I ett åskmoln samlas negativa laddningar i den nedre delen och positiva i den övre. När spänningsskillnaden mellan marken och molnet eller mellan molnets olika delar blir tillräckligt stor sker ett överslag och det bildas en gnista, blixten.

I varje stund rör sig nära 1 800 åskväder över jordens yta. Du kan läsa mer om blixtolyckor – mix av elektriskt, termiskt och multipelt trauma i länken nedan.

Blixtolyckor – mix av elektriskt, termiskt och multipelt trauma

Svåra akuta inflammationsprocesser i huden och medicinska tillstånd kan ge hudskador som mycket liknar de som ses vid delhudsbrännskada.

Toxisk epidermal nekrolys

Toxisk epidermal nekrolys (TEN, Lyell´s syndrom Stevens-Johnsons syndrom) är en reaktion av immunologisk art där orsakerna kan variera. Den immunologiska processen är riktad mot strukturer i eller i anslutning till hudens basalmembran, vilket leder till att överhuden faktiskt "lossnar". Utseendet är därvid snarlikt det som ses vid mycket utbredd ytlig delhudsbrännskada. I de flesta fall förefaller tillståndet vara en reaktion mot läkemedel, inte sällan vissa antiepileptika, antiinflammatoriska eller antibiotika.

Staphylococcal scalded skin syndrome

Staphylococcal scalded skin syndrome (SSSS) är ett tillstånd som framförallt ses hos småbarn och förskolebarn samt hos immunstörda personer. Hos dessa kan kan tillräckligt mycket stafylokocktoxin produceras vid en lokal hudinfektion för att efter frisättning till blodet orsaka en spridd ytlig hudavflagning.

De flesta människor verkar få neutraliserande antikroppar till detta toxin, "epidermolytiskt toxin" redan under barndomen, vilket förklarar att endast unga och immunstörda drabbas. Eftersom toxinet primärt elimineras genom njurarna kan möjligen patienter med njursvikt också ha en ökad risk. Vid SSSS sker flagningen mitt i överhuden, varför skadans djup är betydligt ytligare än den vid TEN. De båda tillstånden ska inte sammanblandas.

Ja. Solbränna tidigt i livet ökar risken för att utveckla hudcancer senare i livet. Upprepad överexponering för ultravioletta strålar kan också orsaka fräknar, torka ut och skrynkla huden permanent. Dessutom kan frekvent överexposition för ultravioletta strålar öka risken för att utveckla gråstarr och senare påverkan på näthinnan (maculadegeneration), en vanlig orsak till blindhet i högre ålder.

Ultravioletta strålar är elektromagnetiska strålar som har en våglängd mellan 100 och 400 nm, i våglängdsspektret mellan synligt ljus (400-700 nm) och röntgenstrålning (<100 nm). Ultravioletta strålar är osynliga och klassificeras vanligen i tre band:
UV-A strålning (långvågig) från 315 till 400 nm
UV-B strålning (mellanvågig) från 280 till 315 nm
UV-C strålning (kortvågig) från 100 to 280 nm

UV-ljus utsänds av solen och av solarielampor. Solen avger alla tre typerna av ultraviolett strålning, ungefär 4 % av all solstrålning, men endast UV-A och UV-B når jorden. UV-C är bakteriedödande vilket används i speciella lampor inom sjukvård och på olika laboratorier.

Sollampor producerar såväl UV-A som UV-B och UV-B är den våglängd som ger solbränna. Dessa artificiella strålar påverkar huden på samma sätt som solens UV-strålar.

UV-strålarna är mest intensiva mitt på dagen och omedelbart före och efter (mellan kl 10 och 15), speciellt på senvåren, sommaren och tidig höst. De finns dock i mindre mängd även vid andra tider på dygnet och året. UV-ljus kan skada hud och ögon även mitt i vintern.

UV-strålning ökar också i intensitet i relation till höjd och till latitud. Ju högre höjd över havsytan, desto större är koncentrationen UV-strålning. På samma sätt är UV-strålningen starkare närmare ekvatorn.

Först blir huden röd, öm och varm. Att röra eller gnida på huden orsakar smärta. Eftersom värme underlättar vätskeförlust kan en person som drabbats av solbränna också vara uttorkad.

Åtskilliga dygn efter exposition kan huden svullna, få blåsor och överhuden flagna av. En del individer utvecklar en eksemliknande bild.

Symtomen på brännskada kan vara lätta, måttliga eller svåra, huvudsakligen beroende på följande:

• Hudtypen på den person som är drabbad.
• Tid, längd, lokal och höjd vid expositionen.
• Vilka läkemedel personen tar.
• Vilka skyddande hudpreparationer som personen använder.

