Cancer
När du eller din närstående vårdas hos oss ställs du förmodligen inför många frågor och funderingar. Här får du som ska utredas eller behandlas för cancer information som kan vara till nytta för dig.
Cancer
När du eller din närstående vårdas hos oss ställs du förmodligen inför många frågor och funderingar. Här får du som ska utredas eller behandlas för cancer information som kan vara till nytta för dig.
För dig som utreds eller behandlas för cancer
När du eller din närstående vårdas hos oss ställs du förmodligen inför många frågor och funderingar. Här får du som ska utredas eller behandlas för cancer information som kan vara till nytta för dig.
Hjälp och stöd
På Akademiska sjukhuset erbjuds hjälp och stöd till dig som har fått en cancerdiagnos, eller du som är närstående till en sjuk. Det är kontaktsjuksköterskorna som håller samman vård- och rehabiliteringsinsatserna runt alla cancerpatienter. De kan även hjälpa dig att få kontakt med exempelvis kurator, dietist eller fysioterapeut.
Nedan hittar du exempel på situationer eller symtom som du kan få hjälp att behandla och hantera, via 1177.se, på Akademiska sjukhuset eller i samverkan med kommun, vårdcentral eller övriga myndigheter.
Alkohol och cancer
Alkohol kan påverkar kroppens organ på flera sätt och kan ibland vara en bidragande orsak till cancer. Det finns också tecken på att alkoholrelaterad cancer är svår att bota på grund av att alkoholkonsumtion påverkar omsättningen av medicinerna i kemoterapin. Medicinerna kan få sämre effekt och bieffekterna ökar. Dessutom kan alkoholens inflammatoriska egenskaper och förmåga att försämra immunförsvaret leda till att tumörceller växer och sprids. Det är därför bra att sluta dricka alkohol i samband med cancerbehandling. För att förebygga cancer är det bäst att inte dricka alkohol alls.
Din kontaktsjuksköterska kan ge dig stöd eller hänvisa vidare om du önskar hjälp att minska på alkohol. Det finns också stöd att får via internet och telefon.
Alkohol (1177.se)
Alkoholhjälpen
Alkohol påverkar risken för cancer
- När kroppen bryter ner alkohol bildas acetaldehyd. Detta är ett cancerframkallande ämne.
- Alkohol höjer kroppens nivå av hormoner, till exempel östrogen. Höjd nivå av östrogen ökar risken för bröstcancer.
- Alkohol påverkar cellernas skydd så att andra ämnen som framkallar cancer lättare kan tränga in i cellerna.
- Hög alkoholkonsumtion försvagar också kroppens immunförsvar, särskilt genom att minska antalet och effekten av de immunceller som dödar cancerceller, vilket ökar risken för cancer.
Kopplingen mellan alkohol och cancer är starkast när det handlar om cancer i munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe, mage, lever, tjock- och ändtarm och bröst hos kvinnor. Mer än tio procent av alla dödsfall i bröstcancer i Sverige orsakas alkohol. Det betyder att bröstcancer är den största alkoholorsakade cancerformen bland kvinnor i Sverige. För hela befolkningen och för män är tjock- och ändtarmscancer den största cancerformen där alkohol är orsaken.
Vilken typ av alkoholhaltig dryck som konsumeras spelar ingen roll för risken att utveckla cancer, risken är lika stor för öl, vin och sprit. De flesta studier av alkohol och cancer visar på ett linjärt växande förhållande. Det betyder att när alkoholkonsumtionen ökar, ökar också cancer-risken. För en del cancerformer ökar risken vid måttligt drickande. För andra cancerformer uppstår den stora risken först vid en relativt hög konsumtion. Det finns inte någon helt riskfri nivå.
Risken för cancer ökar också kraftigt om man dricker alkohol och röker samtidigt, särskilt för cancer i de övre luftvägarna.
