När använder man gips?

Du får gips när en skadad kroppsdel behöver hållas helt stilla för att kunna läka. Det vanligaste är ben- och armbrott, men även andra skador kan behöva gipsas.

Gipsning kan göras med kalkgips (vanligt gips) eller syntetgips. Kalkgips blir helt hårt efter ett dygn. Syntetgips blir hårt efter ungefär en timme. Själva gipsningen tar 10–20 minuter och kräver inga förberedelser.

En undersköterska med utbildning i gipsteknik gör oftast gipsningen.

Ibland får du en ortos i stället för gips. Det är en avtagbar skena eller hylsa i plast som sitter fast med kardborrband.

Att ha gips

Svullnad

Armar och ben svullnar ofta efter en skada. Gipsen kan då kännas trång. Det är viktigt att försöka minska svullnaden eftersom den kan göra ont och skada nerver, blodkärl eller senor.

Högläge

Håll den gipsade kroppsdelen i högläge när du vilar. Det betyder att den ska ligga högre än hjärtat. Låt inte armen eller benet hänga nedåt.

Rörelse minskar svullnad

Var så aktiv du kan. Rörelser minskar svullnaden. Rör leder som inte är ingipsade och som ligger nära skadan.
Exempel: Har du gipsad handled ska du röra fingrar, armbåge och axel.

Svullna ben när man sitter stilla

Om du sitter mycket kan benen svullna. När du går pumpas blodet tillbaka mot hjärtat och svullnaden minskar.

Om du får belasta ett gipsat ben ska du gå så mycket du kan. Det förbättrar blodcirkulationen, minskar komplikationer och påskyndar läkningen. Vila benet mellan varven och lägg det högt, till exempel på en stol.

Markeringsgång

Om du inte får belasta ditt gipsade ben ska du markeringsgå. Det innebär att du sätter ner foten utan att lägga vikt på den. Föreställ dig att du sätter ner foten på ett ägg utan att krossa det.

Gipsad handled

Det är vanligt att armbågen blir blå när du har en bruten och gipsad handled. Det visar att du har hållit handen i högläge som du ska. Blodet från skadan rinner till den lägsta punkten och orsakar blåmärket.

Om däremot fingrarna blir blå eller svullna har du troligen inte haft handen tillräckligt högt.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om:

• gipsen känns trång och du har ont trots att du håller kroppsdelen högt
• fingrar eller tår blir vita, färglösa eller tappat känsel
• det gör ont för att gipsen trycker eller skaver
• Ibland behöver gipsen läggas om.

Flyga med gips

Ett gips som går runt hela benet eller armen kallas cirkulärgips. Vid längre flygresor kan flygbolaget kräva att gipset klipps upp, eftersom lufttrycket kan öka svullnaden och ge komplikationer.
Kontakta alltid flygbolaget om du har gips och ska flyga.

Kontakt till gipssalen

Rådgivning och tidsbokning
Telefon: 018–611 44 65

Råd till dig som har gips eller aircast

Aircast

Aircast ska alltid sitta på när du går – både inomhus och utomhus.

Kalkgips

Belasta inte kalkgips de första 24 timmarna. Undvik också tryck mot hårda eller vassa ytor.

Syntetgips

Följ samma regler som för kalkgips, men syntetgips får belastas redan efter 1 timme.
Ett gånggips (både kalk och syntet) får belastas endast med den sula eller sko som är avsedd för det.

Högläge – varför det är viktigt

Den skadade kroppsdelen svullnar ofta under de första dagarna. Svullnad kan göra att gipsen blir för trång och att hand eller fot blir blå, gör ont eller tappar känsel. Högläge minskar svullnaden.

Ring vården om du får symtom trots ordentligt högläge.

Följ dessa råd

• Sitt aldrig med ett skadat ben hängande. Lägg det i planläge, till exempel på en stol.
• Bädda upp benet eller armen i högläge med kuddar när du ligger i sängen.
  Håll en gipsad arm eller ett gipsat finger i högläge så svullnaden sprids utanför gipsområdet.
• Rör alla leder som inte är ingipsade: fingrar, tår, armbåge, axel, knä.
• Skydda gipsbandaget mot vatten och fukt. Blir gipsen blöt kan den tappa hållbarheten.
• Använd plastskydd bara tillfälligt vid dusch – plasten stänger inne fukt från kroppen.