kirurgi-kliniken, samt avdelningen för klinisk genetik.

Cytologi är en typ av diagnostik där man bedömer enskilda celler, till skillnad från patologi, där hela vävnadsprover analyseras. Frågeställningarna är ofta tumörer och tumörliknande sjukdomar men även diverse infektioner och inflammationer.

Det finns två typer av cytologiska prover; exfoliativ cytologi samt punktionscytologi.

• Vid exfoliativ cytologi samlar man in celler som har lossnat från en slemhinneyta. Det kan till exempel vara celler från urinblåsa, lungsäck och livmoderhals (cervix).
• Vid punktionscytologi erhålls celler från ett område genom att man sticker med en tunn nål och suger ut celler från området. Det kan till exempel vara från sköldkörtel, lymfkörtel och tumörförändringar. Klinisk patologi tar emot prover från vården men tar även prover själv vid sin egen punktionscytologiska mottagning.

En stor del av verksamheten på cytologen utgörs av de gynekologiska cellprovskontrollerna. Dessa utförs för att förebygga livmoderhalscancer genom att hitta cellförändringar i ett tidigt skede.

Vid avvikande fynd i det cytologiska provet kompletteras diagnostiken eventuellt med ytterligare analyser. På det cytologiska materialet kan man göra immuncytokemi (analys med antikroppar), flödescytometri (analys vid misstanke om lymfom eller leukemi) och molekylärpatologiska analyser (analyser på gen-nivå). Ibland behöver man komplettera provtagningen med ett histopatologiskt prov, dvs en vävnadsbiopsi.

Formella samarbeten

Styrgrupp för gynekologisk hälsokontroll
Multidisciplinära ronder

Endokrinpatologiska linjen analyserar och karakteriserar sjukdomstillstånd i de endokrina organen, d.v.s. de organ som innehåller hormonproducerande celler.

Prover som handläggs utgörs av operationspreparat och biopsier från exempelvis sköldkörteln, bisköldkörteln, binjurar och bukspottkörteln. De flesta övriga organ i kroppen, som tarmen, huden och lungan, innehåller också spridda hormonproducerande celler som kan ge upphov till tumörer. De hormonproducerande tumörerna kan oftast identifieras vid den mikroskopiska undersökningen men ibland används immunhistokemisk undersökning av hormoner och andra proteiner som är kopplade till hormonsyntes eller hormonlagring, exempelvis kromogranin och synaptofysin, för att säkerställa diagnosen. Även tumörens tillväxthastighet kan karakteriseras med immunhistokemisk färgning för Ki67, och denna analys är viktig för valet av behandling.

Diagnostiken baseras på nationella, europeiska och internationella styrdokument fastställda av Svensk förening för Patologi, European Neuroendocrine Tumor Society och Världshälsoorganisationen/WHO.

Formella samarbeten

Vår enhet är en viktig del i Akademiska sjukhusets Centre of Excellene för neuroendokrina tumörer. Medlemmar från linjen medverkar varje vecka i multidisciplinära ronder där anmälda fall (patologirond) diskuteras och behandlingsbeslut fattas.

Vävnadsprover inkommer från hela Sverige och resten av världen för eftergranskning av diagnoser och konsultation.

Medlemskap

Linjen är representerad i

• Svensk förening för patologi
• International Academy of Pathology
• European Neuroendocrina Tumor Society (ENETS)

Forskning

Patologer inom linjen samarbetar med Akademiska sjukhusets kliniker.

Elektronmikroskopi är en avancerad analysmetod som ställer diagnosen på basen av förändringar i vävnadens ultrastruktur.

För diagnos av sjukdomar såsom glomerulopatier muskel-, cilie- och hudsjukdomar är denna analysmetod absolut nödvändig. Dessutom kompletterar elektronmikroskopi de konventionella metoderna vid exempelvis svårkaraktäriserade tumörer.