Ekonomi och försörjning
Ekonomisk stöd när du är sjuk (1177.se)
Fonder och stiftelser
För många innebär sjukdom och behandling en påfrestning på ekonomin. Det finns fonder där du kan ansöka om till exempel ekonomiskt bidrag, rehabiliteringsvistelse eller rekreationsresa. Olika fonder har olika erbjudanden och det är viktigt att du läser om vad som gäller för respektive fond eller stiftelse. Du som drabbats av cancer och har en inkomst eller förmögenhet som inte överstiger fondens riktlinjer för inkomst- och förmögenhetsgräns kan ansöka.
Ansökan
Du ansöker genom att skriva ut och fylla i ansökningsblanketter från fondens eller stiftelsens webbsida. Till ansökan ska du dessutom skicka inkomstuppgifter och ibland behövs ett aktuellt intyg eller en remiss från läkare, sjuksköterska eller kurator. Behövs du ett intyg eller remiss kan du be din läkare, sjuksköterska eller kurator att skriva ett sådant. Det är viktigt att ansökan är korrekt ifylld och underskriven av dig.
Exempel på fonder
Curo (curo.nu)
Cancer och allergifonden (cancerochallergifonden.se)
Cancerrehabfonden (cancerrehabfonden.se)
Fysisk aktivitet
I våra team finns sjukgymnaster/fysioterapeuter. De kan hjälpa dig med råd kring rehabilitering efter operation och annan behandling som är anpassad till din situation. Fråga din behandlande personal om att få kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut.
Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandling och symtom av sjukdomen. Det är också bra att hålla sig aktiv i väntan på behandling för att öka möjligheterna till ett gynnsamt förlopp.
Fysisk aktivitet och fysioterapi vid cancer (1177.se)
Friskvårdslotsen – träning utskrivet på recept
Vi erbjuder extra stöd till dig som har ordinerats fysisk aktivitet och fått recept. Denna tjänst kallas för friskvårdslotsning och är kostnadsfri. Lotsningen sker genom telefonsamtal med hälsopedagoger. Lotsarna kan stötta, motivera och komma med tips, utifrån den ordination som har getts. Lotsarna har också koll på det stora utbudet av organiserade aktiviteter i hela Uppsala län.
Friskvårdslotsning (rfsisu.se)
Närstående
Att vara närstående till någon som är sjuk i cancer kan vara en mycket pressande situation. Förutom att man oroar sig för den som är sjuk kan man ha många andra funderingar, men det finns stöd och information för dig som anhörig.
Som närstående har man den viktiga uppgiften att stötta den som är sjuk och lyssna på honom eller henne. Men det är inte alltid lätt att stå nära och stötta någon, när man själv samtidigt har en stark oro.
Närstående till någon som får en allvarlig sjukdom (1177.se)
Stödgrupp för barn och unga
Tillsammans med Akademiska sjukhuset erbjuder Sjukhuskyrkan stödgrupper för barn och ungdomar då någon i den nära familjen avlidit, så kallade Zebragrupper. Dessa grupper vänder sig till barn och ungdomar mellan 8 och 20 år. Sjukhuskyrkans personal har alla stor erfarenhet av att möta barn och familjer både i akuta kriser och som stöd under en längre sjukdomstid.
Tobaksavvänjning under cancerbehandling
Det finns mycket att vinna på att sluta röka, till exempel bättre resultat av kirurgisk behandling, strålbehandling och cytostatikabehandling.
Du rekommenderas därför att sluta röka så snart som möjligt inför utredning och behandling. Att sluta röka i samband med cancerdiagnos kan öka behandlingens effektivitet, minska risken för sekundära tumörer och öka chansen att överleva. Ett rökstopp vid cancerdiagnos minskar dessutom risken för hjärtsjukdom, KOL, stroke och andra tumörformer senare.
Hjälp att sluta röka (1177.se)
Samtalsstöd
Att veta hur känslor och reaktioner kommer att yttra sig vid ett cancerbesked går inte att förbereda sig på i förväg. Många människor upplever vid beskedet att deras livssituation plötsligt förändras, oavsett hur livet samt det sociala nätverket ser ut i övrigt.
