Den här sidan riktar sig till vårdgivare. För information som riktar sig till patient och besökare eller arbetssökande se följande sidor:

• Mottagningar och avdelningar – för patient och besökare
• Jobba på Akademiska sjukhuset – för arbetssökande

Nyheter

Här kan du läsa nyheter från Akademiska laboratoriet.

Nyheter från Akademiska laboratoriet

Provinlämning/provmottagning 

Provinlämning till klinisk mikrobiologi sker på Hubben våning 4 under våra öppettider.

Hitta till Hubben (openstreetmap.org)

För provinlämning övriga tider hänvisas till klinisk kemi och farmakologi, ingång 61. Där är provinlämningen öppen dygnet runt.

Kontaktinformation klinisk mikrobiologi

Expedition

Telefonnummer: 018-611 39 16
Fax: 018-55 91 57
Måndag–fredag: 8–16.30, lunchstängt: 12–13
Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 38, våning 4, 752 37 Uppsala.

Provinlämning/Provmottagning

Telefonnummer: 018-611 26 44
Måndag–fredag: 8–16.30
Lördag–söndag/helgdag: 8–14
För provinlämning övriga tider hänvisas till klinisk kemi och farmakologi, ingång 61.
Där är provinlämningen öppen dygnet runt.

Adress: Dag Hammarskjöldsväg 38, Hubben, plan 4.

Substrat

Frågor om beställningar och produkter
Telefonnummer: 018-611 39 23
Fax: 018-51 35 82
Måndag–fredag kl. 8–15.30

E-post: KMB.substrat@akademiska.se

Jourhavande läkare/mikrobiolog

Bakteriologiska frågor

Telefonnummer: 018-611 39 16
Måndag–fredag: 9–16.30
Lördag–söndag/helgdag: 10–13

Virologiska frågor

Telefonnummer: 018-611 39 16
Måndag–fredag: 9–16.30

Nyheter

Här kan du läsa nyheter från Akademiska laboratoriet.

Nyheter från Akademiska laboratoriet

Referenslaboratoriediagnostik

Svenskt laboratorienätverk inom mikrobiologi (SLIM) samordnar de nationella referenslaboratorierna (NRL) och ägs gemensamt av Folkhälsomyndigheten och Sveriges kommuner och regioner. Nätverkets syfte är att säkerställa en hållbar struktur för en effektiv och jämlik tillgång till kliniskt mikrobiologiska analyser och expertfunktioner för hälso- och sjukvården i hela landet.

Klinisk mikrobiologi har huvudansvar för polyomavirus, delat ansvar med KS för atypiska luftvägsinfektioner, och delat med Örebro för STI. Zoonosdiagnostiken är under diskussion men i Uppsala finns samlad kompetens inom området zoonoser genom Zoonotic Science Center på IMBIM BMC, CVI-mottagningen inom infektionsjukdomar på Akademiska sjukhuset samt diagnostik på KMB och BMC både i rutin och forskning. Nätverkets styrgrupp består av experter från Sveriges mikrobiologiska laboratorier knutna till universitetssjukhus.

Läs mer om SLIM på Folkhälsomyndighetens webbplats .

Antibiotikaresistens

Resistensbestämning görs på fynd som anses kliniskt relevanta. Bedömningen om vad som är relevant görs utifrån provtyp, den kliniska informationen som givits på remissen och bakterieväxten.

De antibiotika som en bakterie resistensbestäms mot är utvalda utifrån art och typ av infektion. I resistensbestämningen ingår preparat som vanligtvis används i detta landsting för behandling av den aktuella infektionen. Medel som en bakterie är naturligt resistent mot redovisas vanligen inte. Utvidgad resistensbestämning görs där det anses medicinskt motiverat.

Om patienten är allergisk mot något antibiotikum eller om resistensbestämning önskas mot något speciellt antibiotikum bör detta anges i den kliniska informationen.

Resistentläget för antibiotika

Alla laboratorier som jobbar med klinisk mikrobiologi följer ständigt resistensläget. Den statistik som skapas utgör vanligtvis basen för den empiriska behandlingen, det gäller både lokalt och nationellt. Som all statistik har även resistensstatistiken sina problem, varför man alltid bör tolka med försiktighet. Några problem är:

• Att materialet är hårt selekterat. Vanliga orsaker idag för odling är terapeutisk svikt eller svåra infektioner. Resistensläget i dessa situationer är ofta sämre än om man skulle gå ut och titta i befolkningen i stort.
• Att spridningsbenägna kloner kan få stort utrymme i statistiken. Typexemplet är när en Staphylococcus aureus-klon med resistens mot fusidinsyra kom in i Sverige för några år sedan. Idag är fusidinsyraresistensen i sjunkande, vilket beror på att klonen är på väg bort.
• Att vissa typer av smittspårning/screening/krav på odling innan behandling kan leda till snedfördelningar eller överrepresentation av vissa stammar/kloner.
• Att laboratoriet gör ändringar i sin metodik. Kinolonresistensen föreföll t.ex. att öka hastigt för några år sedan, när man bytte den lapp som användes för att screena för denna typ av resistens. Egentligen rörde det sig om en känsligare metod. Nyligen ändrades denna metod ånyo för att upptäcka nytillkomna resistensmekanismer. Dessa förändringar kan göra kinolonstatistiken svårtolkad över tid.
• Att resistensbestämningar inte utförs på alla isolat man hittar. Avläsare är mer benägna att utföra resistensbestämning om patienten är svårt sjuk, har vårdats utomlands, har nedsatt försvar med mera.

Statistik angående fynd som rapporteras enligt smittskyddslagen kan fås via Folkhälsomyndigheten alternativt Smittskyddsenheten. Vid frågor eller önskemål om ytterligar statistik, kontakta gärna laboratoriet, 018-611 39 16.

Referensgruppen för Antibiotikafrågor RAF 
Smittskyddsenheten i Uppsala (regionuppsala.se)
Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens (strama.se)
(100-200 konsekutiva stammar kontrolleras varje vår på samtliga maikrobilogiska lab i Sverige. Den första siffran som anges är resistens i procent i respektive län. Siffran i parentes är Sverigesnittet. Klicka på SRGA QA Surevys. Klicka på "Data soreterade laboratorievis", sortera på "Uppsala" och "OK".)

Tolkning, antibiotikaresistens

S, Känslig
Infektionen kan förväntas svara på behandling med detta antibiotikum vid dosering rekommenderad för denna typ av infektion.
Bakterien har inga påvisande resistensmekanismer mot medlet.

I, Indeterminant
Behandlingseffekten med detta medel är osäker. Bakterien har förvärvat låggradig resistens mot medlet eller har naturligt lägre känslighet för medlet.

R, Resistent
Klinisk effekt av behandling med detta medel är osannolik.
Bakterien har förvärvat betydelsefulla resistensmekanismer eller är naturligt resistent mot medlet.