Provtagning och fixering

Vilken provtyp som tas beror på den diagnostiska frågeställningen, för t.ex. ciliesjukdomar tas borstbiopsier från respirationsslemhinnan. Snabb hantering av biopsimaterialet ger bästa förutsättningen för optimal elektronmikroskopisk undersökning. För optimal elektronmikroskopisk diagnostik krävs morfologi på ultrastrukturnivå och materialet måste handskas med ytterst försiktighet, vilket ställer stora krav på personalen som tar hand om de färska vävnadsproverna. Fixering måste ske snarast efter provtagning, för att minimera artefakter. Vid behov kan patolog på avdelningen ta en bit vävnad från operationspreparat eller vid obduktion, dock blir ultrastrukturen inte optimal. Protokoll för omhändertagande av vävnadsbitar från paraffinklossar finns.

Elektronmikroskopering

Elektronmikroskopet finns på institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet. Preparatet behandlas och förs sedan in i elektronmikroskopet, där det träffas av en stråle av högspänningselektroner. Elektronernas spridning från objektet påverkas av metallerna som bundits till preparatet vilket möjliggör visualisering av vävnadens ultrastruktur. Bilden tas med en digitalkamera och visas på en datorskärm. Elektronmikroskopet tillåter snabb växling mellan låg och hög förstoring, utan märkbara brytningsfel.

Linjen för gastrointestinal patologi handlägger i princip alla ärenden som berör sjukdomstillstånd som innefattar magtarmkanalen i sin helhet, levern, gallblåsan och den exokrina bukspottkörteln.

Sjukdomstillstånd som handläggs är precancerösa och tumörtillstånd, inflammatoriska sjukdomar samt olika typer av motilitetsrubbningar i tarmen. LInjen utför histologiska och immunhistokemiska analyser och i vissa fall även mutationsanalyser.

Formella samarbeten

Linjen medverkar i regionala vårdprogramsgrupper samt vid regelbundet återkommande multidisciplinära ronder, där anmälda fall (patologirond) diskuteras och behandlingsbeslut fattas. Då gastrointestinal patologi innefattar många organsystem med många olika frågeställningar så delas de multidisciplinära ronderna upp i övre och nedre onkologiska gastroronder och i medicinska vuxen- och barngastroronder samt leverrond. Vid dessa ronder behandlas inte bara fall från Uppsala utan även fallfrån bland annat Gävle och Falun.

Årligen hanterar linjen för gastrointestinal patologi omkring 8000 prover.

Medlemskap

Linjen är representerad i

• Svensk förening för patologi
• International Academy of Pathology

Forskning

Patologer inom linjen samarbetar med Akademiska sjukhusets kliniker inom translationella forskningsprojekt.
Egen forskning sker inom följande områden; kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som morbus Crohn och ulcerös colit, primär scleroserande cholangit samt neurodegenerativa sjukdomar inom det eneteriska nervsystemet.

Den gynekopatologiska linjen handlägger material rörande alla benigna och maligna tillstånd inom gynekologisk patologi.

Det diagnostiska materialet varierar från mindre biopsier och curettage till operationspreparat omfattande multipla organ från bukhålan.

Årligen handläggs över 7 000 fall av linjen.

Handläggningen av fall följer rekommendationer som framtas av den nationella vårdprogramgruppen.

Formella samarbeten

Linjen medverkar i nationella KVAST-gruppen, nationella och regionala vårdprogramgrupper.

Linjen medverkar i en multidisciplinär rond, varje vecka, där anmälda fall (patologirond) diskuteras och behandlingsbeslut fattas.

Medlemskap

Linjen är representerad i

• Svensk förening för patologi
• International Academy of Pathology
• Nordic Society of Gynecological Oncology

Forskning

Patologer inom linjen samarbetar med Akademiska sjukhusets klinikers forskningsprojekt samt även andra nationella forskningsprojekt.

Linjen för hematopatologi bedriver diagnostik av sjukdomar i blod, benmärg och lymfoida organ.

Frågeställningar som vanligtvis utreds är lymfoproliferativa sjukdomar, akuta leukemier, kroniska myeloproliferativa sjukdomar, myelodysplastiska syndrom och anemier. Linjen utför morfologisk diagnostik av utstryk från blod och benmärg och av snitt från benmärgs- och lymfkörtelbiopsier. Dessutom utförs immunhistokemi, flödescytometri och molekylära analyser.

Hematopatologilinjen har egen remisserie.