Existentiella tankar uppstår, och det finns inte något rätt eller fel i känsloyttringar. Att hamna i kris av olika grad drabbar många människor i denna situation, och att då få träffa en utomstående person för att kunna bearbeta krisen samt få råd och stöd kan vara betydelsefullt.
Kurator
De patienter som får besked om en cancersjukdom får i samband med läkarbesöket erbjudande om kontakt med klinikens kurator för samtal samt extra stöd och hjälp. Även närstående kan få denna samtalskontakt vid behov.
Kuratorn kan även bistå med information som inte har med sjukdom eller medicin att göra, till exempel närståendepenning, socialförsäkringsfrågor och synpunkter på vården. Kuratorn kan även förmedla kontakt med annan instans som exempelvis kurator på vårdcentral, kontakt med psykiatri eller socialtjänst.
Sjukhuskyrkan
Det finns även möjlighet för de som önskar att få kontakt med sjukhuskyrkan som är samlingsnamnet för kyrkornas och samfundens gemensamma arbete på sjukhuset.
Sjukhuskyrkan erbjuder stöd till dig (akademiska.se)
Psykosocialt stöd och rehabilitering
När man har cancer står oftast den medicinska behandlingen i fokus. Men det är minst lika viktigt att få stöd och hjälp så att man kan ha ett så bra liv som möjligt både under och efter behandlingen.
Ett cancerbesked är något som kan vara ångestladdat och i ett slag förändrar hela ens egen och anhörigas livssituation och allmäntillstånd. Rehabiliteringsinsatserna påbörjas därför så snart som möjligt och handlar om att värna ditt och dina anhörigas allmäntillstånd och att ge dig stöd och hjälp under sjukdomsperioden.
Stöd av kontaktsjuksköterskorna
Det är kontaktsjuksköterskorna inom Akademiska sjukhuset som håller samman vård- och rehabiliteringsinsatserna runt alla cancerpatienter och anhöriga. Kontaktsjuksköterskorna är tillgängliga på telefon under dagtid för att bland annat svara på frågor om cancer och om rehabiliteringsarbetet.
När kontaktsjuksköterskorna inte är tillgängliga, under kvällar, nätter och helger, kan patienter och anhöriga vända sig till de vårdavdelningar där de behandlats för motsvarande hjälp och stöd. Kurator erbjuder samtalsstöd både till dig som är patient och dina anhöriga. Du kan också få hjälp med information och rådgivning angående ekonomi, juridik mm.
Ambitionen är att alla patienter och anhöriga ska få den vägledning och det stöd de behöver. Inga funderingar och oroskänslor är för små för att tas på allvar.
Läs om cancerrehabilitering (1177.se)
Smärta
För den som drabbas av cancer kan månaderna kring diagnosen och behandlingens början kännas omtumlande. Inte sällan kommer tankar kring vad som väntar om behandlingen inte ger den effekt vi önskar och oro över smärta.
Att ha god kunskap om sin sjukdom och de möjligheter som finns till stöd utöver den behandling som erbjuds mot cancer har visats i studier ge ökad livskvalitet, färre dagar på sjukhus och förlängd överlevnad.
Tveka aldrig att ta upp frågor kring dessa ämnen med din läkare och behandlande personal, de kan oftast hjälpa till att hitta vägar till lindring.
Mer information
Du som kommer från en annan region
Varje region bestämmer vilka resor som ska ersättas.
Läs mer om vad som gäller i din region på 1177.se
Om du inte kan resa hem med sjukresebuss
Du bör se till att du har en hemresa bokad i god tid före ditt mottagningsbesök. Om du inte hinner med sjukresebussen får du boka tåg- eller bussbiljett och sedan lämna in kvitton till sjukreseenheten i ditt landsting. Du får boka anslutande sjukresa om tåg eller buss inte tar dig hela vägen till din hemort. Om du har frågor om din sjukresa så ring sjukreseenheten eller den enhet i din hemregion som har remitterat dig till Akademiska sjukhuset.
