Rätt prover i vården kan fälla våldtäktsmän

I dag på FN:s internationella dag mot mäns våld mot kvinnor startar Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) en konkret satsning i samarbete med flera myndigheter för att förbättra stödet till våldtäktsoffer och samtidigt öka möjligheten att gärningsmännen ska kunna ställas till ansvar för sina brott. - Vi har fått i uppdrag av regeringen att föra ut det nationella handlingsprogrammet för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexualbrott så att det kommer till praktisk användning, och i ett första steg har fem pilotorter valts ut, berättar Gun Heimer, professor och chef för Nationellt centrum för kvinnofrid. Under det första halvåret 2009 ska sjukvårdspersonal, åklagare och poliser i Kalmar, Karlstad, Skövde, Umeå samt Uppsala få utbildning och tillgång till förbättrade hjälpmedel för rättssäker provtagning och spårsäkring, som tagits fram i samarbete med Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL. På tio år har antalet polisanmälda våldtäkter mer än fördubblats. Förra året anmäldes i genomsnitt 13 våldtäkter per dag i Sverige. - Ändå vet vi att de som tar steget att göra en anmälan bara utgör en bråkdel av dem som faktiskt blir utsatta, och bara var åttonde polisanmälan leder till åtal, bland annat för att det saknas bevis, säger Gun Heimer. Att en så låg andel av de rapporterade sexualbrotten leder till åtal och dom har under de senaste åren uppmärksammats och kritiserats av såväl FN:s särskilda rapportör Yakin Ertürk som CEDAW-kommittén som granskat hur Sverige efterlever FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor. -- Varje myndighet som ingår i rättskedjan måste vässa sin verksamhet, och för hälso- och sjukvården är det särskilt viktigt, eftersom det ofta är de som först möter människor som har blivit utsatta för sexualbrott, säger Gun Heimer. I dag är det tyvärr ett geografiskt lotteri som avgör vilket bemötande och omhändertagande en våldtagen kvinna eller man erbjuds, menar hon. -- Det finns goda exempel på verksamheter där den som har blivit utsatt får snabb och kompetent hjälp. Men det finns även många fall där vårdpersonal inte har tagit några spårsäkringsprover när en patient söker hjälp akut efter en våldtäkt eftersom brottet inte är polisanmält. Om hon eller han någon månad senare väljer att polisanmäla brottet har möjligheten till spårsäkring gått förlorad. Detta är oacceptabelt. På uppdrag av justitiedepartementet presenterade NCK i februari 2008 ett nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. I programmet ingår dels en handbok för vårdpersonal, dels en guide med konkreta anvisningar för undersökning och spårsäkring. -- Avsikten är att säkerställa ett gott bemötande och underlätta undersökningen, spårsäkringen och dokumentationen i en situation som är starkt känslomässigt laddad. Alla läkare som möter en patient efter en våldtäkt ska kunna ta rätt prover vid rätt tillfälle och på rätt sätt. På så vis kan sjukvårdens prover i förlängningen utgöra hållbara bevis i rättvisans tjänst, säger Gun Heimer. Nu inleds nästa fas, att se till att handboken införs och börjar användas i praktiskt arbete på sjukhus och vårdcentraler runt om i landet. -- Vi vet av erfarenhet att vi måste samverka över myndighetsgränserna för att nå framgång med sexualbrottsärenden. Därför har även polis och åklagare på de fem pilotorterna bjudits in och samtliga har tackat ja till att delta i arbetet, säger Gun Heimer. I samarbete med SKL har man också förbättrat den spårsäkringssats som används av hälso- och sjukvården. Det är en låda som ska finnas tillgänglig på alla polisstationer, sjukhus och vårdcentraler och som innehåller allt material (tops, provrör, tejpfolier med mera) som krävs för att göra en komplett spårsäkring i varje enskilt fall. Dessutom ingår den nya guiden med instruktioner för hälso- och sjukvårdens undersökning och provtagning och den kriminaltekniska spårsäkringen. När pilotomgången har utvärderats ska materialet spridas i hela landet tillsammans med riktad information och utbildningsinsatser. Fakta NCK Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet. Centrumet arbetar på regeringens uppdrag med att sammanställa, utveckla och sprida kunskap om våld mot kvinnor och med att utveckla metoder för att ta hand om våldutsatta kvinnor. Verksamheten startades vid Akademiska sjukhuset 1994 och kallades då Rikskvinnocentrum. I och med detta fick Sverige sin första specialistmottagning för våldtagna och misshandlade kvinnor. 2006 ombildades centrumet till ett nationellt kunskapscentrum. Nationellt centrum för kvinnofrid driver också den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen, 020-50 50 50, för våldsutsatta kvinnor och deras närstående. Bildtext porträtt: - Nu är det dags att omsätta vår kunskap i praktisk handling så att den kommer brottsoffren till godo, säger Gun Heimer, professor och chef för NCK. Bildtext spårsäktringssats: Spårsäkringssatsen innehåller allt material (tops, provrör, tejpfolier med mera) som krävs för att sjukvårdspersonalen ska kunna göra en komplett spårsäkring efter en våldtäkt, och konkreta instruktioner om hur provtagningen ska gå till. Mer information Gun Heimer, professor och chef för Nationellt centrum för kvinnofrid, 018- 611 27 89 Karin Sandell, informationsansvarig 018-611 98 68, 070-167 90 60

Publicerad 2008-11-25 • Pressmeddelande