Årligen inkommer cirka 4000 prover till den hematopatologiska linjen, varav två tredjedelar från Akademiska sjukhuset och resterande från övriga landsting i Uppsala/Örebroregionen.

Formella samarbeten

Hematopatologerna medverkar vid multidisciplinära ronder, där anmälda fall patologirond diskuteras och behandlingsbeslut fattas.

Medlemskap

Linjen är representerad i

• Svensk förening för patologi
• International Academy of Pathology
• Euroclonality
• Nordic Society of Pediatric Haematology and Oncology (NOPHO)

Forskning

Patologer inom linjen samarbetar med Akademiska sjukhusets kliniker. Egen forskning inom lymfom och leukemie.

Denna linje inom patologi handlägger fall rörande sjukliga förändringar i hjärta och kärl. Det material som erhålls för histopatologisk undersökning är främst biopsier från hjärta samt operationspreparat från aorta - stora kroppspulsådern.

Hjärtbiopsier

Vi deltager i ett flertal projekt rörande hjärtsvikt inkluderande om även morfologiska förändringar kan reverseras vid dessa tillstånd. Vidare projekt fokuserade kring utvecklingen av aortaaneurysm.
Vid sviktande hjärtfunktion sker utredning med olika metoder såväl invasiva som icke-invasiva. Hjärtbiopsier tas från höger kammare. De mest förekommande frågeställningarna är; vilken typ av morfologisk förändring som föreligger och dess orsaker, exempelvis om en ärftlig komponent föreligger. Vidare efterfrågas om förändringarna kan läka eller om transplantation kan bli nödvändig.

Stora kroppspulsådern

Brusten aorta är ett mycket allvarligt tillstånd och kräver akut kirurgisk behandling. Det föreligger väsentliga skillnader om bristningen är lokaliserad i bröst- eller bukaorta. De frågeställningar vi besvarar är orsaken till bristningen, om det sannolikt finns en genetisk komponent, graden av inflammation samt eventuell infektion.

Medlemskap

Linjen är representerad i

• Svensk förening för patologi
• International Academy of Pathology

Forskning

Patologer inom linjen samarbetar med Akademiska sjukhusets kliniker.

Hudpatologer handlägger missbildningar, tumörer och inflammatoriska sjukdomar primära i huden samt systemsjukdomar engagerande huden (inflammatoriska, autoimmuna, degenerativa samt av inlagringstyp).

Huden är kroppens största organ och hudförändringar uppträder genom hela livet.

Hudlinjen tar hand om ca 8000 fall årligen inklusive konsultationsfall.

Hudpatologerna medverkar vid multidisciplinär rond för melanom samt rond för hudläkare där anmälda fall diskuteras och beslut om fortsatt handläggning fattas.

Hudlinjen är representerad i arbetsgrupp för malignt melanom inom Regionalt Cancercentrum samt representerad inom patologens KVAST = patologens Kvalitetssystem.

Medlemskap

• Svensk förening för patologi
• Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi
• European Society of Pathology

Forskning

Patologer inom linjen deltar i kliniska forskningsprojekt inom Akademiska sjukhuset.
Egen forskning inom;

Tumörpatologi (HPA)
Amyloidforskning

Lungpatologi linjen är involverad i diagnostik, forskning och utbildning inom icke-neoplastiska och neoplastiska sjukdomar såsom interstitiella sjukdomar, granulomatösa sjukdomar, vaskulit, autoimmuna sjukdomar, lungcancer, mesoteliom och metastatiska tumörer.

Undersökningar görs på cytologi-, biopsi-, operations- och obduktionspreparat från lunga, luftstrupe, bronker, pleura, mediastinum och bröstkorg.

Omkring 3000 fall från Akademiska sjukhuset och andra kliniker i landet handläggs årligen.

Lungcancerprover analyseras rutinmässigt för molekylära avvikelser (EGFR, ALK, ROS1, HPV, KRAS). Dessutom tillämpas immunhistokemiska metoder för att finklassificera tumörer. Dessa analysmetoder möjliggör användandet av specifika och därmed även mer effektiva behandlingsformer. Se även Molekylärpatologi. Eftergranskning av patologiprover som tidigare undersökts på andra sjukhus kan efterfrågas av kliniska läkare eller utomstående patologer.

