Nytt screeningverktyg och rätt information till patienten kan förebygga trycksår

– Det finns en efterfrågan efter ett nyare, evidensbaserat instrument som är mer anpassat efter dagens vård än den nuvarande så kallade modifierade Nortonskala som funnits i drygt 60 år och uppdaterades för cirka 25 år sedan. Forskningen har gått framåt sedan dess, säger Lisa Hultin, specialistsjuksköterska inom vård av äldre, Akademiska sjukhuset, som i våras disputerade med en avhandling med fokus på riskbedömning av trycksår och patientmedverkan.

Ett trycksår är en skada i huden eller underliggande vävnad som uppstår när huden utsätts för tryck eller förskjutning, så kallad skjuv. Skadan uppstår om en person ligger eller sitter i samma ställning under lång tid. Trots god kunskap om varför trycksår uppstår och hur de kan förebyggas utvecklar var sjunde inneliggande patient trycksår på svenska sjukhus.

Enligt Lisa Hultin behöver vårdpersonalen bli bättre på att identifiera patienter i riskzonen, och de som redan har trycksår, för att kunna förebygga och behandla.

I hennes senaste studier har hon utvärderat ett modernare instrument, Purpose-T, som till skillnad från den modifierade Nortonskalan, som är numerisk, består av tre steg som avslutas med en summering och bedömning av patientens riskfaktorer.

Det nya instrumentet har testats på två äldreboenden i Uppsala län och sex vårdavdelningar vid Akademiska sjukhuset. I utvärderingen ingick totalt 28 sjuksköterskor, två expertsjuksköterskor inom sårvård och 235 patienter. Utvärderingen visar att det nya instrumentet fungerar väl i svenska kliniska förhållanden, att instrumentet visar det som avses.

Lisa Hultin berättar att sjuksköterskorna upplevde att instrumentet var enkelt att använda och att det bidrog till en ökad förståelse av riskfaktorer och trycksår. På Akademiska har instrumentet breddinförts (Barnsjukhuset undantaget).

I individuella patientintervjuer framkom att man upplevde brist på information. Detta kan, enligt Hultin, bero på att information om risker ges vid fel tillfälle, exempelvis vid ankomstsamtalet, då är det så mycket som ska gås igenom och patienten är trött.

Hon är övertygad om att patientmedverkan är en framgångsfaktor i arbetet mot trycksår. Inom ramen för studien testade hon ett särskilt lakan med trycksensorer, ett så kallat CBPM-system. Lakanet bäddades in i patientens säng och kunde i realtid visa kroppens tryckpunkter. Patienten fick även en kortare information om vad ett trycksår är och hur trycksår förebyggs.

– Studien gav insikt om att några minuters samtal vid sängkanten tillsammans med det specialdesignade lakanet gjorde att patienterna själva såg utsatta tryckpunkter och började ändra läge. Detta ledde till ökad förståelse för vad trycksår är. Det är positivt att patienterna själva kan vara delaktiga i förebyggande insatser, avrundar Lisa Hultin.

För mer information/intervju, kontakta:
Lisa Hultin, universitetsadjunkt med klinisk tjänstgöring inom geriatriken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet;
072-202 38 30
lisa.hultin@akademiska.se
lisa.hultin @pubcare.uu.se

FAKTA: Trycksår

• Ett trycksår är en skada i huden eller underliggande vävnad. Skadan uppstår när närings- och syretillförseln försämras på grund av ett tryck eller tryck i kombination med att huden förskjuts mot den underliggande vävnaden, så kallat skjuv.
• Ofta blir såret infekterat vilket ytterligare försvårar läkningen. När ett sår uppkommit blir det ofta långvarigt och kräver olika typer av åtgärder för att läka.
• Tryckskadan uppstår om en person ligger eller sitter i samma ställning under lång tid. Förutsättningarna för att utveckla trycksår varierar mellan olika personer.
• Ett sår kan uppkomma på alla delar av kroppen men risken är störst där huden ligger nära utskjutande benpartier som ryggslut, höfter och hälar. Ett annat exempel är när huden utsätts för långvarigt tryck utifrån av till exempel katetrar eller bandage.
• Risken ökar när hudområdet utsätts för fukt eller temperaturhöjning.

Källa: Socialstyrelsen.

Bilder

Var sjunde patient som vårdas inneliggande på svenska sjukhus utvecklar trycksår. På Akademiska sjukhuset har ett nytt instrument för riskbedömning utvärderats, kallat Purpose-T, som ska hjälpa vården att tidigare hitta fler i riskzonen. Foto: Mostphotos

Ladda ned bild

Lisa Hultin, specialistsjuksköterska inom geriatriken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet (Privat foto)

Ladda ned bild