Bokning av patienthotell
Om du behöver närhet till vård, och behandling eller rehabilitering på Akademiska sjukhuset men inte behöver vara inneliggande, har du möjlighet att bo på hotell i närheten av sjukhuset. Det är personalen på din vård- eller behandlingsavdelning som beslutar om du kan bo på hotell. Det är också personalen som bokar ditt hotellrum och du får information om detta i kallelsebrevet eller vid inskrivningen.
Att bo på hotellet är kostnadsfritt för dig som är patient om du har ett beslut om hotellboende från din vård- eller behandlingsavdelning. Din hemregion står för kostnaden för hotellrummet.
Även närstående kan bo på hotellet och ni får då själva kontakta hotellet och boka in rum för en person till. Det är din anhörig som får stå för kostnaden för rummet om inget annat är överenskommet från ditt hemlandsting. Ring till din avdelning om du har frågor om vilket hotell som är bokat för dig. Ring till ditt hemsjukhus om du har frågor om vad som gäller för hotellbokningar.
Det finns flera patienthotell i närheten av Akademiska sjukhuset. Se vilka de är.
Remiss i annan region
Ibland kan man få en remiss till specialiserad vård i en annan region, exempelvis om den vård du behöver inte finns där du bor. Då betalar din region sjukresorna och dina boendekostnader.
Om du får en remiss till öppen specialiserad vård, det vill säga vård som inte kräver att du blir inlagd, kan du själv välja var i landet du vill få den. Då får du själv betala dina rese- och boendekostnader.
Om du själv väljer att söka öppen specialiserad vård i en annan region är det viktigt att ta reda på vilka remissregler som gäller på den mottagning dit du vill komma. Om du måste ha en remiss i din region när du söker vård måste du även ha det där du väljer att söka vård. Läs mer på 1177.se
Ny medicinsk bedömning
Om du vill att Akademiska sjukhuset ska ombesörja en ny medicinsk bedömning, tidigare kallad second opinion, ska du vända dig till din läkare eller någon annan som jobbar på den mottagning där du fått din första bedömning.
En ny medicinsk bedömning innebär att du blir undersökt av en annan läkare än den du först vände dig till. Syftet med att få en ny medicinsk bedömning är att du ska vara säker på att du får den vård och behandling som passar bäst för dig.
Standardiserade vårdförlopp
Varje dag med misstanke eller insikt om att man har cancer är en dag av oro. Ingen cancerpatient ska behöva vänta längre än nödvändigt på utredningsinsatser, diagnosbesked och behandling. Standardiserade vårdförlopp är en nationell satsning för kortare väntetider och minskade skillnader i cancervården i hela landet.
Vad är standardiserade vårdförlopp?
Ett standardiserat vårdförlopp för en viss cancersjukdom betyder att alla som utreds ska bemötas så lika det går. Vården strävar efter att undersökningarna ska göras i samma ordning och gå så fort som möjligt oavsett vem du är eller var du bor. Det ska finnas tider avsatta till de undersökningar som kan behövas.
Standardiserade vårdförlopp (SVF) finns för 28 diagnoser (1177.se).
Inte alltid cancer
Det är inte säkert att du har cancer för att du inledningsvis blir del av ett vårdförlopp, men det innebär att du har symtom som behöver utredas så snart som möjligt. I många fall visar undersökningarna att det inte är cancer och du får då hjälp att komma rätt i vården om du har någon annan sjukdom som kräver vård.
Enkät för att ta reda på din upplevelse
För att ta reda på patienternas upplevelser av att utredas enligt standardiserade vårdförlopp får du som patient en enkät sex till åtta veckor efter avslutad utredning. Både patienter som fått ett cancerbesked och de som avslutat SVF av någon annan orsak får enkäten.