De bästa sätten att skydda sig från solbränna, och förhoppningsvis hudcancer, inkluderar:

• Begränsa mängden tid för solexponering, och undvik de värsta timmarna mitt på dagen.
• Bär skyddande kläder, som t ex en vidbrättad hatt, långbyxor och långärmad skjorta.
• Var medveten om att solbränna kan erhållas även en molnig dag (moln skyddar inte från ultravioletta strålar!) och även när man är i vatten.
• Kom ihåg att sand reflekterar solstrålar och ökar risken för solbränna.
• Använd skyddande solskyddsmedel för att minska penetrationen av de ultravioletta strålarna. För att uppnå ett effektivt skydd bör en väldigt hög solskyddsfaktor användas.

Vissa läkemedel ökar hudens känslighet för att rodna och reagera på solstrålning. Information om detta finns i den text som följer med varje läkemedelsförpackning. Det är viktigt att läsa denna och speciellt identifiera om det varnas för intag i samband med solande.

Man använder uttrycken "fotoallergisk"och "fototoxisk". Dessa skiljer sig åt.

I en fotoallergisk reaktion kommer ett läkemedel eller en ingrediens i ett läkemedel, att tillsammans med ultraviolett strålning ge en reaktionsprodukt som immunsystemet av misstag upplever vara något hotande och artfrämmande, ett så kallat antigen. Trots att substansen inte är ett hot mot kroppen kommer det felinformerade immunsystemet att producera antikroppar för att skydda sig mot det upplevda hotet. När läkemedlet tas igen kommer antikropparna att attackera läkemedlet, vilket slutar med en process som skadar huden/kroppen. Denna överreaktion producerar de allergisymtom som beskrivs ovan.

I en fototoxisk reaktion däremot finns inget svar från immunsystemet. Istället reagerar huden som om den vore förgiftad och reagerar med symtom ganska kort efter att läkemedlet tagits redan första gången.

Bland läkemedel som kan orsaka fotoallergiska eller fototoxiska reaktioner finns sulfapreparat och en del antibiotika. Andra läkemedel som kan orsaka känslighet för solen är vissa antidepressiva läkemedel (inkluderande så kallade tricykliska läkemedel) och lugnande mediciner, p-piller, smärtstillande, oral diabetesmedicinering, liksom läkemedel att behandla allergier, cancer, förkylning, högt blodtryck och hjärtarytmiproblem. Dessutom kan vissa krämer, lotioner och andra hudpreparationer för akne och andra tillstånd orsaka fotokänslighet.

Arbetsterapeutens målsättning är att förhindra att den brännskadade huden blir stram och oelastisk. Detta kan ge nedsatt rörlighet och hindra dig i dina dagliga aktiviteter. Rörelseträning är därför viktig i ett tidigt skede. Arbetsterapeuten rörelsetränar framförallt dina händer. För att du ska uppnå så stor självständighet som möjligt får du även träna dagliga aktiviteter (ADL), till exempel att klä dig och att äta själv.

Om dina händer behöver opereras får du efter fem dagar viloskenor som håller dina händer i bästa möjliga läge för att förhindra att fingerleder och handleder blir stela när huden läker.

Om du kommer från ett annat län än Uppsala tar vi vid utskrivningen kontakt med en arbetsterapeut på ditt hemsjukhus för överrapportering och uppföljning av träning och ortoser.

Efter utskrivning från brännskadecentrum kommer du tillbaka till brännskademottagningen för uppföljning sex månader samt tolv månader efter skadetillfället. Du träffar hela teamet och erbjuds genomgång av bland annat aktuell rörlighet och aktivitetsförmåga. Efter besöket kontaktar arbetsterapeuten kollegor i hemlandstinget med förslag på åtgärder.

I ett senare skede, när alla sår är läkta, fortsätter vi ofta med kompressionsbehandling, det vill säga ett konstant tryck på den skadade huden under ärrläkningstiden. Trycket gör att bildandet av ärrsträngar minskar, att ärret ofta mognar snabbare och huden blir mer elastisk. Om du har klåda på det skadade hudområdet kan även denna minska av kompressionsbehandlingen. Kompressionskläder finns både i standardstorlekar och uppsydda efter individuella mått. De kan vara allt från handskar till tröjor och byxor. I kombination med silikonmaterial blir ofta resultatet bättre. Silikonmaterial, eller silikonliknande material, använder vi för att platta till ärren och göra huden mjuk och smidig. Eftersom behandlingstiden ofta är lång, ett år eller längre, får du regelbunden uppföljning av arbetsterapeut på hemorten eller på brännskadecentrum.