Formella samarbeten

Ett multidisciplinärt tillvägagångssätt används för att säkerställa korrekt diagnos, uppskatta sjukdomens utbredning samt finnas bäst behandling.

Representant från linjen ingår i Uppsala/Örebro regionens vårdprogramgrupp inom området lungcancer och medverkar i områdets KVAST-grupp.

Linjens patologer medverkar vid den multidisciplinära ronden som organiseras varje vecka, där anmälda fall (Patologirond) diskuteras och behandlingsbeslut fattas.

Medlemskap

Linjen är representerad i

• Svensk förening för patologi
• International Academy of Pathology
• Svensk förening för klinisk cytologi
• Svenska lungcancerstudiegruppen
• Pulmary Pathology Society

Forskning

Patologer inom linjen samarbetar med Akademiska sjukhusets kliniker.

Egen forskning inom;

• Miklos Gulyas
• Mesotelcellsdifferentiering och malign mesoteliom
• Tumörmarkörer i serösa vätskor
• COX-2-uttryck i icke småcellig lungcancer (NSCLC)
• In vivo modeller av neuroektodermala tumörer

Patrick Micke och Johan Botling

• Translationell tumörpatologi

Den neuropatologiska linjen handlägger vävnad från centrala och perifera nervsystemet och muskelbiopsier.

Sjukdomar som diagnostiseras inkluderar bl.a. tumörer, neurodegenerativa sjukdomar, medfödda muskelsjukdomar, inflammationer och metabola sjukdomar. Linjen tar emot prover, färskt eller formalinfixerat. Vävnaden består av små biopsier, operationspreparat eller hela organ uttagna vid obduktion. Linjen har egen remisserie.

Diagnosen baseras på en morfologisk, immunhistokemisk och eventuellt elektronmikroskopisk eller molekylärpatologisk analys. Alla prover handläggs enligt internationella och regionala konsensusdokument.

Formella samarbeten

Neuropatologerna medverkar vid multidisciplinära ronder, där anmälda fall (patologirond) diskuteras och behandlingsbeslut fattas. Neuropatologilinjen ingår i Uppsala/Örbro regionens vårdprogramsgrupp för maligna hjärntumörer.

Medlemskap

Linjen är representerad i

• Svensk förening för patologi
• International Academy of Pathology
• Scandinavian Neuropathology Society
• Brittish Neuropathology Society
• American Association of Neuropathologists

Forskning

Patologer inom linjen samarbetar med Akademiska sjukhusets klinikers forskningsprojekt.

Egen forskning inom;

• Hypofystumörer
• Neurodegenerativa sjukdomar
• Tumörer i Centrala och perifera nervsystemet

Patologernas publikationslistor

Alafuzoff Irina

Casar-Borota Oliver

Perinatalpatologisk undersökning omfattar undersökning av foster samt barn och placentor.

Det är viktigt att dessa följs åt då de tillsammans speglar interaktionen mellan mamman och barnet. Då ett barn eller foster dör utförs en undersökning för att försöka fastställa dödsorsaken. När allvarliga missbildningar upptäcks vid ultraljudsundersökningen och graviditeten avbryts, kan en undersökning kartlägga om det finns risk för upprepning vid förnyad graviditet. Efter undersökningen kan föräldrarna ånyo se barnet, om så önskas.

På akademiska sjukhuset finns regionalt upptag av perinatalfall. Ca 150 barn- och fosterundersökningar samt cirka 350 placentaundersökningar utförs varje år. På obduktionsavdelningen finns möjlighet att utföra dissektionsmikroskopiska undersökningar. Detta möjliggör detaljerad makroskopisk undersökning och fotografering som möjliggör verifikation av fostermissbildningar vid ett avbrytande.

Dessutom kan undersökning med MR samt skelettröntgen utföras, via sjukhusets röntgenavdelningen, vid hjärnmissbildningar respektive skelettdysplasier.

Överläkare och linjeansvarig Katharina Ericson har genomgått den Europeiska utbildningen för perinatalpatologer (International Paediatric Pathology Association courses) och har arbetat inom detta område sedan 2001.