Syftet med enkätundersökningen är att hitta sådant som kan förbättras i sjukvården. Dina svar är därför viktiga oavsett vad utredningen visar.
Delta i forskning
Under behandlingstiden kan du bli tillfrågad om du vill delta i forskningsprojekt för att öka kunskapen om cancer. Deltagande är helt frivilligt och om du väljer att avstå påverkas inte din behandling.
Forskningen förbättrar cancervården i framtiden och är därför mycket viktig. Den har gett oss bättre och säkrare metoder för att ställa diagnos. Nya cancermediciner har utvecklats som skräddarsyr behandlingen för varje patient och bättre, målinriktade operationer kan utföras. Allt detta har lett till bättre prognos, bättre patientomhändertagande och högre patientnöjdhet.
En förutsättning för att vi i framtiden ska kunna bedriva forskning av hög kvalitet är att patienterna som opereras eller behandlas för cancer deltar i forskningsstudier och utvecklingsarbete. Det kan innebära att du till exempel lämnar blodprov, sparar en bit av tumören i en biobank, prövar nya mediciner, diagnostiska metoder och nya operationstekniker.
En viktig del av vårt uppdrag
Forskning är en självklar del av Akademiska sjukhusets uppdrag som universitetssjukhus. Tillsammans med Uppsala universitet bedriver vi medicinsk forskning för att klarlägga sjukdomsmekanismer och för att skapa effektiva nya behandlingsformer. Dessutom genomförs i samarbete med läkemedelsbolag olika typer av kliniska prövningar av nya läkemedel.
Cancerstudier i Sverige
Cancerstudier i Sverige är ett nationellt register över pågående kliniska studier inom cancervården. Endast studier där det pågår rekrytering av patienter finns med i registret.
Är du som patient intresserad av mer information om en studie, kontakta din behandlande läkare.
Se register över kliniska studier (cancerstudier.se)
U-can - en del av Uppsala Biobank
Du kommer förmodligen att frågas om medverkan i Uppsala universitets biobanksprojekt U-can. Detta innebär att du får fylla i en enkät, lämna extra blodprov samt att en bit av din tumör sparas för framtida forskning.
U-can är en provsamling som ligger i Uppsala Biobank. Det är en lokal biobank som har många provsamlingar, både för forskning (forskningsprovsamling) men även för patientens egna vård, diagnostik och behandling (vårdprovsamling). U-can är den organisatoriska enhet som sköter mycket av det administrativa för att underlätta för forskare som vill forska på biobanksprov. Uppsala Biobank har två huvudmän, Uppsala universitet och Region Uppsala. Du kan läsa mer på Uppsala Biobanks webbplats (uu.se) eller få mer information av din kontaktsjuksköterska.
Vad är en biobank?
En biobank är en samling av prov som tas i hälso- och sjukvården och som sparas mer än två månader efter avslutad analys. Biobanker omfattar alla typer av prov som tagits från människa eller foster.
Varför sparas prover?
Först och främst är det värdefullt för din egen skull att dina prover sparas. Det gör att man kan undersöka dem igen, till exempel om en behandling inte ger avsedd effekt. Ett prov kan också behöva skickas till en annan specialist för bedömning. Dina prov kan också vara värdefulla för oss alla. Med prov från många kan man kartlägga och förebygga vissa sjukdomar. Vården kan använda prov för att kontrollera och utveckla metoder och rutiner och för att utbilda personal.
Prover är också en förutsättning för forskning som kan ge bättre möjligheter att förebygga och behandla sjukdomar.
Kliniska forsknings- och utvecklingsenheten
Kliniska forsknings- och utvecklingsenheten vid Akademiska sjukhuset bedriver forskning vid diagnoser som bröstcancer, gastrointestinalcancer, gynekologisk cancer, hjärntumörer, huvud-halscancer, lungcancer, lymfom, matstrupscancer, melanom, prostatacancer, njurcancer och urinblåsecancer.
