Mående efter könsbekräftande behandling fokus för forskningsstudie
Antalet personer som söker vård för könsdysfori har ökat markant de senaste åren, särskilt bland yngre personer. Samtidigt finns kunskapsluckor om hur personer mår efter könsbekräftande behandling, bland annat vad gäller kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och social sårbarhet såsom diskriminering och våldsutsatthet. Detta ska belysas i ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Publicerad 2021-11-24 • Pressmeddelande
- Det är känt att individer med könsdysfori är en grupp med ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa, diskriminering och våldsutsatthet. Vår förhoppning är att forskningsstudien ska täcka kunskapsluckor och ge vetenskapligt stöd i frågor som har betydelse för transvården, säger Fotios Papadopoulos, överläkare vid könsdysforimottagningen och forskare i psykiatri, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Fotios Papadopoulos framhåller att majoriteten av studierna på området är metodiskt svaga; att både Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) har publicerat relaterade kunskapsluckor och betonar behovet av mer forskning.
Vården vid könsdysfori är också ett område som Socialstyrelsen har bestämt ska bedrivas som nationell högspecialiserad vård, för att koncentrera den högspecialiserade vården till färre regioner. Region Uppsala, genom Akademiska sjukhuset, är en av de regioner som har ansökt om att få bedriva vård för könsdysfori som nationell högspecialiserad vård.
Fokus för dessa studier är om könsbekräftande behandling är förknippad med bättre resultat avseende kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och social sårbarhet (som diskriminering och våldsutsatthet), men också om behandlingen är förknippad med hälsorisker såsom stroke, hjärtinfarkt eller andra kroppsliga åkommor, samt psykisk ohälsa och suicidalt beteende. Forskarna ska också utvärdera vilka faktorer som är av betydelse för personer som beslutar att avbryta en pågående könsdysforiutredning, som avbryter pågående könsbekräftande behandling och som beslutar att genomföra en detransition, vilket i många fall innebär att återidentifiera sig med det kön man tilldelades vid födseln.
- Vi planerar att använda dels data från Svenska könsdysforistudien (SKDS), en pågående stor multicenter kohortstudie i Sverige, dels registerbaserade data på 10 000 individer med könsdysfori, deras syskon och 200 000 kontroller samt att genomföra kvalitativa intervjuer med utvalda individer, berättar Fotios Papadopoulos och fortsätter:
- SKDS-studien kommer att ge oss detaljerade kliniskt relevanta utfallsmått, registerdata tillräcklig statistisk styrka för att bedöma säkerhetsaspekter, till exempel mer allvarliga men sällsynta utfall såsom stroke. De kvalitativa studierna kommer att belysa faktorer som påverkar viktiga beslut bland personer med könsdysfori.
Enligt Fotios Papadopoulos kommer den genererade nya kunskapen att fylla viktiga kunskapsluckor och hjälpa myndigheterna att prioritera tjänsteutveckling och beslutsfattande inom könsdysfori.
Forskningsprojektet, som består av flera delstudier, finansieras med anslag på 4,8 miljoner kronor från forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).
För mer information/intervju, kontakta:
Fotios Papadoupolos, överläkare och forskare i psykiatri, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, e-post: Fotis.Papadopoulos@neuro.uu.se
Bilder
Ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet ska belysa hur personer mår som genomgått könsbekräftande behandling. Här finns kunskapsluckor, enligt experter och forskare.
Fotis Papadopoulos, överläkare könsidentitetsmottagningen (vo psykiatri), Akademiska sjukhuset