Käkledsproteser utvärderas i global studie
Sammanväxningar och benbildning i käkleden kan leda till att personer inte kan gapa normalt under flera år. För många är käkledsprotes enda alternativet. Det är en relativt ny metod där det fortfarande saknas kunskap om hur det går för patienterna och vilka proteser som håller bäst. Akademiska sjukhuset leder en internationell multicenterstudie där forskare under fem år ska följa upp patienter i 13 länder.
Publicerad 2020-06-08 • Pressmeddelande
– Att sätta in en protes som ersättning för käkleden är komplext. Det görs i en känslig del av ansiktet, där risken finns att ansiktsnerven skadas. Precis som med andra ledproteser i kroppen behövs ökad kunskap om vilka patienter som är mest lämpliga för käkledsingreppet och när man bör operera eller avstå från protes, säger Andreas Thor, käkkirurg och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som initierat och leder den globala studien.
Sammanväxningar och benbildning i käkleden kan bland annat uppstå efter sjukdomar i leden, allvarliga skallskador (trauman) eller efter tidigare kirurgiska ingrepp, men också hos personer med artrosförändringar. I käkleden bildas då ibland fibrotisk och hård benvävnad. I dag finns två internationellt godkända käkledsproteser tillverkade i kobolt-krom med titan närmast benet mot underkäken och polyeten i ledpannan mot skallbasen.
– Vår bedömning är att käkledsprotes numera är lösningen för de värst drabbade patienterna, de som har en total sammanväxning och benbildning i käkleden och där skallbas och underkäke vuxit ihop. Virtuellt kan vi planera en protes specifikt utformad för patienten. Vi har opererat fall där personer inte kunnat gapa och använda munnen normalt på upp till 5–6 år, säger Andreas Thor.
Den aktuella studien leds av AOCMF, ett internationellt nätverk av kirurger inom käk- och plastikkirurgi, öron-näsa-hals, oftalmologi och neurokirurgi, med säte i Schweiz. I studien som pågår 2019–2024 räknar forskarna med att inkludera 200 patienter i 13 länder. Från Sverige medverkar totalt fyra centra, däribland Akademiska sjukhuset.
För mer information/intervju, kontakta:
Andreas Thor, käkkirurg på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, tel: 070-661 94 31, e-post: andreas.thor @akademiska.se
Bilder
Tack vare en käkledsprotes har en patients gapförmåga ökat från 0 till 30 mm. Bilderna är tagna med datortomografi (DT), den till höger togs 4 år efter operationen. Eftersom materialet polyeten inte är röntgenkontrasterande syns inte ledpannan. I underkäken syns så kallade metallartefakter (effekter av mindre störningar från metall) utanpå delen som sitter på underkäken.