Formella samarbeten

Multidisiplinära ronder med obstetriker, barnkirurg, barnläkare, klinisk genetiker, röntgenläkare samt perinatalpatolog hålls regelbundet.

Medlemskap

Linjen är representerad i

• Svensk förening för patologi
• International Academy of Pathology

I Uppsala transplanteras årligen cirka 100 njurar och 20 bukspottkörtlar. Denna linje inom patologin handlägger prover från transplanterade patienter. I huvudsak analyseras biopsier från transplanterade njurar och bukspottkörtel med vidhängande bit från tolvfingertarm.

Frågeställningarna gäller om det rör sig om en avstötning, biverkan av givna mediciner, virusinfektion eller återkomst av grundsjukdom. De flesta prover är akuta och besvaras inom 4 timmar. Vi analyserar dessa biopsier med olika typer av specialfärgningar, inkluderande immunhistokemi och i vissa fall immunfluorescens samt elektronmikroskopi. På basen av biopsifynden i kombination med övrig information beslutas om eventuella akuta behandlingsåtgärder. En lyckad transplantation med ett välfungerande organ är resultat av ett teamwork med ett flertal specialiteter involverade.

Formella samarbeten

Alla biopsier diskuteras vid rond med berörda kliniker och i samband med ronden, då all tillgänglig information integreras, görs eventuella finjusteringar av behandlingen för att optimera funktionen i transplantatet. Alla fallen som ska tas upp i de multidisciplinära ronder som anmäls via navet - patologirond.

Vi har ett nära samarbete med det njurpatologiska laboratoriet vid Karolinska Sjukhuset. Vidare kan vi vid behov konsultera ett laboratorium i Pittsburg. Transplant pathology internet services.

Medlemskap

Linjen är representerad i

• Svensk förening för patologi
• International Academy of Pathology

Forskning

Vi bedriver forskning tillsammans med kliniker rörande patogenes och patofysiologi vid transplantation.

Den uropatologiska linjen handlägger material rörande benigna och maligna tillstånd i urinvägar och manliga könsorgan.

Till uropatologin hör njurar, uretärer, urinblåsa och till de manliga könsorganen hör prostata, testiklar och penis. Det diagnostiska materialet varierar från biopsier till operationspreparat av olika storlek.

Årligen handläggs drygt 3000 fall av uropatologiska linjen.

Formella samarbeten

Linjen är representerad i regionala vårdprogramgrupper.

Uropatologerna medverkar vid multidisciplinära ronder, där anmälda fall (patologirond) diskuteras och behandlingsbeslut fattas.

Medlemskap

Linjen är representerad i

• Svensk förening för patologi
• International Academy of Pathology
• The European Network of Urological Pathology

Forskning

Patologer inom linjen samarbetar med Akademiska sjukhusets klinikers forskningsprojekt.
Egen forskning inom prostata – och urinvägspatologi.

Öron-näsa-hals är en anatomisk region som innefattar munhålan, spottkörtlarna, halsmandlarna, näsan, bihålorna, svalget, larynx och övre luftvägarna.

Denna linje utför diagnostiska undersökningar och utvärderingar av tumörer och andra åkommor i öron-näsa-halsområdet. I rutinutbudet av analysformer finns utöver de ordinära histologiska och cytologiska undersökningar även immunologiska och molekylära undersökningar. Undersökningar görs på cellprov, biopsimaterial, operations- och obduktionspreparat.

Vi tillhandahåller patologiska tjänster inom histologi och cytologi av både rutinmässig och specialiserad form såsom immunhistokemi, elektronmikroskopi och molekylär undersökning, såsom EBV- och HPV-analyser (Molekylärpatologi).

Omkring 3000 fall från Akademiska sjukhuset och andra kliniker i landet behandlas årligen.

Formella samarbeten

ÖNH-patologerna medverkar vid multidisciplinära ronder, där anmälda fall patologirond diskuteras och behandlingsbeslut fattas.

Medlemskap

Linjen är representerad i

• Svensk förening för patologi
• International Academy of Pathology

Forskning

Patologer inom linjen samarbetar med Akademiska sjukhusets kliniker.