Om centrum för amyloidos­diagnostik

Akademiska sjukhusets centrum för amyloidosdiagnostik (ACAD) är ett centrum bestående av forskare med olika bakgrund med ett gemensamt intresse för amyloidosdiagnostik. Alla forskare och kliniskt verksamma med intresse för systemisk amyloidos är välkomna som medlemmar i ACAD, det gäller även forskare utan anställning på Akademiska sjukhuset. Detta då det vetenskapliga arbete som gruppens medlemmar bedriver på egen forskningstid bidrar till utvecklingen av ACAD.

• ACAD ska fungera som ett kompetens- och utbildningscentrum och dess syfte är att bibehålla och vidareutveckla en hög nationell såväl som internationell kunskapsnivå om systemisk amyloidos.
• Arbetet med att utveckla amyloidosdiagnostik med en bred multidisciplinär inriktning ska även bidra till att förbättra omhändertagandet och behandlingen av patienter med systemisk amyloidos.
• Centrumet kan förhoppningsvis också bidra till att skapa en ökad medvetenhet om dessa sjukdomar på nationell basis.   

Organisation

Organisationen har sin formella placering inom verksamhetsområdet Hjärt-, lungmedicin och klinisk fysiologi men tre huvudsakliga verksamhetsområden berörs och förväntas ha en aktiv roll i ACAD. De tre verksamhetsområdena är: Hjärt-lungmedicin och klinisk fysiologi, Bild och funktionsmedicinskt centrum och Akademiska laboratoriet.

För den framtida formella kompetensförsörjningen på Akademiska sjukhuset ansvarar de verksamhetsområden som berörs av det kliniska arbetet då ACAD endast fungerar som ett kunskapscentrum. ACAD har heller inget mandat över resursfrågor, dessa hanteras i den ordinarie verksamheten alternativt inom ramen för sjukhusets budgetprocess.

Styrgrupp

ACAD leds av en styrgrupp bestående av minst tre (3) personer, en (1) representant från vardera huvudsakliga verksamhetsområden. Denne utses av respektive verksamhetschef. I övrigt gäller att en person ska vara anställd (till någon del) vid Akademiska sjukhuset för att vara en del av styrgruppen.

Styrgruppens ansvar är att:

• administrera det övergripande arbetet med regelbundna möten
• säkerställa att kommunikationen inom ACAD fungerar
• utse en kontaktperson med funktion som föreståndare för organisationen
• säkerställa att representationen i ACAD är tillräcklig och tillfredställande.

Se styrgruppens medlemmar och läs mer om hur vi jobbar.

Diagnostisera systemisk amyloidos

Systemisk amyloidos omfattar ett flertal olika sjukdomar som har det gemensamt att de alla beror på att vissa proteiner i blodet veckas på felaktigt sätt.
Proteinerna faller ut i olika organ och förorsakar ofta allvarlig skada, till exempel i njure eller hjärta. Eftersom många olika organ kan drabbas växlar symtomen mellan patienter. Detta faktum, liksom att sjukdomarna är ovanliga gör dem svåra att diagnostisera.

Det vanligaste sättet att bestämma om amyloidos föreligger eller inte är genom att ta ett vävnadsprov från ett ställe där man vet att amyloid brukar finnas vid systemisk amyloidos. Oftast tas ett sådant prov (biopsi) från underhudens fettvävnad på buken. Provet undersöks sedan i mikroskop och med andra metoder för att bestämma om amyloidos föreligger och i så fall vilken typ det är fråga om.

Det finns också avbildningsmetoder som kan ge information om i vilken omfattning ett organ har amyloida proteinaggregat. Med ultraljud och magnetresonans kan tex. hjärtat avbildas anatomiskt vilket ger ett indirekt mått på grad av amyloidos. Med positronemissionstomografi (PET) kan förekomst av amyloida aggregat i hjärtat påvisas och mängden och fördelningen av utfällda proteiner kvantifieras och effekt av anti-amyloidbehandling följas upp.